Sedan smarta mobiltelefoner introducerades har användningen och likaså behovet av mobilapplikationer ökat exponentiellt. När utvecklingsprocessen för en mobilapplikation påbörjas måste en utvecklare utvärdera ett antal faktorer som kan påverka mobilapplikationens användning eller prestanda, till exempel utvecklingsplattform som denna studie fokuserar på. Syftet med denna studie är att fastställa prestandaskillnaderna för native Android och Xamarin cross-compile med hjälp av en experimentell studie. Tesen för denna studie är baserad på tidigare forskning som tyder på att cross-platform och Xamarin cross-compile har sämre prestanda än native Android, resultatet av denna studie kan bidra till valet av utvecklingsplattform för utvecklare. Avgränsningar har valts i form av Android som plattform, exekveringstid, CPU-användning samt RAM-användning för prestandamätning. Beräkningar som utförs är iterativ bubble sort i form av best case, worst case och random case med varierande antal nummer och en rekursiv Fibonaccisekvens med olika utgångspunkter. Resultatet av denna studie stämmer överens med tesen, Xamarin har i dagsläget sämre prestanda än native Android. / Throughout the last decade the mobile phone market has grown rapidly and with it, the need for mobile applications has grown as well. When the development process for a mobile application starts, a developer must review various factors that can affect the mobile applications usage or performance, for example the development platform to use which is the focus of this study. The purpose of this study is to determine the difference in performance between native Android and Xamarin cross-compile with the use of an experimental study. The hypothesis of this study is based on previous research which shows that cross-platform and Xamarin cross-compile have worse performance than native Android, the result of this study can contribute can help a developer make the decision on what development platform to choose. The delimitations have been chosen as Android as platform, execution time, CPU-usage and RAM-usage for performance testing. The algorithms that were chosen were an iterative bubble sort, in form of best case, worst case and random case with varying numbers, and a recursive Fibonacci sequence with different starting points. The result of this study is consistent with the hypothesis, Xamarin shows worse performance than native Android.

Sogeti is an IT consulting company that’s active in large parts of the world. One of their biggest clients in Sundsvall is SCA Skog. In case of fire risk, SCA parti- cipates in consultation meetings with contractors to determine fire prevention measures. SMHI’s fire forecasts and warnings are a few of the bases that deter- mine when a consultation meeting is to begin. The problem is that the contractor today does not receive an automatic indication of fire risk. The purpose of the project was therefore to investigate SMHI’s services and find a solution to the problem and to find a limit for when a consultation meeting should be initia- ted based on the risk within an area. The solution presented is illustrated by a proof-of-concept model. The work has been carried agile in sprinting. Data has been taken from SMHI for a more detailed documentation over warnings and against MSB for the raw data that is behind fire forecasts so that those can be included in the solution. The project has resulted in an application that supports indication of risk based on a list of coordinates as well as automatic indication to the user’s position. An implementation guide was also created to facilitate a possible further development of the solution. The investigation shows that fire forecasts give a more precise indication of danger, but warnings should not be overlooked, as they indicate a risk of other warnings than fire risk. The solution is only intended to give the contractor an additional tool when making a deci- sion. The responsibility remains with the contractor, but the tool will hopefully allow the right decision to be made. / Sogeti är ett IT-konsultföretag med kontor i många länder. En av deras största klienter i Sundsvall är SCA Skog. Vid brandrisk deltar SCA tillsammans deras entreprenörer i samrådsmöten för att bestämma brandförebyggande åtgärder. SMHI:s brandprognoser och varningar är ett par av de underlag som avgör när ett samrådsmöte ska inledas. Problemet är att entreprenören idag inte får en automatisk indikation för brandrisk. Syftet med projektet blev därför att undersöka SMHI:s tjänster och finna en automatisk lösning samt att hitta en gräns för när ett samrådsmöte bör inledas baserat på brandrisken inom ett område. Den lösning som tagits fram illustreras genom en Proof-of-Concept modell. Arbetet har utförts agilt i sprintar. En datainsamling har utförts mot SMHI för en mer detaljerad dokumentation och mot MSB för den rådata som ligger bakom brandprognoser så att detta kan inkluderas i lösningen. Projektet har resulterat i en applikation som stödjer indikation av risk baserat på geografiska positioner samt automatisk indikation av risk vid en användares position. En implementationsguide togs även fram för att underlätta en möjlig vidareutveckling av lösningen. Undersökningen visar att brandprognoser ger en mer precis indikation på fara däremot bör varningar inte helt förbises då dessa kan indikera risk vid andra varningar än just brandrisk. Lösningen är enbart avsedd att ge entreprenören ett extra verktyg när denne ska ta ett beslut. Ansvaret ligger fortfarande hos entreprenören men en implementation möjliggör att beslut kan tas med gott un- derlag.

Syftet med denna studie är att undersöka fördröjningsskillnader inom användargränssnitt mellan native­utvecklade appar (utveckling till varje plattform) och appar av typen generated apps. Eftersom arbetet syftar till att bidra med information om prestanda ansågs en experimentell metod vara det bästa valet. Mätning av laddningstider gjordes med hjälp av en videokamera som filmade utförandet av experimenten vilket gjorde metoden simpel och liknar det som en användare kommer att uppleva. Avgränsning till plattformarna Android och iOS gjordes där Xamarin valdes som ramverk inom tekniker som skapar generated apps. Mätdata från experiment som undersökte laddningstider, experiment med användare som hanterade listors respons samt undersökning av CPU­ och minnesanvändning tyder på ett återkommande mönster. Xamarin Forms med XAML är den teknik som presterat sämst under experimenten som sedan följs av Xamarin Forms. Xamarin Android/iOS hade inte lika stora prestandaförluster jämfört med native­utvecklade delar. Generellt hanterar Xamarin Forms telefonens resurser sämre än vad Xamarin Android/iOS och native gör. Resultat från studien kan användas som beslutsstöd vid val av teknik. Studien bidrar även med data som kan användas vid vidare forskning inom området. / The purpose of this study is to examine differences in delay during calculation and presentation of interfaces executing on different techniques. Specifically between native developed apps and generated apps. Since the work aims to contribute with information regarding performance, an experimental method was considered to be the best choice. Measurements of loading times was made with a video camera that captured the execution of the experiments which made the method simple and captures what the users would have experienced. Demarcation to the platforms Android and iOS was made and Xamarin was chosen as the framework for creating generated apps. Data from experiment that examined loading times, experiment with users that dealt with the responsiveness of lists and the analysis of CPU and memory usage indicate a recurring pattern. Xamarin Forms with XAML is the technique that has performed worst during the experiments, followed by Xamarin Forms. Xamarin Android/iOS didn’t have as big performance loss. Xamarin Forms does not manage the phones resources as efficient as Xamarin Android/iOS and native developed apps does. The results from this study can be used as material for making decisions witin organisations when choosing technology for creating apps. The study also contribute with data that can be used by other researchers.

Google and Apple together are ruling the mobile phone industry with their operating systems, Android and iOS. Any mobile application willing to reach the vast majority of end-users, need to be run on both platforms. The issue, however, arises when considering that fact that developing an application for each platform requires different knowledge and code base. Cross-platform frameworks are emerged to overcome the mentioned issue by providing the possibility to develop a mobile application which works on multiple platforms with potentially a single code base.To investigate the capabilities of cross-platform frameworks, three frameworks were chosen to be compared; React Native backed by Facebook, Xamarin owned by Microsoft, and Flutter developed by Google. The chosen frameworks have been compared in the context of OTT Videooriented mobile applications. As a reference application OTT Flow, an OTT Video application developed by Accedo, has been used.The findings in this thesis shows that Xamarin is not a good choice for the purpose of this thesis since no advantages were witnessed in most of the criteria. React Native and Flutter, on the other hand, offer promising features which suit developing OTT applications. When considering the video-specific functionalities, however, React Native stood out slightly better. In fact, even though React Native is possibly the best choice among the mentioned frameworks for developing OTT Video-oriented mobile applications, the cross-platform frameworks are not mature enough in terms of video-specific functionalities support yet. / Google och Apple dominerar mobiltelefonindustrin tillsammans med sina operativsystem, Android och iOS. En mobilapplikation som eftersträvar att nå majoriteten av slutanvändarna måste gå att köra på båda plattformarna. Problem uppstår emellertid när man överväger det faktum att utveckla en applikation för varje plattform kräver olika kunskaper och kodbas. Ramverk för utveckling mot flera plattformar finns för att övervinna problemet genom att erbjuda möjlighet att utveckla en mobilapplikation som fungerar på flera plattformar med eventuellt en enda kodbas.För att undersöka kapaciteten hos plattformsramverk, valdes tre ramverk ut för att jämföras: React Native stött av Facebook, Xamarin ägt av Microsoft och Flutter utvecklat av Google. De valda ramverken har jämförts i samband med OTT Videoorientede mobila applikationer. Som referens användes OTT Flow, en OTT Videoapplikation utvecklad av Accedo.Resultaten i detta arbete visar att Xamarin inte är ett bra val för syftet med detta arbete eftersom inga fördelar sågs i de flesta kriterierna. React Native och Flutter, å andra sidan, erbjuder lovande funktioner som passar för att utveckla OTT applikationer. När man överväger de videospecifika funktionerna stod emellertid React Native ut lite bättre. Faktum är att även om React Native kanske är det bästa valet bland de nämnda ramverken för att utveckla OTT Video-orienterade mobila applikationer, så är de ramverken ännu inte mogna nog i termer av stöd för videospecifika funktioner.

Unmanned aerial vehicles can be used in many different situations such as, for example, monitoring the growth of crops or for surveillance of a private property. Operating the unmanned aerial vehicle is usually done using some kind of ground control station. This thesis examines the possibilities of creating ground control stations working on several different platforms using the cross platform development frameworks Xamarin, Universal Windows Platform and Mono. This is done by creating and comparing three prototype applications regarding functional requirements, code reuse and resource usage. It is shown that none of the cross platform frameworks can fulfill all of the initial requirements on a ground control station. However, for the case studied in this thesis, Xamarin is demonstrated to be the most suitable cross platform framework of the three since it provides the same functionality as UWP for Windows devices while also enabling development for both Android and iOS devices.

Developing applications for mobile devices is nowadays a very large business. However, the process of developing an application can be both very time consuming and costly due to different languages used for different devices. Lately, a lot of tools have been developed to handle the different languages problem going under the name “cross-platform” - so many that it might get hard for the developer to make a choice between the different products. This thesis presents 4 different approaches for programming cross-platform applications: Web based, cross-compiled, interpreted and hybrid solutions. For each category, one product is chosen and is evaluated according to comparison tests suggested in the thesis, including benchmark tests, technical evaluation tests seen from both the developing perspective and the infrastructure perspective and last a functionality evaluation. Other important parameters to think about when developing an application are also presented. At the end of the thesis, a taxonomy of applications is presented in order to give examples when a cross-platform solution is suitable and which cross-platform tool should be used. Finally, there are some important points taken up about what the developer should think about, when choosing a solution according to this thesis as there is no straight forward way to say that one cross-platform solution is the best of them all. / Utvecklandet av mobila applikationer är idag en väldigt stor marknad, men utvecklingsprocessen kan ibland vara både tidskonsumerande och kostsam eftersom de olika mobila enheterna använder olika utvecklingsspråk. Den senaste tiden har många verktyg utvecklats för att hantera detta problem, dessa verktyg ingår i kategorin cross-plattform verktyg. I själva verket är det så många verktyg som har utvecklats att det kan bli svårt för utvecklarna att välja mellan de olika verktygen. Denna uppsats presenterar 4 olika tillvägagångssätt för att programmera cross-plattforms applikationer: web baserade lösningar, hybrid lösningar, översatta lösningar och cross-kompilerade lösningar. För varje kategori väljs sedan en produkt, som skall evalueras enligt ett jämförelsetest som denna uppsats föreslår, detta test inkluderar ett benchmark test, en teknisk evaluering och en funktionsevaluering. Förutom dessa test ges även andra viktiga parametrar gällande cross-plattforms utveckling. I slutet av uppsatsen är en taxonomi av mobila applikationer presenterad vars syfte är att ge exempel när ett cross-plattforms verktyg är passande för en mobil applikation, och även vilket verktyg som är passande. Slutligen tas några viktiga punkter upp som utvecklaren bör tänka på när ett cross-plattforms verktyg skall användas för utveckling, eftersom det inte finns något direkt sätt att säga att ett cross-plattforms verktyg är bättre än ett annat.

Användningen av smartphones ökar med rasande fart och problemet som app-utvecklare har är att det finns flera olika plattformar. För att nå ut till så många användare som möjligt måste alltså en app tillverkas för varje plattform. Detta kräver dels kunskap i utveckling för respektive plattform men också mycket tid och därmed pengar eftersom varje enskild app måste utvecklas i flera versioner. En lösning på detta kan dock vara så kallade multiplattformsutvecklingsverktyg där utvecklaren kan använda samma kodbas för flera olika plattformar. Men håller dessa verktyg måttet? Denna studie undersöker dels vilka multiplattformsutvecklingsverktyg som finns att tillgå idag samt jämför hur mycket det skiljer i slutresultatet för en likvärdig app tillverkad i tre utav dessa multiplattformsutvecklingsverktyg. Resultatet visar att det skiljer en hel del. Studien avslutas med en diskussion om resultatet och dess trovärdighet samt ger förslag på hur studien skulle kunna vidareutvecklas.

Phoniro, ett företag som fokuserar på välfärdsteknologi har ett internt utvecklat program för att konfigurera olika larmenheter via Bluetooth. Phoniro behöver en mobilapplikation av detta program för att underlätta fältteknikernas arbete. Syftet med detta examensarbete är att beskriva teorin bakom apputveckling, trådlös kommunikation samt utvecklingen av en mobilapplikation som är körbar på operativsystem som IOS och Android med samma funktionalitet som Phoniros interna program. För att utveckla applikationen valdes arbetsmiljön Xamarin.Forms vilket är ett verktyg för att utveckla mobila applikationer till IOS och Android. Resultatet av detta arbete är en applikation där användaren kan söka efter Bluetooth-enheter samt ansluta och kommunicera med anslutna enheter. För att mäta användarvänligheten av applikationen används en heuristisk utvärdering. Den heuristiska utvärderingen påvisar att 40% fel är oupptäckta i systemet efter en undersökning med tre utvärderare utförts.

This thesis deals with the design and implementation of mobile application, which will be designed for iOS and Android operating systems by using tools for mobile application development. For implementation was chosen tool Xamarin, which is is adapted for software development of hybrid mobile application

This diploma thesis deals with desing and implementation of order management system in restaurant facilities. The main goal was to create a cross-platform mobile application that allows users to order items through web REST API. System will then distribute these orders to facility staff. The system verifies authenticity of orders by using unique dynamic QR codes.