Läroplanen genomsyras av The big five, de fem förmågorna (Skolverket, 2011). Analysförmågan innebär att eleven ska beskriva orsaker, konsekvenser och lösningar. Den kommunikativa förmågan ställer krav på att samtala, diskutera och motivera och den metakognitiva förmågan innebär att tolka, värdera och reflektera. Procedurförmågan innebär att söka, samla och strukturera och slutligen den begreppsliga förmågan som betyder att eleven ska förstå innebörden av begrepp, relatera dem till varandra och använda dem i olika sammanhang. Att ha ett fungerande språk är av stor vikt för att klara skolans krav och drabbar elever med diagnosen språkstörning. Uppgifterna om hur många som har diagnosen språkstörning varierar men ca 5-8 % av förskolebarnen har språkstörning (Hartelius et al, 2008). Undervisningen skall anpassas efter varje elevs behov och skolan har som uppgift att ge eleverna möjlighet att utifrån sina egna förutsättningar utvecklas så långt det är möjligt (SFS 2010: 800). Språkstörning visar sig trots den förhållandevis höga prevalensen vara en diagnos som pedagogerna saknar kunskap kring. Dessutom är andelen logopeder som kan handleda dessa pedagoger i skolorna låg. Den kommande rollen som speciallärare innebär bl.a. att utforma det förebyggande arbetet och bidra till att undanröja språkliga hinder för elever med språkstörning. En viktig roll är också att föra elevens och även vårdnadshavarens talan och visa på vilka rättigheter och skyldigheter de har, att klargöra undervisningens mål, innehåll och utformning samt deras rätt till inflytande i skolans arbete (Skolverket, 2011). Att vara vårdnadshavare till ett barn med en funktionsnedsättning kan innebära olika påfrestningar. Det handlar även om att ha möjlighet att lägga extra tid och arbetsinsatser för att träna och stötta sitt barn både socialt och kunskapsmässigt. Men även kontakter t.ex. med skolan och logoped tar tid i anspråk. Den här undersökningen syftar till att synliggöra dessa föräldrars situation och deras arbetsinsatser och på så vis bidra till en ökad förståelse och ett förbättrat bemötande. Att ha insikt om och förståelse för dessa vårdnadshavares situation är av stor vikt för alla som arbetar med barn och ungdomar.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:liu-158482 |
| Date | January 2019 |
| Creators | Solnevik, Camilla |
| Publisher | Linköpings universitet, Institutionen för beteendevetenskap och lärande, Linköpings universitet, Utbildningsvetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0026 seconds