Detta är en studie med ett specialpedagogiskt perspektiv om förskolan som utbildningspraktik, där förskollärares berättelser om inkluderande undervisning och dokumentation utgör vår empiri. Förskolan har genom åren gått från ett omsorgsperspektiv till ett kunskapsperspektiv och tendensen är en ökning av mätningar av förskolans kvalitet. Båda kan sägas bero på bland annat revideringar och implementeringar av styrdokumenten. Syftet med studien var att undersöka hur dokumentationsarbete och förskollärarnas särskilda ansvar kring undervisning relaterar till den specialpedagogiska praktiken. En kvalitativ metod har använts och empirin har samlats in via semistrukturerade intervjuer med sex informanter. Som teoretiskt ramverk har inspiration hämtats från diskursteori och ur Foucaults tankar om makt och subjekt. Dessutom har Biestas begrepp om utbildning använts: kvalificering, socialisation och subjektifiering. I analysen har det kategoriska perspektivet och det relationella perspektivet använts. I empirin talades det om förskolans utbildningspraktik på olika sätt och i resultatet identifierades olika diskurser och subjektspositioner för såväl förskollärare, barn och specialpedagoger. En av studiens slutsatser är att dessa diskurser och subjektspositioner påverkar möjligheten för barn att frigöra sig från rådande normer och kategoriseringar då dessa inte diskuteras i praktiken. En annan slutsats är att förskollärarna behöver växa i sin ansvarsroll genom att medvetandegöra vilka teorier som påverkar deras handlingar.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-179459 |
Date | January 2020 |
Creators | Cunosson, Anna, Lindberg, Jenny |
Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0024 seconds