<p>Ledaren har en central roll i alla företag och hela verksamheten påverkas av de val som ledaren gör. Det är också ledaren som har makten att bestämma hur verksamhetsstyrningen ska utformas, även om det finns många andra faktorer som kan påverka styrningen av företaget.</p><p>Vi vill med denna uppsats undersöka olika ledare i olika företag för att se hur de påverkar verksamhetsstyrningen. Vilka likheter och skillnader det finns mellan dem och vilka andra faktorer som kan ha inverkan på styrningen.Vi har genom en kvalitativ ansats undersökt ämnet med hjälp av personliga intervjuer och annan datainsamling. Vi har fokuserat på fyra olika företag och deras verkställande direktörer, nämligen Fastighetsmäklarna Pontus Löfgren AB, Arla Foods AB, Plain Capital och Gardefalk & Co fastighetsmäklare.</p><p>Vi kan utifrån vår undersökning konstatera att de fyra ledarna alla har stor påverkan och inflytande vad gäller verksamhetsstyrningen och dess utformning. De besitter alla ledaregenskaper som präglar deras verksamhet och vi kan se både likheter och skillnader i deras ledarskap och verksamhetsstyrning. Vi har även funnit andra faktorer, såsom företagensstorlek och bransch, som kan påverka utformningen av styrsystemen och vad de väljer att lägga fokus på.</p>

<p>Syftet med uppsatsen är att diskutera och lyfta fram vad som motiverar personalen på Lindex samt undersöka hur butikschefen skapar motivation på arbetsplatsen hos personalen. Undersökningen kommer också belysa vad medarbetarna anser skapar mest motivation hos dem. Butikschefens sätt att motivera och medarbetarnas svar på motivation varit relativt jämna för att jämföra. Båda parterna anser att kommunikationen men främst gemenskapen är viktigaste för att vara motiverad. Även varierande arbetsmoment skapar glädje i arbete vilket bidrar till att motivationen förstärks. Delaktighet och inspiration anser personalen är vikiga faktorer som bör uppfyllas i ett ledarskap för att de ska bli motiverade i sitt arbete på Lindex.</p>

No description available.

No description available.

<p>Denna studie behandlar två former av ledarskap, projektledning och linjeledning. Uppsatsen har som syfte att visa mönster mellan uppdragen linjeledare och projektledare. Vi har valt att genomföra studien med hjälp av en kvalitativ metod. Sex respondenter intervjuades, tre projektledare och tre linjeledare. Den empiriska undersökningen ligger till grund för analysen medan teoretiska källor har använts för att förstärka eller motsäga empirin.</p><p>Vi beskriver ledarskapen utifrån tre aspekter: leda arbete, leda människor och leda i organisationen.</p><p>Vår uppsatsfråga lyder:</p><p>• Vilka mönster går det att finna inom och mellan de olika ledarskapen projektledarskap och linjeledarskap?</p><p>Det som framgår i undersökningen är att några tydliga skillnader och likheter går att se. Likaså kan vi identifiera några mönster som är signifikanta.</p><p>Den största skillnaden i att leda arbetet framåt är att för projektledare är planering en central del som ligger till grund för hela arbetsuppgiften och har påverkan på hur det mesta av arbetet genomförs. Planering för en linjeledare sträcker sig över en längre tidsperiod medan projektledarens planering är kortsiktig.</p><p>Linjeledarna verkar lägga större vikt vid arbetet med att leda människor jämfört med projektledarna. Dock kan nämnas att det även handlar om en personlig preferens när det gäller de lite ”mjukare” arbetsuppgifterna. Det är linjeledarna som har det formella ansvaret</p><p>för medarbetarna och har därmed till exempel ansvar för arbete med individers hälsa och kompetensutveckling.</p><p>Att ledaren påverkas av den organisation denne verkar i är något som båda ledaruppdragen har en liknande syn på. Däremot har en projektledare många fler aktörer att ta hänsyn till än en linjeledare på grund av den temporära arbetsgruppen och en komplex intressentsituation.</p> / <p>This study concerns two forms of leadership, project management and line management. The purpose of this paper is to show patterns between the functions of each form. We have decided to carry out the study in a qualitative method. Six respondents, three project managers and three line managers, were interviewed.</p><p>The empirical study was the base of the analysis where theoretical sources have been used to strengthen or contradict the empirical results.</p><p>We describe three aspects of the two forms of leadership: leading work, leading people and leading in an organization.</p><p>The papers question say:</p><p>• Which patterns can be found in and between the different forms of leadership, project manager and line manager?</p><p>In the study, some apparent differences and some distinct similarities can be studied. We also identify some significant patterns. The greatest difference in leading the work forward is that, for a project manager, planning is a central part that constitutes the major part of the work and affects most of how the work is done. The planning process for a line leader extends over a longer period of time than the planning process of a project manager.</p><p>Line managers seem to focus more on how to lead people compared to project managers. Yet personal preferences often influence if the managers become concerned with the more “soft” fields of leadership. Line managers have the formal responsibility for the staff members and with that follow responsibility for individuals’ health and competence development.</p><p>All the respondents, regardless of leadership form, agreed that their organizations influenced them. Project managers are involved with a larger number of participants due to temporary work teams and the complex situation of stakeholders.</p>

<p>Syftet med den här studien är att beskriva chefers föreställningar om och upplevelser av att leda unga, generation Y, i arbetslivet. Detta syfte leder oss till följande frågeställningar:</p><p>1. Hur upplever chefer generation Y i arbetslivet i förhållande till äldre generationer?2. Hur anpassar chefer sitt ledarskap med avseende på ledarstil till generation Y?</p><p>För att besvara dessa frågor har vi genomfört en kvalitativ undersökning där åtta operativa chefer intervjuats. Dessa intervjuer har sedan legat till grund för den analys som gjorts inom ramen för denna studie.</p><p>Resultatet visar att chefer upplever att generation Y utmärker sig gentemot äldre generationer på främst fyra olika områden i arbetslivet: teknisk kompetens, kommunikativ kompetens samt strävan efter frihet och strävan efter karriärmässig utveckling. Det framkom att flera av dessa föreställningar inte enbart är kopplade till generationstillhörighet. Andra faktorer som ålder, mognad och vilken livsfas individen befinner sig i har också betydelse. Resultatet åskådliggör även att chefer tillskriver generation Y och äldre generationer stereotyper och fördomar om hur dessa respektive grupper förväntas vara i arbetslivet. Vidare är chefers föreställningar om och upplevelser av generation Y i arbetslivet både positiva och negativa. Sammanfattningsvis visar studiens resultat att det är svårt att beskriva en generation som en helhet eftersom det förekommer individuella infallsvinklar.</p><p>Det framkom att chefer anpassar sitt ledarskap med avseende på ledarstil för att möta generation Y:s krav i arbetslivet. Resultatet visar att chefer strävar efter att anpassa sin ledarstil till varje individ, men att främst en demokratisk, en coachande eller en delegerande ledarstil praktiseras vid ledning av generation Y.</p><p> </p><p> </p>

<p>Undersökningen av ledarskap ska tillhandahålla en förståelse av ett antal ledarskapsutbildningar som finns på den svenska marknaden. Undersökningen har gjorts utifrån teorier kring det så kallade nya ledarskapet som kombinerar karismatiskt, transformatoriskt, samt tjänande ledarskap. Även teorier kring delat ledarskap och mångfald har använts. Syftet med undersökning är att beskriva och konkretisera innehållet i tre olika ledarskapskurser som erbjuds på den svenska utbildningsmarknaden samt identifiera vilka likheter och skillnader som finns mellan kurserna.</p>

<p>Hälso- och sjukvården är i hög grad ett system med ständigt pågående förändring och med krav på förbättring och utveckling. Förändring måste ses som ett kontinuerligt tillstånd och för att leda i en sådan organisation krävs ett demokratiskt ledarskap där medarbetaren ses som medskapare och där chefen leder processen och inte individen. </p><p>Fortgående utbildningsinsatser för chefer sker för att stödja denna inriktning mot en lärande organisation och det är av intresse att studera hur chefer omsätter dessa kunskaper i vardagen.</p><p>Studiens syfte var att genom en deskriptiv kvalitativ design med fenomenografisk ansats beskriva medarbetares uppfattningar av hur deras chef skapat stimulans i patientfokuserat förbättringsarbete. Resultatet visar att förändringsvilliga, engagerade, målinriktade och handlingskraftiga chefer skapade utmaningar i ett tillåtande klimat där medarbetaren gavs tilltro och handlingsfrihet vilket stimulerade till ökad drivkraft. Genom en öppen och delaktig dialog skapades samsyn, stöd och organisatoriska förändringar gällande tid så att erfarenhetsutbyte kunde ske. Erfarenheterna var att genom förhållningssätt och agerande, både hos chef och medarbetare, skapades en lärandeprocess vilket uppfattades ge personlig och yrkesmässig tillväxt både på individuell och på organisatorisk nivå.</p><p>I det ständiga förbättringsarbetet krävs att chefer och medarbetare fortgående kritiskt reflekterar över sitt förhållningssätt och agerande.</p><p>För att öka kunskaperna vore det av intresse att närmare studera hur chefer uppfattar sin roll där medarbetare leder förbättringsprocesser</p>

Kvinnliga ledare kan hindras i arbetslivet på grund av att den kvinnliga stereotypen inte är förenlig med den manligt stereotypa ledarrollen. Tidigare studier har visat att kvinnor bedöms lägre på kompetenser relaterade till ledarskap efter det att de fått barn. Studiens syfte var att undersöka om det fanns några skillnader i bedömningar av mäns och kvinnors ledarskap och om dessa påverkades av om ledarna hade barn eller inte. Deltagarna svarade på ett frågeformulär efter att ha läst en vinjett i vilken ledarens kön samt föräldrastatus manipulerades. Deltagarna bedömde ledarens Agentic och Communal egenskaper, ledarens anställningsbarhet och uppgav vilken lön ledaren borde ha. Resultaten visade inte på några skillnader i värdering som kan relateras till kön eller föräldrastatus. Däremot fanns det en skillnad som påverkades av föräldrastatus och bedömarens kön.

Relativt få studier har undersökt tränarens betydelse för motivationen hos idrottsutövarna trots att många är överens om att tränaren är en viktig person inom idrott (Frederick &amp; Ryan, 1995). Syftet var därför att studera tränarens beteende och hur detta förhåller sig till idrottarnas motivation. Föreliggande studie är en enkätundersökning (N = 104) utförd bland kvinnliga ungdomsbasketlag.  Hierarkisk multipel regressionsanalys användes för att undersöka sambandet mellan ledarskap från tränaren och motivation hos spelarna. I likhet med tidigare studier visade resultaten att framförallt tränarens fokusering på utveckling av idrottsliga färdigheter var betydelsefull för spelarnas inre motivation.  Mindre självbestämd motivation var däremot förknippad med låg tillfredsställelse med sin egen prestation. Studien visade också att amotivation var högre ju äldre spelaren var, vilket är viktigt för tränare att känna till och försöka motverka för att kunna behålla fler unga flickor inom idrotten.