Syfte och frågeställningar: Det övergripande syftet handlar om att undersöka hur villkoren för killars och mäns deltagande i ridsportverksamheter gestaltas i berättelser om ridsport. Annorlunda uttryckt är jag intresserad av hur kön konstrueras, eller ”görs”, i killars och mäns ridsportberättelser. Centrala frågeställningar är: Hur hanteras killarnas och männens könsgränsöverskridande i berättelserna? Vilka normer och föreställningar kring kön och sexualitet blir synliga i berättelserna? Hur positionerar sig killarna och männen i förhållande till rådande köns- och sexualitetsnormer? Metodologi: Studien bygger på kvalitativa intervjuer med 19 killar och män, 13 till 55 år gamla, aktiva på såväl bredd som tävlingsnivå i verksamheter knutna till Svenska Ridsportförbundet. I ett första analyssteg genomfördes en narrativ analys, där fem berättelser – eller narrativ – konstruerades. Dessa illustrerar på olika sätt centrala teman, erfarenheter och problematiker i intervjupersonernas berättelser. I ett andra analyssteg gjordes en feministisk poststrukturell läsning av de fem narrativen. Resultat och diskussion: Sammanfattningsvis verkar det som att deltagandet i en kvinnligt kodad idrott som ridsporten kan öppna upp för andra, och mindre stereotypa, sätt att vara kille än traditionellt manligt kodade idrotter. Eftersom den vardagliga verksamheten innehåller både sådant som (i vår kultur) brukar definieras som kvinnligt, exempelvis omsorg, kommunikation och lyhördhet, och sådant som brukar definieras som manligt, exempelvis handlingskraft, styrka och mod, får man som kille (och tjej) möjlighet att inta såväl feminint som maskulint kodade positioner. På detta sätt utmanas dominerande diskurser om hur tjejer och killar, män och kvinnor ”är”. Samtidigt måste man som kille inom ridsporten förhålla sig till det omgivande samhällets syn på ridning som en ”tjejsport” liksom till en heteronormativ särartsdiskurs enligt vilken killar inom ridsporten är tävlings-, prestations- och målinriktade, inte gillar att pyssla med hästarna och tycker att det bästa med ridsporten är tjejerna. Det verkar göra att det kan bli extra viktigt att betona maskulinitet – och framförallt heterosexualitet – för att visa att man trots allt är en ”normal” kille. Bögen blir här en form av ”gränsvakt”, en stereotyp som både möjliggör och begränsar, men som framförallt synliggör en heteronormativ ordning. / Aim: The overall aim is to investigate how conditions of boys and men’s participation in equestrian sports activities are framed in stories about equestrian sports. In other words I´m interested in the construction of gender, or the ‘doing of gender’, in boys and men´s stories about equestrian sports. Research questions are: How is the gender bending of the boys and men treated in the stories– both inside and outside equestrian sports? Which norms and representations about gender and sexuality are visible in the stories? How do the boys and men position themselves in relation to prevailing gender- and sexuality norms? Methodology: 19 boys and men, between the ages of 13 and 55, active on different levels in the Swedish Equestrian Sports Federation, were interviewed in the study. In a first step, a narrative analysis was conducted. Five narratives, illustrating central themes and experiences in the informants´ stories were constructed. In a second step a feminist post-structuralist reading of the five narratives was carried out. Results and discussion: The results indicate that participation in female-coded sports, like equestrian sports, can open up to other and less stereotypical ways of being a boy or man than participation in sports traditionally seen as masculine. Since the everyday activities contains both elements that we usually (in our culture) define as female, for example care, communication and sensitivity and elements we usually define as male, for example initiative, strength and courage, boys get the opportunity to practice assumed feminine as well as assumed masculine positions. In this way dominant discourses about boys and girls and men and women – how they “are” and what they like – are challenged. At the same time the stories make visible that boys and men in equestrian sports have to relate to the surrounding society’s view of horse riding as a “girl sport” and to heteronormative gender discourses in which men in equestrian sports are competitive and goal oriented, don’t like to cuddle with horses and think that the best thing with horse riding is the girls. It seems as if one strategy for handling this is to emphasize masculinity – and especially heterosexuality – to show that you in spite of everything are a “normal” guy. In this way the “fag” becomes a sort of “border agent” – a stereotype that both allows and restricts, but above all makes visible a heteronormative order. / <p>Uppsatsen tilldelades stipendiemedel ur Överste och Fru Adolf Johnssons fond för VT 2014.</p>
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:gih-2911 |
| Date | January 2013 |
| Creators | Linghede, Eva |
| Publisher | Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, Institutionen för idrotts- och hälsovetenskap |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
| Relation | Examensarbete ; 2013:38 |
Page generated in 0.0028 seconds