Bakgrund: Stress är ett återkommande dilemma inom hälso- och sjukvården. Stressreaktionens utveckling delas in i tre huvudfaser. Sjuksköterskeyrket är en stressfylld profession där stressupplevelsen är individuell. Copingstrategier inbegriper Problemfokuserad coping, Emotionsfokuserad coping samt Undvikandestrategier. Den legitimerade sjuksköterskans arbete ska oavsett vårdform och verksamhetsområde utmärkas av ett etiskt förhållningssätt och bygga på evidens. I sjuksköterskans omvårdnadsarbete innefattas kärnkompetensen Förbättringskunskap för kvalitetsutveckling.Syfte: Att belysa vilka arbetsrelaterade stressorer och copingstrategier som förekommer i sjuksköterskans omvårdnadsarbete.Metod: Litteraturstudie som innefattar tio vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats. Databassökningen skedde genom en blocksökning i CINAHL, PsycINFO och PubMed. En kvalitetsgranskning av artiklar genomfördes med hjälp av en av författarna modifierad granskningsmall utformad av Willman et al (2011). Analys av samtliga artiklar skedde utifrån Fribergs (2012) trestegsmodell.Resultat: De mest förekommande arbetsrelaterade stressorerna hos yrkesverksamma sjuksköterskor var arbetsbelastning, höga arbetskrav, konflikter samt död och att arbeta med patienter i livets slutskede. Vid hanteringen av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier, vilka var positiv omvärdering, emotionsfokuserad coping, problemfokuserad coping och undvikande/fly.Konklusion: Det förekom olika arbetsrelaterade stressorer inom sjuksköterskans omvårdnadsarbete. Vid hantering av dessa arbetsrelaterade stressorer förekom fyra olika copingstrategier. / Background: Stress is recurring dilemma in the healthcare. The development of stressreaction is divided in three main phases. The nursing profession is stressful and the experience of stress is individual. Coping strategies includes Problemfocused coping, Emotionfocused coping and Avoidancestrategies. The registered nurse’s work should regardless of form of care and unit be characterized of ethical approach and built on evidence. The nursing care includes the core competence Inprovement knowledge for development of quality.Aim: To enlighten nurses’ workrelated stressors and coping strategies in the nursing care.Method: The literature review includes ten scientific articles with a quantitative approach. The database searches were conducted by building block strategy in the databases CINAHL, PsycINFO and PubMed. The quality of the articles were appraised with a modified review by the authors, designed by Willman et al (2011). The analysis of the articles were conducted by Friberg’s (2012) three steps-model.Results: The most common work-related stressors among professional nurses was workload, high work demands, conflicts and death and dealing with patients that were dying. The handling of these work-related stressors where by using four various copingstrategies, which were positive revaluation, emotion focused coping, problem focused coping and avoid/escape. Conclusion: There were different work-related stressors in the nursing care work. When handling these work-related stressors, four different coping strategies occurred.

Syftet med vår studie var att problematisera Susano AB:s tjänst Rehablinjen med hjälp av KASAM-teorins livsfrågeformulär som verktyg för att nå insikt om tjänsten hade potential för att i framtiden användas vid upprepad korttidsfrånvaro samt vid konflikter på arbetsplatsen. Syftet med tjänsten Rehablinjen ämnar identifiera bakomliggande faktorer till den upprepade korttidsfrånvaron eller konflikterna och på så sätt förebygga risk för långtidssjukskrivningar, vilket vi anser är en av dagens gedigna samhällsproblem. Studien hade två mätpunkter med fyra veckors mellanrum och genom dessa ämnade vi författare utläsa om Susano AB:s medarbetarenkät fångade upp de potentiella förändringarna som skett hos medarbetarna mellan mätpunkt ett och två, samt om minskningen eller ökningen av enkätens riskfaktorer låg i linje med den förändring som skett utifrån medarbetarens KASAM-värde. Vi ämnade även ta reda på medarbetarnas egen uppfattning om insatsens påverkan och om den upplevdes ha påverkat det fysiska och/eller psykiska välmåendet. Vi blev tilldelade en grupputredning av Susano AB som var för tiden av vår C-uppsats deras aktuella uppdragsgivare. Arbetsgruppen bestod av 15 anställda individer inom vård och omsorg i landstingsregi som alla var anställda på samma avdelning. Vi gjorde ett urval på tio av dessa varav vi senare fick ett bortfall på två medarbetare. Den slutliga undersökningsgruppen bestod av tre sjuksköterskor och fem skötare som haft en lång historia med konflikter och mobbing på sin arbetsplats. Forskningen består av en övergripande kvantitativ forskningsansats då studien har sin grund i två strukturerade enkäter – Susano AB:s medarbetarenkät och KASAM-enkäten – som vårt materialinsamlade inleddes med genom att medarbetarna fick besvara dem. Därefter följdes utfallet från Susano AB:s enkät upp med en kvalitativ och kompletterande intervju för att säkerställa att de riskfaktorer som enkäten visade på stämde väl överens med medarbetarens verklighet. Fyra veckor senare utfördes mätpunkt två som var upplagd på samma sätt för att uppmärksamma potentiella förändringar i medarbetarnas arbetssituation på avdelningen.  Resultatet visade på att fem av studiens åtta medarbetare hade fått ett högre KASAM-värde vid mätpunkt två och att sju medarbetare hade fått ett minskat antal riskfaktorer fyra veckor efter tjänstens början och att en medarbetare hade samma antal riskfaktorer.

Hälsa i arbetslivet är ett prioriterat område i politiken och återfinns i målområde fyra som är kopplat till det svenska folkhälsomålet. På senare år har hälsa i arbetslivet uppmärksammats eftersom den arbetsrelaterade ohälsan har ökat, vilket har resulterat i sjuktal som skjuter i höjden med ökande kostnader som följd. Människor spenderar stor del av sin livstid i arbetslivet och för att bibehålla en god hälsa genom livets alla skeden är goda arbetsförhållandena en förutsättning för att människor ska må bra. En viktig del i det hälsofrämjande arbetet i arbetslivet handlar om ledarskap, vilket påverkar människors hälsa i stor utsträckning. Tidigare studier visar att ledarskap har stor betydelse för människors hälsa och därför har denna studie genomförts. Syftet med studien är att undersöka chefers upplevelse av ledarskapets betydelse för medarbetarnas hälsa. En kvalitativ metodansats har används för att besvara studiens syfte. Fem chefer inom den privata sektorn har deltagit vid individuella semistrukturerade intervjuer. Det empiriska materialet har analyserats genom en manifest innehållsanalys. Resultatet visar att cheferna anser att ledarskap har stor betydelse för medarbetarnas hälsa. En utmaning som framkommit i studien är att cheferna uttrycker en frustration över bristande resurser och prioritering från företagsledning, vilket försvårar för cheferna att bedriva ett hälsofrämjande ledarskap. / Work related health is a priority area in national policy, being the fourth public national health target area which is connected to the Swedish public health goal. In recent years work related health has been highlighted due to that work related illness has increased, with the result of increased morbidity and with increasing costs as a result. People spend a whole lot of their lifetime at work, to keep a good health through all stages in life it is important that working conditions are good. Health promoting leadership is important at work, and affects people greatly. Previous research show that leadership affects people’s health and this is the reason why the study was conducted. The aim of this study was to examine the managers’ perception of the importance of leadership for employee health. A qualitative method was used to answer the purpose of the study. In this study five mangers in the private sector has participated in individual semi-structured interviews. The empirical material was analyzed by a manifest content analysis. The result show that leadership is important for the employees’ health. A challenge for managers in this study is a frustration over the lack of resources and priority from upper management.

Syftet med studien var att undersöka våra viktigaste positiva och negativa självbiografiska arbetsplatsminnen hos chefer och ej-chefer relaterade till arbetsrelaterad identitet och arbetsplatsminnens fenomenologi. Totalt deltog 194 personer, 124 män och 70 kvinnor i åldern 25 - 65 år i studien. Mätinstrumentet för studien bestod av en enkät i tre delar vilken innehöll frågor baserat på tidigare forskning. De positiva arbetsplatsminnena (80%) innehöll i huvudsak två teman, arbetsmiljö och mina arbetsuppgifter medans de negativa arbetsplatsminnena (20%) visade mer tydligt att en majoritet av minnena var kopplade till ledarskap följt av arbetsmiljö. Designen för analyserna av den kvantitativa datan var en mellanpersondesign, med två oberoende variabler Arbetsplatsminnen (positiva/negativa) och Position (chef/ej-chef) och två beroende variabler Arbetsidentitet (emotion/kognition) samt de tio fenomenologiska dimensionerna i det självbiografiska minnet. Resultaten visade att chefer jämfört med ej-chefer upplevde en starkare arbetsidentitet gällande både de emotionella och kognitiva banden. Vidare visade resultaten på signifikanta skillnader av positiva och negativt arbetsplatsminnena i tre utav de totalt tio fenomenologiska dimensionerna. Även en interaktion mellan Positiva/Negativa arbetsplatsminnen och Chef/Ej-chef på tre utav de tio fenomenologiska dimensionerna gick att utläsa. / The purpose of the study was to investigate our most important positive and negative autobiographical work-related memories of managers and non-managers related to work-related identity and workplace memory phenomenology. The study included 194 people, 124 men and 70 women in the age span 25-65. Measuring instruments for the study consisted of a survey in three parts which contained questions based on previous research. The positive work-related memories (80%) mainly contained two themes, work environment and my working duties, while the negative workplace memories (20%) showed more clearly that a majority of the memories were linked to leadership and work environment. The design for the analyzes of the quantitative data was a between-subject-design, with two independent variables Work-related memories (positive/negative) and Position (manager/non-manager) and two dependent variables Work-related self (emotion/cognition) as well as the ten phenomenological dimensions of the autobiographical memory. The results showed that managers compared to nonmanagers experienced a stronger work-related self on both the emotional and cognitive components. Furthermore, the results showed significant differences between the positive and negative work-related memories in three out of the total ten phenomenological dimensions. An interaction between Positive/Negative work-related memories and Manager/Non-manager on three out of the ten phenomenological dimensions was also red out.

Made available in DSpace on 2014-12-17T14:46:49Z (GMT). No. of bitstreams: 1 IsabelKFC_DISSERT.pdf: 2842147 bytes, checksum: 5940c197670eef58d4b127c85880497a (MD5) Previous issue date: 2011-12-02 / Exploratory, descriptive and quantitative study with prospective data, performed in the Mobile Emergency Care Service in the metropolitan region of Natal/RN, in order to identify the knowledge of the multidisciplinary team about the rules of standard precautions and worker safety, to identify occupational hazards peculiar to the activities of this service; characterize work-related accidents (WRA) and know the procedures adopted after each WRA. The population consisted of 162 professionals and data were collected between the months of November and December 2010. As for personal and professional characteristics, of the 162 professional, 12,96% were physicians; 6,79%, nurses; 33,95%, nursing technicians, 46,29%, conductors; 74,70% were male; 43,21% were between 31 and 40 years old; 69,33% lived in Natal/RN, 50,00% had completed high school; 58,64% were married; 69,75% had children, 46,91% were between 1 and 4 years of training; 61,73% had improvement courses; 59,25% had 3 to 4 years of service; 54,32%, with 1-4 years experience in emergency; 44,44% received 1-2 minimum wages; 78,40% received insalubrity premium; 67,28% worked in Basic Support Unit (BSU); 83,95% had journey on SAMU Metropolitano of 31-40 hours per week; 52,47% had other employments. As for knowledge of rules of standard precautions, safety and occupational hazards, 99,38% knew what it was WRA; 62,96% gave incomplete answers; 74,07% knew the rules of prevent WRA; 46,67% acquired this knowledge in lectures; 53,09% knew Personal Protective Equipment (PPE); 71,60% gave incorrect answers about the importance of standard precautions; 45,06% never received an educational intervention on this issue; 89,51% said that educational interventions in the prevention of WRA are very important; 90,12% pointed out this as a very important issue in the workplace; 27,00% suggested guidance on the topic in the workplace; regarding the physical hazards, 34,57% considered noise as the most important; about chemical hazards, 78,40% chose the gases and smoke; for biological hazards, 48,77% reported contact with the blood; for mechanical hazards, 80,86% said that were transport accidents; about ergonomic risks, 40,12% say it is the tension/stress in the care of critically ill, psychiatric and aggressive patients; and there was an average of 4,5 to the feeling of safety in the workplace. Regarding the data on the WRAs occurred, 31,48% experienced at least one accident event; 72,55% did not notify it; 60,98% answered that there was no routine for notification; 56,86% were performing patient transportation; 49,02% were hurt in the Basic Support Unit/Rescue Unit (BSU/RH); 60,78% occurred during the day; 96,08% of professionals were in normal work schedule (24 hours on duty); 31,37% had contusion; 58.82% had damage to members/pelvic girdle; 43,14% had traffic accidents. About the evolution of the WRA, 62,75% did not have to take time away from work; 76,47% had no sequelae; 88,24% did not require rehabilitation; no professional had a change of occupation. And by means of univariate logistic regression, showed that the nurses and male sex were risk factors for the occurrence of WRA. We conclude that there were gaps in the knowledge of staff regarding WRA, emphasizing the need for continuing education in biosafety in the service. / Estudo explorat?rio, descritivo, quantitativo e dados prospectivos, realizado no Servi?o de Atendimento M?vel de Urg?ncia da Regi?o Metropolitana de Natal/RN, com vistas a identificar o conhecimento da equipe multiprofissional acerca das normas de precau??es padr?o e seguran?a do trabalhador; identificar os riscos ocupacionais peculiares ?s atividades desenvolvidas nesse servi?o; caracterizar os acidentes de trabalho (AT) e conhecer os procedimentos adotados ap?s cada AT. A popula??o constou de 162 profissionais e os dados foram coletados entre os meses de novembro e dezembro de 2010. Quanto ? caracteriza??o pessoal e profissional, dos 162 profissionais, 12,96% eram m?dicos; 6,79%, enfermeiros; 33,95%, t?cnicos de enfermagem; 46,29%, condutores; 74,70% do sexo masculino; 43,21% tinham entre 31 e 40 anos; 69,33% residiam em Natal/RN; 50,00% possu?am o ensino m?dio completo; 58,64% casados; 69,75% tinham filhos; 46,91% tinham entre 1 e 4 anos de forma??o; 61,73% possu?am cursos de atualiza??o; 59,25% estavam com 3 a 4 anos de servi?o; 54,32%, com 1 a 4 anos de experi?ncia na urg?ncia; 44,44% recebiam de 1 a 2 sal?rios; 78,40% recebiam insalubridade; 67,28% atuavam na USB; 83,95% tinham jornada no SAMU Metropolitano de 31 a 40 horas semanais; 52,47% possu?am outro v?nculo empregat?cio. Quanto ao conhecimento sobre normas de precau??es padr?o, seguran?a e riscos ocupacionais, 99,38% sabiam o que era AT; 62,96% deram respostas incompletas; 74,07% conheciam as normas de AT; 46,67% adquiriram esse conhecimento em palestras; 53,09% conheciam os EPIs; 71,60% deram respostas incorretas sobre a import?ncia das PPs; 45,06% nunca receberam interven??o educativa sobre essa tem?tica; 89,51% disseram serem muito importante as interven??es educativas na preven??o de ATs; 90,12%, apontaram como muito importante este tema no ambiente de trabalho; 27,00% sugeriram a orienta??o sobre o tema no pr?prio local de trabalho; dentre os riscos f?sicos, 34,57% consideraram os ru?dos como o mais importante; dos riscos qu?micos, 78,40% referiram os gases e fuma?a; dos riscos biol?gicos, 48,77% citaram o contato com o sangue; dos riscos mec?nicos, 80,86% disseram que eram os acidentes de transporte; dos riscos ergon?micos, 40,12% afirmaram ser a tens?o/estresse no atendimento aos pacientes graves, psiqui?tricos e agressivos; e houve uma m?dia de 4,5 para o sentimento de seguran?a no ambiente de trabalho. Em rela??o aos dados sobre os ATs ocorridos, 31,48% sofreram pelo menos um evento acident?rio; 72,55% n?o notificaram; 60,98% responderam que n?o existia rotina para notifica??o; 56,86% estavam realizando o transporte de pacientes; 49,02% se acidentaram na USB/UR; 60,78% aconteceram durante o dia; 96,08% dos profissionais estavam em escala de trabalho normal (plant?o 24hs); 31,37% sofreram contus?o; 58,82% les?es nos membros/cintura p?lvica; 43,14% foram acidentes de transporte. Quanto ? evolu??o do AT, 62,75% n?o precisaram de afastamento do trabalho; 76,47% n?o tiveram sequelas; 88,24% n?o precisaram de reabilita??o; nenhum profissional precisou mudar de ocupa??o. E, por meio da regress?o log?stica univariada, evidenciou-se que os enfermeiros e o sexo masculino eram fatores de risco para a ocorr?ncia de AT. Conclu?mos que havia lacunas no conhecimento da equipe no que concerne aos AT, enfatizando-se a necessidade da educa??o permanente em biosseguran?a no servi?o.