Examensarbetet syftar till att undersöka gymnasiala yrkesverksamma matematiklärares uppfattningar om matematikångest, dess orsaker och de strategier de använder för att motverka elevers matematikångest. Genom en kvalitativ intervjustudie har data samlats in från åtta matematiklärare. Metoden för datainsamling var semistrukturerade intervjuer. Resultaten har analyserats genom en kvalitativ innehållsanalys och har sammanfattats i svar på de tre forskningsfrågorna. Resultaten visar att majoriteten av lärarna anser att elever med matematikångest saknar självförtroende och undviker matematik på grund av rädsla för att misslyckas. Matematikångesten tros vara en följd av dåliga erfarenheter i tidigare skolår, kunskapsbrister och negativ påverkan från lärare, föräldrar och samhället. Lärarna anser också att matematikångest är vanligare på vissa gymnasieprogram än andra. När det gäller strategier för att motverka matematikångest varierar svaren mellan lärarna, men det framkommer att det är viktigt att eleverna börjar arbeta med matematik i små steg för att stärka deras tro på sin förmåga. Andra strategier inkluderar att skapa en positiv och stödjande lärandemiljö, använda olika undervisningsmetoder, ge feedback och uppmuntran samt erbjuda extra stöd och hjälp till elever med matematikångest. Slutligen konstateras att varje lärare har unika strategier och att det inte finns några generella strategier som anses varade mest effektiva för att motverka matematikångest. / The aim of this thesis is to investigate the perceptions of mathematics anxiety held by working secondary school mathematics teachers, including its causes and the strategies they use to alleviate students' mathematics anxiety. Data has been collected from eight mathematics teachers through a qualitative interview study. The data collection method utilized semi-structured interviews. The results have been analyzed using qualitative content analysis and have been summarized in response to the three research questions. The findings reveal that the majority of teachers believe that students with mathematics anxiety lack self-confidence and avoid mathematics due to fear of failure. Mathematics anxiety is believed to be a result from negative experiences in previous school years, gaps in knowledge, and negative influences from teachers, parents and society. Teachers also perceive mathematics anxiety to be more prevalent in certain programs than others. Regarding strategies to alleviate mathematics anxiety, responses vary among teachers, but it is evident that it is important for students to engage with mathematics in small steps to strengthen their belief in their abilities. Other strategies include creating a positive and supportive learning environment, use different teaching methods, providing feedback and encouragement, and offering additional support and assistance to students with mathematics anxiety. In conclusion, it is noted that each teacher possesses unique strategies, and there are no universally recognized strategies considered to be the most effective in combating mathematics anxiety.

The purpose of the study is to contribute with preschool teachers' perceptions of the work with in-depth conversations in preschool, by in-depth conversation, we mean a conversation that deepens and challenges children to reason, reflect and analyze. The study's questions are about how preschool teachers considers that they have knowledge about in-depth conversations, how they work to promote children's language development through in-depth conversations, and what challenges they face in working with this. The study is based on a qualitative method, where semi-structured interviews were used to collect data. Eight preschool teachers from two different municipalities have participated in the study. The collected empirical evidence has been analyzed based on a content analysis. The theory used to analyze the results is the socio-cultural theory with the concepts of scaffolding, the proximal development zone, mediating tools and appropriation. Finally, the results have been put in relation to theory and previous research. The results show that time and the right conditions, as well as being responsive and present to the children's interests as an educator, create the conditions that makes the teachers able to develop in-depth conversations together with the children. The results also show that all preschool teachers in the study experience some type of challenge in the work with in-depth conversations. Due to limited conditions with large groups of children, this results in a lack of time and an experience of being too few educators. The conclusion is that preschool teachers need support, skill development and the right conditions to be able to conduct in-depth conversations in preschool, which thus benefits the children's language development. / Studiens syfte är att bidra med förskollärares uppfattningar om arbetet medfördjupande samtal i förskolan. Med fördjupande samtal menar vi ett samtalsom fördjupar och utmanar barn att resonera, reflektera och analysera. Studiensfrågeställningar är hur förskollärare upplever att de har kunskap omfördjupande samtal, hur de arbetar för att främja barns språkutveckling genomfördjupande samtal, samt vilka utmaningar de möter i arbetet med detta.Studien utgår från en kvalitativ metod, där semistrukturerade intervjueranvänts för att samla in data. Åtta förskollärare från två olika kommuner hardeltagit i studien. Den insamlade empirin har analyserats utifrån eninnehållsanalys. Den teori som använts för att analysera resultatet är densociokulturella teorin med begreppen stöttning, proximal utvecklingszon,medierande redskap samt appropriering. Slutligen har resultatet satts i relationtill teori samt tidigare forskning.Resultatet visar att tid och rätt förutsättningar samt att pedagogen är lyhörd ochnärvarande för barnens intressen skapar förutsättningar för att kunna utvecklafördjupande samtal tillsammans med barn. Resultatet visar också att allaförskollärare i studien upplever någon typ av utmaning i arbetet medfördjupande samtal. På grund av begränsade förutsättningar med storabarngrupper resulterar detta i tidsbrist och en upplevelse av att vara för fåpedagoger.Slutsatsen är att förskollärarna behöver stöttning, kompetensutveckling ochrätt förutsättningar för att kunna bedriva fördjupande samtal i förskolan, somsåledes gynnar barnens språkutveckling.

Tez (Tıpta Uzmanlık)--Süleyman Demirel Üniversitesi, Tıp Fakültesi, Nöroloji Anabilim Dalı, 2005. / Bibliyografya var.

Yaksagana

No description available.

Cette thèse a une double vocation: elle présente une lecture des Divers portraits de Mademoiselle de Montpensier et fournit la première édition critique complète de ce recueil de portraits littéraires publié à un tirage limité en 1659. Notre étude porte sur l'ambiguïté fondatrice des Divers portraits: oeuvre témoin d'une mode du portrait littéraire qui dura moins de trois ans (1656-1659) et livre d'apparat à prétention historique dédié à la mémoire d'Anne-Marie-Louise de Montpensier. De la genèse des Divers portraits jusqu'à l'histoire de sa réception, les enjeux du recueil sont évalués sous l'angle de ce double statut de production mondaine et d'archive aristocratique. Afin de retracer les lignes de force qui accusent de la singularité des Divers portraits, notre enquête fait dialoguer l'histoire littéraire et l'histoire du livre. Aussi accorde-t-elle une place centrale à l'histoire de la représentation de Mademoiselle de Montpensier dont la place est déterminante dans la constitution du recueil. L'appartenance des Divers portraits à la mode du portrait. littéraire ayant déjà été attestée, nous consacrons une bonne part de notre recherche à l'analyse de son statut de galerie aristocratique dans sa dimension autant symbolique que matérielle. La genèse du recueil est d'abord éclairée par les portraits d'hommes illustres de cette période. L'examen spécifique du recueil s'établit ensuite à partir d'une typologie de.1a société représentée dans l'ouvrage collectif, ce qui nous permet de témoigner de la position d'autorité de la princesse de Montpensier dans l'économie d'ensemble de l'oeuvre. La réception des Divers portraits comme objet patrimonial boucle notre enquête : nous montrons que les prétentions mémorielles à l'origine de la création du livre coïncident avec la fortune des Divers portraits que consacrent les historiens et bibliophiles au XIXe siècle. L'édition critique des Divers portraits complète notre étude à plus d'un titre. Les nombreuses notes historiques, littéraires et linguistiques ancrent l'ouvrage dans son contexte social et culturel. Quant aux notices annexées à chaque portrait, elles fournissent non seulement un éclairage biographique sur la communauté représentée dans le volume, mais apportent également des précisions sur l'architecture et la cohérence symbolique de l' oeuvre collective.

A poetry manuscript.

n.b. A. scabra

n.b. A. scabra

https://vimeo.com/218621345 password: explain