Syftet med denna undersökning och uppsats har gått ut på att redogöra för hur svensk press har skrivit om kvinnor i arbetlivet. Artiklarna som använts som källmaterial i denna undersökning har hämtats från tre tidskrifter. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) och Svenska Dagbladet (SvD). För att kunna utföra denna undersökning så har det använts en frågeställning som består av tre frågor: 1. Hur skrev den svenska pressen om kvinnors deltagande i arbetslivet? Vilket motstånd och stöd fanns det? Båda då och nu. 2. Fanns det några skillnader i hur man beskriver olika yrkeskategorier? 3. Hur ser skillnaderna och likheterna mellan de olika utvalda tidskrifterna, och i så fall hur och varför fanns dessa?    För att kunna göra undersökningen har det även gjorts avgränsningar. En sådan har varit att studera artiklar från tidskrifterna Aftonbladet, Dagens Nyheter och Svenska Dagbladet. För att avgränsa detta så har jag sedan sökt efter artiklar från dessa tidskrifter i KB:s sökmotor med orden ”Kvinnor i arbetslivet”. Jag har även använt mig av en specifik tidsperiod för att kunna avgränsa källmaterialet ännu mer, och den tidsavgränsningen är från och med 1900-01-01 till och med 2018-01-01.    Undersökningens artiklar beskriver kvinnor i arbetslivet utifrån olika perspektiv. Generellt kan man säga att de diskuterar frågan ur ett jämställdhetsperspektiv. Där man berättar att det är bra för hela samhället med jämlikhet mellan könen.     I denna uppsats så görs det även en analys som undersöker om det fanns några skillnader och likheter mellan de tre tidskrifterna i denna fråga. Svaret på denna analys är visst fanns det både skillnader och likheter, och att detta främst berodde på att tidskrifterna hade olika politiska perspektiv att se på saken. / The purpose of this study and essay has been to explain how Swedish press has written about women in working life. The articles used as source material in this survey have been taken from three journals. Aftonbladet (Ab), Dagens Nyheter (DN) and Svenska Dagbladet (SvD). In order to carry out this survey, an issue has been used that consists of three questions: 1. How did the Swedish press write about women's participation in working life? What resistance and support was there? Both now and then. 2. Did there be any differences in how to describe different occupational categories? 3. What are the differences and similarities between the different selected journals, and if so, how and why were these?   In order to do the survey, there have also been delimitations. One such has been to study articles from the magazines Aftonbladet, Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet. In order to delimit this, I have searched for articles from these journals in KB's search engine with the words "Women in working life". I have also used a specific time period to further define the source material, and the time-limit is from 1900-01-01 through 2018-01-01.   The research articles describe women in working life from different perspectives. Generally speaking, they discuss the issue from an equality perspective. Where it is said that it is good for the whole community with gender equality.   In this essay, an analysis is also being made to investigate whether there were any differences and similarities between the three journals on this issue. The answer to this analysis is, of course, there were differences and similarities, and that this was mainly due to the fact that the journals had different political perspectives to look at the matter.

Syftet med studien är att med intresse för könssegregering undersöka diskurser om bibliotek, bibliotekarier ochkvinnors roll inom arbetslivet. Empirin för studien är dokument publicerade inom tidsperioden 1850-talet till 1910-talet och som berör uppsatsens teman. Dessa analyseras utifrån en diskurspsykologisk samt en kompletterandeidéanalytisk ansats för att synliggöra tolkningsrepertoarer och maktrelationer. Studiens resultat visar på två förhållningssätt till och tolkningsrepertoarer baserat på traditionella normer inom de empiriska dokumenten. Dels den upprätthållande tolkningsrepertoaren, dels den utmanande tolkningsrepertoaren. Vidare synliggjordes genussystemets och det ostabila genuskontraktets inverkan på bibliotekarieyrkets status. / The aim of the study is to, with an interest in gender segregation, examine discourses about libraries, librarians and the role of women in working life. The empirical material for the study is documents published within the time period from the 1850s to the 1910s that touch on the themes of the essay. These are analyzed based on a discourse-psychological and a complementary idea-analytical approach to make interpretation repertoires and power relations visible. The results of the study show two approaches to, and interpretation repertoires based on traditional norms within the empirical documents. Partly the maintaining interpretation repertoire, partly the challenging interpretation repertoire. Furthermore, the impact of the gender system and the unstable gender contract on the status of librarianship was made visible