Syftet med detta examensarbete var att på uppdrag av Skellefteå Kraft AB studera produktionsplanering för regleringsbar vattenkraft och avgöra hur vatten i ett magasin kan värderas. Vidare skulle även en applikation skapas för att kunna beräkna dessa vattenvärden.   Produktionsplanering för vattenkraft visade sig oftast delas upp i tre nivåer, i en lång-, säsong- och korttidsplaneringsdel, där detaljrikedomen i modellbeskrivningarna ökar med minskande tidshorisont. Anledningen till uppdelningen är en följd av att både noggrannhet och långsiktighet önskas, tanken är därmed att låta den högre nivån ge den lägre en långsiktighet den annars saknat. Möjliga kopplingar mellan nivåerna diskuterades, där en priskoppling genom vattenvärden argumenterades för att vara den bästa.   Därefter studerades metoder för vattenvärdeberäkningar och matematiska villkor för optimal produktion, varvid ett eget program i Matlab kunde skrivas. Programmet beräknar vattenvärden vid en enmagasinmodell utifrån tillrinnings- och prisprognoser, där prognoserna tillåts att delas upp i ett valfritt antal scenarion.   Testkörningar av programmet visar att vattenvärdena går ned inför en prognostiserad vårflod, för att på så vis skapa plats åt det inkommande vattnet. Det visas även att vattenvärdenas ISO-kurvor, som markerar var i tid och magasinsnivå ett visst vattenvärde gäller, blir flackare vid större magasin och djupare vid mindre inför den kommande vårfloden. Men även att ISO-kurvorna påverkas av produktionskapaciteten.   Vidare visar testkörningarna att vattenvärdena är starkt kopplade till både tillrinningarnas- och prisprognosernas form och nivå, eftersom att spill vill undvikas samtidigt som produktionen önskas styras till perioder av höga priser.   Innan vattenvärdena från programmet används i praktiken bör ytterligare testkörningar göras för att jämföra ekonomiskt utfall i förhållande till nuvarande arbetssätt. Därför är detta också ett förslag på vidare arbete, tillsammans med en eventuell utvidgning av programmet till en flermagasinsmodell. / The purpose of this master's thesis was to study hydropower production scheduling on behalf of Skellefteå Kraft AB and to determine how water in a reservoir could be priced. Furthermore an application for calculating these water values was to be made.   Hydropower production scheduling was found most often divided into three levels, into a long-, medium- and short-term scheduling part, where the degree of detail increases with decreasing time horizon. The reason for this breakdown into levels are that a high detail in the model descriptions is desired, while still maintaining a good long-term planning. The idea is thus to let the higher level give the lower one an insight for future events it would otherwise lack. Possible couplings between the levels was discussed, where a coupling through price and water values was argued to be the best.   Subsequently methods for water value calculations and mathematical conditions for optimal production was studied, in which an own program in Matlab could be written. The program calculates water values at a single reservoir model by the help of forecasts of future inflow and price, where the forecasts are allowed to be divided into any number of scenarios.   Test runs of the program shows that water levels are reduced before the spring flood, thus to make room for the incoming water. It is also shown that the ISO-curves for the water values, which indicates where in time and reservoir level a certain water value is located, becomes flatter at larger reservoirs and steeper at smaller reservoirs before the incoming spring flood. But also that the ISO-curves are affected by the production capacity.   The test runs further shows that the water values are strongly linked to both the shape and level of the inflow and price forecasts, since it is desired to avoid spill while directing the production to periods of high prices.   Additional runs to compare the economic outcomes relative to current practice should be made before using the water values of the program in practice. Therefore this is also a proposal for further work, along with a possible extension of the program into a multi-reservoir model.

Emhart Glass AB är världsledande företag inom glasflasktillverkning. Dekonstruerar automatiserade maskiner som formar glasflaskor. I Sverige finns dettvå fabriker, en i Örebro och en i Sundsvall. I Örebro tillverkar man främstreservdelar och nya delar till maskinerna medan man i Sundsvall monterar ihopmaskinerna. Det finns totalt 15 olika fabriker och kontor över världen medhuvudkontor i schweiziska Cham.Eftersom Emhart Glass Örebro har för långa ställtider på några av deras maskinerska det undersökas hur omställningsarbetet går till i dagsläget och huromställningsarbetet skiljer sig åt mellan operatörerna. Det ska även undersökasom det finns några möjligheter till förbättringar samt om det i dagsläget finnsnågot standardiserat sätt som operatören borde följa. Ett dokument som beskriverhur ställarbetet ska gå till kommer även att tas fram.Ett utmärkt verktyg för att förkorta ställtiderna i en produktion är SMEDMetoden.Filosofin bakom SMED är att man ska analysera och skilja på inre ochyttre ställ. Med inre och yttre ställ menas de som endast kan utföras då maskinenär avstängd resp. de som kan utföras när maskinen är i drift.För att standardisera omställningsarbetet så att samtliga operatörer jobbar påliknande sätt så krävs det att man tar fram en dokumentation över hur arbetet skagå till. Därför har checklistor tagits fram till operatören. "Checklista -Omställning.xls" är en checklista med syftet att man ska kunna bocka för vilkadelar i förberedelserna man gjort inför kommande ställ. Den har tagits fram för attman enkelt ska kunna hålla reda på vilka delar man gjort om man blivit tvungenatt jobba med maskinen emellan förberedelserna eller om man slutar sitt skift ochlämnar delar av arbetet till nästa operatör.Om samtliga av dessa förbättringar införs kan man förvänta sig enställtidsreducering på 20,5% vilket motsvarar ca 35min per ställ. Ignorerar maninkörningstiderna och endast kollar på riggningstider kan man se en förbättring på36,4 %. / Emhart Glass Ltd is a world leader in glass bottle manufacturing. They designautomated machines that shape glass bottles. In Sweden there are two factories,one in Örebro and one in Sundsvall. In Örebro they manufacture primarily spareparts and new parts for the machines while they in Sundsvall assemble themachines. There are a total of 15 factories and offices around the world with theheadquarter located in Swiss Cham.Since Emhart Glass Örebro has long setup times on some of their machines. Thisis why we want to identify the current setup process and how the setup processdiffers between operators. We will also look at whether there are anyopportunities for improvement to be made and if they have a standardized way towork. A document that describes how to setup work should be done will also bedeveloped.An excellent tool to shorten the setup time in a production is the SMED method.The philosophy behind SMED is that you should analyze and separate the innerand outer activities. Inner and outer activities mean those activities which canonly be performed when the machine is turned off, respectively those activitiesthat can be performed when the machine is in operation.In order to standardize the adjustment process so that all operators are working ina similar way it's required that you make a documentation about how the workshould be done. Therefore, checklists been developed to the operator. "Checklista- Omställning.xls" is a checklist with the purpose to be able to check which partsof the preparations they have made before the next setup work. It has beendesigned to be easy to keep track of what parts you have done if you had to workwith the machine between the trial or if you quit your shift and leaving parts of thework to the next operator.If all of these improvements are implemented, we expect a set-up time reductionof 20.5% which corresponds to about 35min per set-up. By ignoring the runningtime and only check on the setup times, one can see an improvement of 36.4%.

Förväntningarna på en väl fungerande trafiksituation med få stopp på vägarna är idag höga i Sverige. Befolkningsmängden i Stockholm ökar ständigt vilket innebär en ökad reseefterfrågan som bidrar till ett högt belastat vägnät. Vägar i storstadsmiljö med hårt belastad trafik är känsliga för minsta störning eftersom det kan innebära en stor påverkan på hela nätverket och på så sätt beröra ett stort antal trafikanter. För att minimera störningar i vägnätet bedriver Trafik Stockholm som en del av deras arbete verksamheten VägAssistans. VägAssistans är ett användbart verktyg för att snabbt lösa störningar i vägnätet och behålla en god trafikmiljö på vägarna. Ur ett samhällsekonomiskt perspektiv är det viktigt att VägAssistansfordonen placeras så att fordonet är snabbt på plats vid en händelse för att minimera störningar i nätverket. För detta krävs korta inställelsetider till områden där hög frekvens av händelser förekommer. Dessutom är det även viktigt att fordonen placera så att samtliga vägar i nätverket kan nås inom en rimlig körtid. Syftet med detta examensarbete är att utveckla ett beslutstödsverktyg för utvärdering av VägAssistansfordonsplaceringar. Syftet innefattar även att för beslutstödsverktyget utveckla en efterfrågemodell för prognostisering av framtida händelser, en körtidsmodell för att generera körtider i nätverket samt att ta fram intressanta effektivitetsmått för utvärdering och jämförelse av olika fordonplaceringar. Beslutstödsverktyget som utvecklas i detta projekt anses vara till stor nytta för Trafik Stockholm vid utvärdering av Vägassistansfordonsplaceringar i Stockholm. Dessa utvärderingar kan användas som stöd för att strategiskt placera VägAssistansfordonen så att händelser servas snabbt för att minimera störningen i nätverket som händelsen ger upphov till. En snabbare servad händelse innebär att antalet berörda trafikanter minimeras vilket leder till en minskad samhällskostnad.

Diss. (sammanfattning) Sundsvall : Mittuniversitetet, 2010.

<p>Det här arbetet undersöker om heuristik i en algoritm kan förbättra optimeringen av postdistributionsnätverk. Som optimeringsalgoritm används hill climbing och heuristiken appliceras på mutationsoperatorn. För att utvärdera mutationsoperatorn skapas en förenklad modell av ett postdistribueringsnätverk. Ett befintligt postdistribueringsnätverk används som utgångspunkt för den förenklade modellen för att snabbt kunna få en bra och realistisk modell. Resultaten av undersökningen indikerar på att den heuristiska mutationsoperatorn sänker tiden det tar att hitta en bra lösning jämfört med att använda en slumpmässig mutationsoperator.</p>

<p>Simuleringsbaserad optimering är en bra metod för att optimera komplexa problem. Dock har simuleringsbaserad optimering en stor nackdel med att optimeringen kan ta orimligt lång tid. Därför är det intressant att studera olika effektiviseringstekniker för att snabba upp denna typ av optimering. I arbetet presenteras resultat från användning av en effektiviseringsteknik som använder en grov simulering som går fortare än en befintlig simulering. Effektiviseringstekniken har testats på en riktig fallstudie hos Posten AB. Resultatet från testerna visar att en betydlig tidsvinst kan göras genom att använda en grov simulering. En av nackdelarna med effektiviseringstekniken är att det kan vara svårt att få den grova simuleringen att likna den befintliga simuleringen.</p>

<p>För att enbart kunna lagra ett tredimensionellt objekt i en databas krävs inte en väldigt optimerad databasdesign. Men beroende på användningsområdet av databasen kan det krävas stora optimeringar för just detta. I jämförelse med ett dataspel som har en framerate över 30 fps (uppdateringar per sekund) så är en databas väldigt långsam. Eftersom att databasen sett ur ett spels perspektiv tar lång tid på sig att svara när man frågar den något kommer detta att innebära stora problem när man försöker kombinera de två. Det finns dock saker man kan göra för att öka prestanda på en databas, exempelvis att optimera själva frågorna till databasen. Men framför allt kan man optimera själva databasdesignen. Självklart kan man utveckla spelet så att det inte nödvändigtvis behöver ha kontakt med databasen i varje uppdatering. Detta är något som denna rapport kommer att gå in på djupet med och då läggs större vikt på databassidan än på spelsidan.</p>

Sverige växer och de industriella byggföretagen arbetar för att tillgodose marknaden genom att producera bostäder i högre och högre tempo. Samtidigt arbetar man ständigt med produktutveckling och sätt att ytterligare sänka såväl produktionstid som produktionskostnader. Lindbäcks Bygg AB är ett väletablerat företag på marknaden och hoppas att genom denna studie hitta nya sätt att implementera modlarisering och standardisering på för att reducera produktionstider och produktionskostnader. Studien har visat att företaget, trots att de redan etablerat modularisering och standardisering, kan optimera sitt användande av dessa verktyg och därmed sänka produktionskostnaderna. För att detta ska ske krävs högre förutsägbarhet i projekten genom en högre grad av standardisering. Med en högre grad av standardisering ökar mängden information som kan "lagras" i processen vilket ökar projektets förutsägbarhet. Företaget kan sedan använda denna information och förutsägbarhet för att vidareutveckla sina produkter.  Genom studien har två nya förslag på lägenhetsmoduler tagits fram med återanvändning som utgångspunkt. Lägenhetsmodulerna innehåller båda samma komponenter men erbjuder återanvändning på olika sätt för att företaget ska kunna välja vilken riktning som passar företagets mål bäst.

Hur företag distribuerar produkter till sina kunder har en betydande roll för kostnaderna relaterade till distributionen men också för den servicegrad som företaget erbjuder sina kunder. Att hela tiden förändra distributionen efter de förutsättningar som ges är en nyckel för att hålla kostnaderna nere och servicegraden uppe. De förändrade förutsättningarna har för Fiskeby Board AB inneburit att tyngdpunkten för var deras kunder befinner sig geografiskt har förflyttats från i huvudsak norra Europa (Sverige, Norge, Finland etc.) till centrala/norra Europa. Många av Fiskebys kunder är placerade i Tyskland, Polen och Frankrike till exempel. Det har inneburit att Fiskeby nu måste förändra sin distributionslösning till exempel genom att upprätta ett eller flera distributionslager i centrala Europa. Målet med det här examensarbetet är att ta fram ett beslutsunderlag till var Fiskeby bör placera ett eller flera distributionslager i centrala Europa baserat på att lastbilstransporter av produkter är möjliga överallt i centrala Europa men också ifall tågtransport av produkter är möjlig till Duisburg, Tyskland. En optimeringsmodell har tagits fram som hanterar ruttplanering av fordon och lokalisering av distributionslager. Optimeringsmodellen har som mål att minimera kostnaderna, men ett av de primära målen med den nya distributionslösningen som optimeringsmodellen motsvarar utöver att minimera kostnaderna är även att minska ledtiderna för att öka servicegraden till Fiskebys kunder. Optimeringsmodellens resultat baserades på verkliga indata från Fiskebys för det första halvåret 2017 och tog hänsyn till ledtider, distributörer, distanser etc. Resultaten visade att ifall tågtransport vore möjlig till Duisburg skulle ett distributionslager upprättas i Duisburg och det skulle innebära en kostnadsbesparing för transportkostnader med 2,88 Mkr (15,83 %), minskad genomsnittsledtid för transport till kund efter avrop med 1,20 arbetsdagar och minskade koldioxidutsläpp med 489,79 ton på ett halvår. I fall tågtransporter inte vore möjliga skulle ett distributionslager upprättas i Lübeck vilket skulle generera en kostnadsbesparing för transportkostnader med 2,02 Mkr (11,16 %), minskad genomsnittsledtid till kund efter avrop på 0,89 arbetsdagar och minskade koldioxidutsläpp på 41,81 ton på ett halvår. Den totala kostnaden för nuläget är 18,19 Mkr men den ökar oavsett ifall ett distributionslager upprättas i Lübeck eller Duisburg. Ifall ett distributionslager upprättas i Lübeck ökar totala kostnaden till 19,92 Mkr och ifall ett distributionslager upprättas i Duisburg ökar den totala kostnaden till 18,87 Mkr.

Flygindustrin har sett en stadig ökning de senaste åren och under 2017 ökade luftrumsrörelserna i Sverige med 6% från året innan. Den stadiga ökningen sätter stor press på det komplexa systemet som är på en flygplats då det är många parter som ska samarbeta. Därför krävs det att resurserna på flygplatsen utnyttjas optimalt för att få en flygplats som verkar effektivt. En av dessa parter som ofta hamnar i kläm är marktjänstbolagen, som både måste hålla låga priser för att flygbolagen ska kunna ha ett brett utbud till konkurrenskraftiga priser. Samtidigt som de måste betala de avgifter till flygplatsen som ökar i takt med trafiken. I nuläget tillhandahåller alla marktjänstbolag på Stockholm Arlanda Airport sin egen marktjänstutrustning, vilket gör att de måste optimera mängden utrustning efter sina egna toppar istället för hur helheten på flygplatsen ser ut. Något som leder till att det cirkulerar för mycket marktjänstutrustning på flygplatsen i nuläget. Därför undersöker detta examensarbetet om Stockholm Arlanda Airport kan få ett bättre resursutnyttjande med gemensam marktjänstutrustning och hur detta skulle påverka flygplatsens avgifter, samt vilka övriga effekter det kan medföra. Examensarbetet utgår från principen med förändringsarbete och modellen “Stegen i ett förbättringsarbete” används. Genom intervjuer med anställda på Swedavia och med information från marktjänstbolagen har nuläget kartlagts, vilket är det första steget i förbättringsarbetet. Författarna har även genom intervjuerna identifierat olika möjligheter och problem som kan uppstå med gemensam marktjänstutrustning. Mängden marktjänstutrustning som behövs med gemensam marktjänstutrustning beräknades genom intervallfärgning. Genom en totalkostnadsanalys har sedan tre olika förslag tagits fram på vilken typ av marktjänstutrustning som Swedavia borde äga för att det ska vara lönsamt för både Swedavia och marktjänstbolagen. De ekonomiska analyserna har tillsammans med de övriga effekterna legat till grund för de rekommendationer som författarna har givit till Swedavia. Författarna till rapporten har kommit fram till resultatet att med gemensam marktjänstutrustning finns ekonomiska besparingar att göraför både Swedavia och marktjänstbolagen. Andra effekter Stockholm Arlanda Airport kan vänta sig av förändringen är bland annat: Ökad flexibilitet Genom att marktjänstbolagen kan använda all marktjänstutrustning Genom att det alltid finns marktjänstutrustning på plats Mindre mängd marktjänstutrustning Skapar fler fria ytor då det krävs mindre förvaringsytor Bättre arbetsmiljö Då den ekonomiska pressen på marktjänstbolagen minskar Miljöpåverkan Mindre utsläpp då Swedavia har större möjlighet att påverka vilken utrustning som används på flygplatsen