Forskningsämnet boendesegregation har på senare år kommit att få en allt större roll inom den svenska segregationsdiskussionen. Uppsatsen är en litteraturstudie som diskuterar hur forskare studerar och har studerat begreppet boendesegregation, hur den synliggörs, varför den uppstår och vilka konsekvenser den ha på individer.Genom att koppla ihop den rådande diskussionen kring boendesegregation, grannskapseffekter, stigmatiseringsprocesser samt blandad boendemiljö med empiriskt material från två fallstudieområden i Botkyrka Kommun, ämnar den här uppsatsen studera konsekvenser av boendesegregation.Resultatet av fallstudien och litteraturstudien har visat upp ett komplext forskningsläge där det, dels går att finna forskare som använder teorin om grannskapseffekter som utgångspunkt i sin forskning, medan det å andra sidan finns skeptiker som pekar på empiriska brister vad gäller beläggen för existensen av grannskapseffekter.I fallstudieområdena har det kunnat noteras relativt stora skillnader mellan den socioekonomiska karriären för unga vuxna i de båda områdena. Antydan till en exogen effekt av boende i områdena, har noterats, men i en studie av denna karaktären har inte ett orsakssamband mellan boendeområdet och invånarnas socioekonomiska karriär helt kunnat fastställas. / The research regarding residential segregation has in recent years come to play an increasingly large role in the debate concerning segregation in Sweden. This paper is a literature study which discusses how researchers both have studied and are studying the conceptofsegregat ion,howsegregat ionismadevisible,whyitoccursa ndwhat consequences it may bring.By connecting the current discussion of residential segregation, neighbourhood effects, stigmatisation and mixed residential environments with empirical data from two case study areas in Botkyrka Kommun in Sweden, is the intention of this paper to study the consequences of residential segregation on inhabitants.The result of the case study and the literature study has shown a complex research area, whereas you on one hand can find researchers who uses the neighbourhood effect as a basis in their research, while on the other hand there are some sceptics who points at empirical shortcomings for the evidence of the existence of neighbourhood effects.Furthermore it has been possible to detect relatively large differences between the to case study areas, when it comes to the socio-economic career of young adults. Traces of an exogenous effect have been spotted, but the study has had difficulties in proving a cause-and- effect connection between the residential area and its inhabitants socioeconomic career.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-23822 |
| Date | January 2011 |
| Creators | Sjöblom, Anton, Bengtsson, Hampus |
| Publisher | Malmö högskola, Fakulteten för kultur och samhälle (KS), Malmö högskola/Kultur och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0056 seconds