Förskolan spelar en viktig roll för barns språkutveckling, där sång och musik är viktigaverktyg och uttryckssätt. Trots det används sång och musik mestadels spontant utan tydligtsyfte eller mål. Syftet med studien är att förstå och beskriva hur förskollärarnas förhållningssätt till sång och musik påverkar hur det används som ett pedagogiskt verktyg för barns språkutveckling. Studien utgår från ett sociokulturellt teoretiskt ramverk och en socialkonstruktionistisk epistemologi. Empirin samlades in genom individuella intervjuer av semistrukturell karaktär för att synliggöra förskollärarnas förhållningssätt och perspektiv. Resultatet visar att förskollärarna tillämpar ett förhållningssätt där sång och musik inte används till sin fulla potential. Spontana oreflekterade musikaktiviteter initierade av barnen utgör majoriteten av musikundervisningen i förskolans verksamhet. Förskollärarnas förtroende till den egna förmågan är till viss del bristande och resulterar i att sång och musik inte får den plats den behöver i undervisningen.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:ltu-98043 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Jönsson, Maja, Piironen, Therese |
| Publisher | Luleå tekniska universitet, Institutionen för hälsa, lärande och teknik |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0017 seconds