Skolor och ibland hela kommuner utbildar ständigt sin personal för att implementera nya förhållningssätt och pedagogiska metoder i verksamheterna. Studiens syfte var att belysa på vilket sätt en kommunal satsning påverkat hur pedagoger uppfattar och använder sig av lågaffektivt bemötande som metod i mötet med elever med problemskapande beteenden. Studiens teoretiska utgångspunkt utgjordes av relationellt och kategoriskt perspektiv, tillsammans med Blossings modell för ett förändringsarbete. Kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjufrågor har använts för att fånga pedagogers uppfattningar om metoden och urvalet bestod av tolv pedagoger som samtliga deltog i kommunens satsning. Deltagandet i föreläsningarna var på lika villkor, men förutsättningarna för en lyckad implementering visades varierar mellan skolorna i den undersökta kommunen. En slutsats i studien var att kommunens satsning påverkade pedagogers uppfattningar och medvetenhet om lågaffektivt bemötande positivt. Studien påvisade ökad medvetenhet i användningen av metoden samt vilken betydelse relationen har i mötet med problemskapande beteende. Det framkom att tid, ork och affektsmitta var missgynnande faktorer i arbetet med lågaffektivt bemötande. Studien indikerade på brister i genomförandet av implementeringen av den nya metoden och visade även att det möjligen sker viss kategorisering av elever med problemskapande beteende i skolan, medvetet eller omedvetet.
Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:umu-157890 |
Date | January 2019 |
Creators | Nilsson, Linda, Lindholm, Maria |
Publisher | Umeå universitet, Pedagogiska institutionen, Umeå universitet, Pedagogiska institutionen |
Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
Language | Swedish |
Detected Language | Swedish |
Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
Format | application/pdf |
Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0016 seconds