Bakgrund: Cirka 30% av Sveriges befolkning har svårt att uppfylla Folkhälsomyndighetens riktlinjer för fysisk aktivitet. En majoritet av våra liv spenderas sittande och detta beteende har ökat dramatiskt, eftersom många av dagens jobb utförs på kontor, där stillasittande beteende är vanligt. Dessutom har stillasittande beteende en negativ inverkan på befolkningens hälsa, på grund av den starka korrelationen mellan en stillasittande livsstil och icke-smittsamma sjukdomar. Syfte: Syftet med denna studie var att sammanfatta tidigare litteratur om hur en kontorsarbetares arbetsdag kan effektiviseras ur en fysiologisk synvinkel, för att möta Folkhälsomyndighetens och FYSS rekommendationer gällande fysisk aktivitet. Metod: Designen av denna studie genomfördes som en systematisk litteraturöversikt. Databaserna som användes var PubMed och SportDiscus. Forskarna använde sedan en metaanalys för att analysera det insamlade materialet. Resultat: Resultatet delades upp i tre underrubriker; tidigare forskning som fokuserat på förbättrat maximalt syreupptag, tidigare forskning som fokuserat på kroppssammansättning och tidigare forskning som fokuserat på båda. Resultaten från tidigare studier beskrivs enkelt i tabell 2 och 3. Diskussion: När det gäller studiens design, hade metaanalysen både styrkor och begränsningar. En tydlig styrka i studien var syftet med studien, som presenterades i ett tydligt och fokuserat förhållningssätt, samt den systematiska designen som gjorde att exakt litteratur kunde genereras. Å andra sidan fanns det en begränsning i författarnas vetenskapliga erfarenhet av att utföra en metaanalys som kan ha påverkat resultaten. När det gäller resultaten, visade litteraturen en genomsnittlig ökning av VO₂max på 11% under en, i genomsnitt, 24-veckorsperiod samt en statistisk ökning av andra fysiologiska hälsoparametrar. Dessutom kan riktlinjer skapas för att underlätta denna positiva respons från fysisk aktivitet. Slutsats: Riktlinjer skapades från metaanalysen, där frekvensen av 4 träningspass per vecka var effektiv, när intensiteten på träningspasset sattes till ett RPE på 14. Den duration som krävs för att nå den effektiva dosen var 42 minuters fysisk aktivitet och typen av fysisk aktivitet bör huvudsakligen vara aerob fysisk aktivitet. Dessutom verkar muskelstärkande fysisk aktivitet ha en positiv inverkan på att förbättra fysiologiska parametrar. Emellertid bör ytterligare kvantitativ forskning utföras för att undersöka effektiviteten av dessa riktlinjer. Nyckelord: Fysisk aktivitet, kontorsarbetare, kardiovaskulära sjukdomar, hälsa och metaanalys. / Background: Approximately 30% of the Swedish population has difficulties meeting the Swedish Public Health Authority's (Folkhälsomyndigheten) guidelines regarding physical activity. Most of our lives are spent seated and this behavior has dramatically increased, since many of today's jobs are done in offices, where sedentary behavior is common. Moreover, sedentary behavior has a negative impact on the health of the population, due to the strong correlation between a sedentary lifestyle and non-communicable diseases. Aim: The aim of this study was to review the current literature regarding how an office worker's workday can be streamlined from a physiological standpoint, to meet the Swedish Public Health Agency and FYSS recommendations regarding physical activity. Method: The design of this study was conducted as a systematic literature review. The databases used were PubMed and SportDiscus. The researchers then used a meta-analysis to analyze the collected material. Result: The result was divided into three subheadings; previous research that focused on improved maximal oxygen uptake, previous research that focused on body composition, and previous research that focused on both. The findings from previous studies are simply described in table 2 and 3. Discussion: Regarding the design of the study, did the meta-analysis have both strengths and limitations. A clear strength of the study was the aim of the study, which was presented in a clear and focused approach, as well as the systematic design that allowed precise literature to be generated. On the other hand, there was a limitation in the design of the scientific experience of the scientist in executing a meta-analysis which may have affected the results. Regarding the results, did the literature show an average increase in VO₂max of 11% in a, on average, 24-week period, as well as a statistical increase in other physiological health parameters. Furthermore, could guidelines be created to facilitate this positive response from physical activity. Conclusion: Guidelines were created from the meta-analysis, where the frequency of 4 training sessions per week was effective, when the intensity of the training session was set at an RPE of 14. The duration required to reach the effective dose was at 42 minutes of physical activity, and the type of physical activity should mainly be aerobic physical activity. Moreover, does resistance training seem to have a positive impact in improving physiological parameters. However, further quantitative research is needed to examine the effectiveness of these guidelines. Keywords: Physical Activity, Office Worker, Cardiovascular Diseases, Health, Meta-Analysis.
| Identifer | oai:union.ndltd.org:UPSALLA1/oai:DiVA.org:mau-61115 |
| Date | January 2023 |
| Creators | Palhoto, Alexander, Rönn, Hilding |
| Publisher | Malmö universitet, Institutionen Idrottsvetenskap (IDV) |
| Source Sets | DiVA Archive at Upsalla University |
| Language | Swedish |
| Detected Language | Swedish |
| Type | Student thesis, info:eu-repo/semantics/bachelorThesis, text |
| Format | application/pdf |
| Rights | info:eu-repo/semantics/openAccess |
Page generated in 0.0254 seconds