Introduction: The issue of working time reduction has continued to be discussed in various contexts and has become a current social debate. Because of this, it was of interest to carry out research in the area by analyzing what effects a shortening of working time has on an activity from an economic perspective and also concerning productivity goals and result orientation. Aim: The purpose of this study is to analyze how shortening of working hours affects the organizations' finances, productivity goals and results in the private sector. Method: This research is focused on a phenomenografic method with its base in qualitative interviews. Result: The result section is presented in the following main themes: Arguments for the introduction of shortened working day; Organizational effects and disadvantages of the introduction of shorter working days. Conclusion: The difference between the private and public sector is in focus and the motivation for why an abbreviated working day has been introduced differs between them. While the private sector focuses on efficiency and increased profitability, the public sector focuses on well-being and thus productivity. One of the most important findings identified in this study is that the primary argument for introducing six hours working day, which also reflected the new organization after the change work, was to create a better balance between work and leisure.

No description available.

Many studies have found an increase in the percentage of workers working 50 or more weekly hours in the second half of the 20thcentury; however, few studies extend this analysis into the 21stcentury, and few have analyzed these patterns for women in depth. This paper provides an analysis of long work hours for men and women from 1979 to 2017. I investigate how workers who differ in education level, presence and age of children, salary type, and occupation gender-mix classification (for managerial/professional occupations), differ in their likelihood to work long hours. Using a linear probability model, I determine that those most likely to overwork include highly educated men and women, men with children, women without children, salaried workers, and workers in historically male-dominated managerial/professional occupations. Finally, using a Oaxaca decomposition, I find that changes in observable characteristics can account for between 52.28% and 72.62% of the 2 percentage point decrease in long work hours seen for men between the 2000-2002 time period and the 2015-2017 time period.

The question of working hours, their length and allocation engages workers around the world. Today we see an increasing flexibility in the working life and an increasing interest regarding the question of working hours. Being able to balance work-family life is universally accepted to be a challenge for living a sustainable life. Previous research regarding a shortened working week indicates that shorter working hours increase well-being and reduce stress. The aim of this study is to create an understanding for the puzzling everyday life of families and for the extent to which men and women believe that a four-day work week could ease their everyday challenges. The aim of the investigation is to focus on the allocation of household work between men and women, thus if these opinions and experiences differ between men and women. The purpose is to create an understanding of how the individual demands and expectations within family-life differ depending on gender. In this study, twelve qualitative interviews with six women and six men were carried out to compare their feelings, opinions, and reflections regarding a four-day work week. The result shows that most men and women are positive to the idea of a four-day work week: women to a somewhat greater extent than men. It also shows that women would use their free day to do household chores to a greater extent than men, who would to a greater degree prioritize their own activities for free time and hobbies. The results raise important questions regarding the allocation of household chores in families. / Diskussionerna om arbetstiden, dess längd och förläggning engagerar medarbetare världen över. Idag ser vi en ökad flexibilisering i arbetslivet och ett växande intresse kring frågan om arbetstid. Att kunna balansera familje-och arbetsliv är en universell utmaning för att kunna leva ett hållbart liv. Tidigare forskning om förkortad arbetsvecka visar att minskad arbetstid leder till ökat välmående och minskad stress. I denna studie undersöks hur livspusslet ter sig för familjer och i vilken utsträckning män och kvinnor tror att en fyra dagars arbetsvecka skulle förändra vardagslivet. Undersökningen ämnar fokusera på fördelning av hushållsarbete mellan könen genom att undersöka hur åsikter och erfarenheter skiljer sig åt mellan kvinnor och män. Syftet är att skapa en förståelse för hur individuella krav och förväntningar i familjelivet skiljer sig åt beroende på kön. I studien genomförs tolv kvalitativa intervjuer med sex kvinnor och sex män där fokus ligger på att jämföra deras känslor, åsikter och reflektioner kring en fyra dagars arbetsvecka. Resultaten visar att majoriteten av män och kvinnor är positiva till idén om genomförandet av en fyra dagars arbetsvecka, kvinnor i något större omfattning än män. Det visar även att kvinnor skulle använda sin lediga dag till att göra hushållsarbete i högre utsträckning än män, som till större grad skulle prioritera egna aktiviteter och hobbys. Resultaten lyfter viktiga frågor om upplevelser av fördelningen av hushållsarbete inom familjer.

Studiens syfte var att undersöka socialsekreterares upplevelser av förkortad arbetstid med bibehållen heltidslön, samt hur förkortad arbetstid påverkar socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten. För att besvara studiens syfte användes en kvalitativ metod i form av individuella intervjuer med åtta socialsekreterare som arbetat både 40 timmars arbetsvecka och 30 timmars arbetsvecka inom socialtjänsten. Work-life balance och Herzbergs tvåfaktorsteori var de teoretiska utgångspunkterna som genomsyrat studien. Resultatet visade att socialsekreterare upplever att förkortad arbetstid medför flera positiva faktorer såsom ökad effektivitet i arbetet, bättre återhämtning och mer arbetsglädje. Personalgruppens sammanhållning, mer begränsad tillgänglighet samt möjligheter till fortbildning var faktorer som fungerade bättre vid 40 timmars arbetsvecka. Resultatet visade därtill att socialsekreterarnas intentioner att stanna kvar inom socialtjänsten har ökat i samband med införandet av förkortad arbetstid. Att förkortad arbetstid är kompatibelt med familjeliv, pendling och ett ökat välbefinnande fick fler socialsekreterare att stanna kvar inom socialtjänsten. Slutsatsen som kunde dras var att förkortad arbetstid effektiviserar arbetet inom socialtjänsten samt förbättrar balansen mellan arbete och privatliv för socialsekreterare. Därtill kunde vi konstatera att förkortad arbetstid är en gynnsam investering i socialtjänsten som verksamhet för att öka socialsekreterares intentioner att stanna kvar, likaså attrahera nya medarbetare och på så vis få bukt på den personalflykt som råder inom svensk socialtjänst. / The purpose of the study was to investigate social workers experiences of reduced working hours, with maintained full-time salary, as well as how reduced working hours affect the social workers intention to remain in social services. To answer the purpose of the study, a qualitative method was used through individual interviews with eight social workers who worked both 40- hour work weeks and 30-hour work weeks in social services. Work-life balance and Herzberg ́s two-factor theory are the theoretical points that permeated the study. The result showed that social workers experience that reduced working hours bring several positive factors such as increased efficiency at work, better recovery and more job satisfaction. The cohesion of the staff group, more limited availability and opportunities for continuing education were factors that worked better with a 40-hour work week. The result also showed that the intentions of the social workers to remain in the social service have increased since reduced working hours. The fact that reduced working hours are compatible with family life, commuting and increased well- being caused more social workers to remain in social services. The conclusion that could be drawn was that reduced working hours make work in social services more efficient and improve the balance between work and private life for social workers. In addition, we were able to state that reduced working hours is a necessary investment to increase social workers intentions to stay, as well as attract new employees and thereby overcome the staff flight that prevails within Swedish social services.

This thesis explores the implementation aspects of a four-day work week concept without cuts in salary, considering the potential effects on worker health, productivity and overall job satisfaction. Previous research provided essential background information and context to establish a primarily understanding of the topic. The studies that have been conducted confirmed the connection between work arrangements and various aspects of employee well-being and organizational performance. Reduced working hours, according to previous studies, have been associated with improved health and higher job satisfaction that could potentially lead to improvements in job performance and enhance the overall productivity. This study delves into the implications of implementing a four-day work week concept across three distinct organisations: Altitude Meetings, Sandqvist, and Region Östergötland Surgical Care Department. A qualitative approach, utilizing semi-structured interviews with a total of ten employees and managers was adopted to gather insights into the process and outcomes of the implementation. By integrating work-life balance principles and exploring the flexibility in work arrangements, the study examines the perceived outcomes deriving from the implementation of a four-day work week. Navigating the dynamics of this transition, within the participating organisations, contributed to the evaluation of the change using the ADKAR change model and the Human-Technology-Organization (HTO) framework. Each organization had introduced a different form of reduced working time, aiming at enhancing organisational performance with a more stable work-life balance for its employees. The findings suggest that a four-day work week with a full salary was mostly perceived as positive by the participants in this study, particularly in terms of enhanced job satisfaction, improved overall health, and maintained or increased productivity. At the first stages of the implementation, some difficulties were reported by employees to adapt to the change due to challenges in transferring and applying knowledge related to work methods. However, the participant’s enthusiasm and appreciation for the work time reduction contributed to an increased commitment to the change to ensure its success. The implementation enabled employees to experience a more balanced lifestyle between work and free time with additional time for recovery and personal activities that subsequently resulted in a more focused and effective utilization of time during work. The initiative was still in an experimental phase with a trial approach at the time of this research study. The organizations were evaluating the effects of the change to possibly retain it. It is recommended that further studies are conducted under longer periods of time, across different sectors and including less successful implementations, to identify additional potential challenges and refine implementation strategies. / Det här examensarbetet utforskar implementeringsaspekterna av ett koncept med fyra dagars arbetsvecka utan lönesänkningar, med hänsyn till de potentiella effekterna på arbetarnas hälsa, produktivitet och övergripande arbetstillfredsställelse. Tidigare forskning har tillhandhållit viktig bakgrundsinformation och sammanhang för att skapa en primär förståelse av ämnet. De studier som har genomförts har bekräftat sambandet mellan arbetsarrangemang och olika aspekter av medarbetarnas välbefinnande samt organisatoriska prestationer. Minskad arbetstid har, utifrån tidigare studier, visat sig vara är förknippad med förbättrad hälsa och högre arbetstillfredsställelse, vilket potentiellt kan leda till förbättringar i arbetsprestationer och öka den totala produktiviteten. Denna studie fördjupar sig i implikationerna av att implementera ett fyradagarsarbetsvecka koncept i tre olika organisationer: Altitude Meetings, Sandqvist och Region Östergötlands kirurgiska vårdavdelning. Ett kvalitativt tillvägagångssätt, med hjälp av semistrukturerade intervjuer med totalt tio anställda och chefer, antogs för att få insikter om processen och resultaten av implementeringen. Genom att integrera principer för balans mellan arbete och privatliv samt utforska flexibiliteten i arbetsarrangemang, undersöker studien de upplevda resultaten från genomförandet av en fyradagars arbetsvecka. Att navigera i dynamiken i denna övergång, inom de deltagande organisationerna, bidrog till utvärderingen av förändringen med hjälp av ADKAR-förändringsmodellen och ramverket Human-Technology-Organization (HTO). Varje organisation hade infört olika former av minskad arbetstid, i syfte att förbättra organisationens prestationer med en mer stabil balans mellan arbete och privatliv för sina anställda. Fynden tyder på att en fyradagars arbetsvecka med full lön mest uppfattades som positivt av deltagarna i denna studie, särskilt när det gäller ökad arbetstillfredsställelse, förbättrad övergripande hälsa, samt bibehållen eller ökad produktivitet. I de första skeden av implementeringen rapporterades vissa svårigheter av anställda att anpassa sig till förändringen på grund av utmaningar med att överföra och tillämpa kunskap relaterad till arbetssätt. Deltagarens entusiasm och uppskattning för arbetstidsminskningen bidrog dock till ett ökat engagemang för förändringen för att säkerställa dess framgång. Implementeringen möjliggjorde för medarbetarna att uppleva en mer balanserad livsstil mellan arbete och fritid med extra tid för återhämtning och personliga aktiviteter, vilket sedan resulterade i ett mer fokuserat och effektivt utnyttjande av tiden under arbetet. Initiativet var fortfarande i en experimentell fas med en försöksmetod vid tidpunkten för denna forskningsstudie. Organisationerna utvärderade effekterna av förändringen för att eventuellt behålla den. Det rekommenderas att ytterligare studier genomförs under längre tidsperioder, över olika sektorer och inklusive mindre framgångsrika implementeringar, för att identifiera ytterligare potentiella utmaningar och förfina implementeringsstrategier.

Denna uppsats syftar till att undersöka hur synen på en 4-dagars arbetsvecka ser ut i samband med upplevelsen av arbetskrav och work-life balance hos anställda inom spelutvecklingsindustrin. Denna industri är unik för sina olika arbetsrelaterade problem, som bland annat återkommande tidsperioder med en extrem överbelastning av arbete, där 4-dagars arbetsveckan har blivit omtalad runtom i världen och anses kunna förbättra många av de utmaningar inom arbetet som spelutvecklingsindustrin i nuläget har. För att samla in data distribuerades en enkät till 120 anställda i ett svenskt spelutvecklingsföretag. Skalor om work-life balance, arbetskrav och synen på 4-dagars arbetsveckan inkluderades i enkäten, samt demografiska frågor och frågor om boendesituation och crunch. Totalt deltog 58 respondenter i undersökningen, där en deskriptiv- och korrelationsanalys gjordes av datan. Resultatet visade på ett statistiskt signifikant samband mellan synen på 4-dagars arbetsveckan och work-life imbalance, samt mellan work-life imbalance och arbetskrav. Uppsatsen har bidragit med skapandet av ett nytt mått för synen på 4-dagars arbetsveckan och diskuterar metodologiska styrkor och begränsningar i samband med resultatet och framtida forskning.