Kompetent pedagogisk personal utgör en av de viktigaste faktorerna för förskolors kvalitet. För att höja kvaliteten i förskolan har många kommuner ett uttalat mål om att öka andelen förskollärare i verksamheten, vilket indikerar att det finns en syn att förskollärare är mer kompetenta än barnskötare. I tidigare forskning framgår dock att förskollärare och barnskötare utför samma arbetsuppgifter. Syftet med studien är således att undersöka huruvida det finns en skillnad mellan vad som i litteraturen kännetecknas som kompetensmässiga förutsättningar och de kompetensmässiga förutsättningar yrkesverksamma barnskötare och förskollärare ger uttryck för. Den första forskningsfrågan som besvaras berör vilka skillnader i kompetensmässiga förutsättningar att utöva förskolans pedagogiskauppdrag med hög kvalitet mellan förskollärare och barnskötare som kan identifieras. Den andra frågan ämnar att besvara vilka skillnader som finns mellan forskning om kvalitet och de kompetensmässiga förutsättningar att utöva ett arbete med hög pedagogisk kvalitet som yrkesverksamma förskollärareoch barnskötare uppvisar. Den vetenskapsteoretiska utgångspunkten för studien är post-positivism, som kombinerats med en enkätmetod, där enkäten besvarats av 443 yrkesverksamma barnskötare och förskollärare i kommunala förskolor i södra Sverige. Slutsatsen för studien är att det i resultatet både framkommer områden där respondenternas svar överensstämmer med det som pekats ut som kompetensmässiga förutsättningar att bedriva förskolans pedagogiska uppdrag med hög kvalitet och områden där svaren inte överensstämmer. Några av de områden där svaren överensstämmer med de kompetensmässiga förutsättningarna är synen på att vuxna kan spela stor roll för barns utveckling, att måltidssituationerna är ett tillfälle att bedriva undervisning på samt att viktiga faktorer för hög kvalitet i förskolan är stor självinsikt hos de som arbetar där, att de granskar sitt eget arbete och att de deltar i meningsfull kompetensutveckling. Några av de områden där det i olika utsträckning finns skillnader mellan respondenternas svar och de kompetensmässiga förusättningarna är synen på huruvida det är bra att påverka barn som leker ensidigt så att de istället leker mer varierade lekar, vad som är absolut viktigast vid måltidssituationen utifrån en kvalitetsaspekt samt undervisning som en del av förskolans uppdrag. Vidare finns det statistiskt signifikanta skillnader mellan hur barnskötare och förskollärarehar svarat inom olika specifika områden, men det finns även skillnader baserat på andra bakgrundsfaktorer, som ålder och antalet år i yrket samt examensår för förskollärarna. En av de största skillnaderna baserade på yrkestitel är synen på undervisning som en del av förskolans uppdrag. En annan skillnad, baserat på åldern hos respondenten, är att korrelationer fanns mellan respondenternas ålder och i vilka situationer de ansåg att det är en del av deras uppdrag att stimulera barns lärande i riktning mot läroplanens mål. De samlade resultaten pekar på att det kan vara nödvändigt med kompetensutveckling inom vissa områden i förskolor, för att höja den pedagogiska kvaliteten.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:hh-37225 |
| Date | January 2018 |
| Creators | Nilsson Brodén, Daniel |
| Publisher | Högskolan i Halmstad, Akademin för lärande, humaniora och samhälle |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.009 seconds