Le résumé en français n'a pas été communiqué par l'auteur. / Le résumé en anglais n'a pas été communiqué par l'auteur.

<p>I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande.</p><p>Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav.</p><p>Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs.</p><p>Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.</p>

FHS Hochsch. für Angewandte Wiss., Bachelorarb.--St. Gallen, 2007.

I Sverige har kommunerna sedan 1998 rätt att ställa krav på att socialbidragstagare deltar i aktiveringsåtgärder av olika slag i syfte att bli självförsörjande. Enligt teorin minskar aktiveringskrav socialbidragstagandet på två sätt. Det ena av dessa är att de som egentligen kan försörja sig själva träder ur socialbidragstagande, eftersom aktiveringskrav gör att socialbidragstagandets alternativkostnad ökar. Det andra är att de som inte är socialbidragstagare avskräcks av den ökade alternativkostnaden för bidrag och anstränger sig mer för att slippa hamna i bidragstagande. Den här uppsatsen är en ekonometrisk effektutvärdering av hur reformen har påverkat socialbidragstagare i fem kommuner som infört hårda aktiveringskrav. Mina resultat visar att aktiveringskrav i genomsnitt inte tycks ha någon effekt vare sig på sannolikheten att lämna bidragstagandet eller på sannolikheten att träda in i det. Inte heller verkar aktiveringskrav i genomsnitt påverka arbetsinkomsten eller den disponibla inkomsten för dem som har socialbidrag då aktiveringskrav införs. Resultaten skiljer sig dock för olika undergrupper av socialbidragstagare. Aktiveringskrav tycks påverka sannolikheten att lämna bidragstagandet positivt för ensamstående utan barn, men negativt för hushåll med barn.

The effects of neoliberal practices on social policy decisions continues to favor a form of privatization in which corporatized marketplace practices are the guide for social institutional operations. One effect of this has been an increase of marketplace organizations as operators of social services programs, including welfare-to-work programs. These organizations adhere to the prevailing trends in business community for profit making, while ostensibly following the principles of welfare-to-work regulations for service delivery. However, the practices introduced by pursuing profit can conflict with the recognizing all the goals of workfare as outlined in the federal policy of TANF or the Temporary Aid for Needy Families. Under these regulations, providers are charged with assisting welfare recipients receiving cash support in addressing personal barriers to economic stability and in gaining employment intended to provide a catalyst to economic stability. This research examines a corporate social services provider, the practices instituted by its leaders, and the effects that those practices have on the staff of the welfare-to-work center and their clients. Specifically, this examines how the links between profit making and the statistical performance assessments of state funding agencies influenced an operational model, analogous to the manufacturing center for cheap labor. The emphasis on quick workforce attachment strategies exceeded the state's performance measures and allowed the maximization of profit; however, this research determines that these strategies denied workfare clients the services that they and the state expected them to receive. / Anthropology

<p>I denna studie analyserar vi handläggares upplevelse av samverkan mellan två stora välfärdsmyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrån den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. Vår teoretiska referensram utgår ifrån gräsrotsbyråkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domänkonflikter. För att få underlag för studien tar vi också del av aktuell forskning som berör ämnet. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma upplevelser av hinder och möjligheter hos respondenterna. Bland annat lyfter alla respondenter fram att samverkan är någonting positivt som klargör myndigheternas ansvar inför klienten. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna upplever att rehabiliteringskedjan motverkar passivitet som de anser råder inom rehabiliteringssfären.</p> / <p>In this study we analyze handling offices experience of cooperation between two major welfare authorities, the social insurance office and the employment agency. With the help of seven qualitative interviews we investigate the opportunities and the hindrance for cooperation on the base of the new so called workfare and rehabilitation chain. Our theoretical frame takes its starting point in particularly the theory of street level bureaucracy, sectorisation within the public sector and different ideas about cooperation and domain conflict. To build a platform for the study, we also take part of topical science that is relevant for the study. The result showed that there are several common experiences of opportunities and hindrance of cooperation. All of the respondents brought up the fact that cooperation is something positive that, from the client perspective, elucidates the authorities’ responsibility. The majority of the respondents also experienced that the rehabilitation chain counteract passivity, which existed within the rehabilitation sphere.</p>

I denna studie analyserar vi handläggares upplevelse av samverkan mellan två stora välfärdsmyndigheter, Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen. Genom sju kvalitativa intervjuer undersöker vi möjligheter och hinder med samverkan utifrån den s.k. nya arbetslinjen och rehabiliteringskedjan. Vår teoretiska referensram utgår ifrån gräsrotsbyråkratin, sektoriseringsteorin samt olika idéer om samverkan och domänkonflikter. För att få underlag för studien tar vi också del av aktuell forskning som berör ämnet. Resultatet från vår studie visar att det finns flera gemensamma upplevelser av hinder och möjligheter hos respondenterna. Bland annat lyfter alla respondenter fram att samverkan är någonting positivt som klargör myndigheternas ansvar inför klienten. Resultatet visar även att majoriteten av respondenterna upplever att rehabiliteringskedjan motverkar passivitet som de anser råder inom rehabiliteringssfären. / In this study we analyze handling offices experience of cooperation between two major welfare authorities, the social insurance office and the employment agency. With the help of seven qualitative interviews we investigate the opportunities and the hindrance for cooperation on the base of the new so called workfare and rehabilitation chain. Our theoretical frame takes its starting point in particularly the theory of street level bureaucracy, sectorisation within the public sector and different ideas about cooperation and domain conflict. To build a platform for the study, we also take part of topical science that is relevant for the study. The result showed that there are several common experiences of opportunities and hindrance of cooperation. All of the respondents brought up the fact that cooperation is something positive that, from the client perspective, elucidates the authorities’ responsibility. The majority of the respondents also experienced that the rehabilitation chain counteract passivity, which existed within the rehabilitation sphere.

Calif., Univ. of California, Diss.--Berkeley, 2004. / Kopie, ersch. im Verl. UMI, Ann Arbor, Mich. - Enth. 3 Beitr.

<p>Since Ontario Works (OW) was implemented in 1998, the policy has been tinkered with including making changes in benefits and relaxing of some of the more punitive practices such as a life time ban for recipients convicted of fraud. However in OW, one ofOntario's social assistance programs, the requirement to participate in work or work preparation activities, remains relatively unchanged. Intended to end the supposed free riding of recipients, work for welfare continues to be an unwavering policy instrument despite findings that the policy is at best ineffective and at worst counterproductive in helping OW clients find and keep work (Lightman et al 2005, Little 2005, Peck 2001, Quaid 2002).</p> <p>Some scholars argue that administrative practices are maintained by the normative assumptions on which a policy stands (Fraser 1989, George and Wilding 2003, Plant et al. 1989). In order to investigate the normative underpinnings behind OW work, this study explored the literature on welfare state approaches. This review focused on the normative assumptions surrounding work that are engaged to diffuse and inculcate neoliberal imperatives and class and gender related codes of conduct connected to OW work. By conducting interviews with OW clients and staff, this study also examined the ways in which norms facilitate the administration of OW especially how internalized taken-for-granted ideas about work are leveraged by the policy. Gramsci’s notions of hegemony and common sense (Gramsci 2010) and Bourdieu’s notion of habitus, field and capital (Bourdieu 1989) were engaged as theoretical tools that might explain how taken-for-granted assumptions facilitate the administration of OW and the enforcement of workfare policies.</p> <p>The project found that the 'works' part of OW is comprised of 3 types of work: becoming eligible, employable and employed. A major contradiction that emerged during the investigation is that OW is focused on ensuring ongoing eligibility - not on employment. The administration of OW work engages with normative expectations surrounding work, welfare and gender that are connected to the contradictions in OW work. It is common sense ideas surrounding these normative expectations (such as the moral benefits of work) that maintain practices and reconcile contradictions. As well, a specific habitus (coach/gatekeeper) operates in OW which engages certain types of common sense ideas that align with normative expectations.</p> / Doctor of Philosophy (PhD)

En förändring i det svenska välfärdssystemet har pågått sedan 1990-talet, ett årtionde som i många fall anses vara en brytpunkt för den svenska välfärden. De kommande decennierna efter 1990-talet har kännetecknats av ett välfärdssystem som har blivit allt mer nermonterat. En stark utveckling av arbetslinjen (workfare) har ersatt den välkända svenska välfärdsmodellen. I dagens välfärdssystem har tidigare studier en enad bild om hur individer i utsatthet och fattigdom tenderar att falla mellan skyddsnätet och hamnar allt längre ifrån samhället. Baserat på sju semistrukturerade intervjuer med personal på ekonomiskt bistånd inom socialtjänsten och med personal från stadsmissionen visar resultatet på en ökad ojämlikhet i samhället, där individer i utsatthet får en allt mer komplex problematik. De krav som ställs på de allra mest utsatta är för höga och inte alltid möjliga att genomföra. Samhället har svårt att nå individerna på deras behovsnivå och när offentlig sektor misslyckas får den tredje sektorn så som stadsmissionerna ta över. En studie som berör hur det strukturella blir individuellt och hur individer på flera olika sätt faller mellan stolarna och hamnar hos stadsmissionens verksamheter. / A change in the Swedish welfare system has been going on since the 1990s, a year that in many cases is seen as a breakpoint for the Swedish welfare. The coming decades after the 1990s have been characterized by a welfare system that has been increasingly dismantled and a strong development of the workfare has replaced the well-known Swedish welfare. In today's welfare system, previous studies have a united picture of how individuals in vulnerability and poverty tend to fall between the safety net and end up increasingly further from society. Increased inequality is described in the study and the demands placed on the most vulnerable are too high for them to be able to see the ones that are possible to implement. It is difficult for society to reach the individuals at their level and when the public sector fails, the third sector such as Non-profit organizations take over. A study that deals with how the structural becomes individual and how individuals ends up with Non-profit organizations when the public sector fails.