Under de senaste åren har teknikutvecklingen accelererat och skapat resultat som tidigare inte var möjliga. En avgörande faktor i denna utveckling är artificiell intelligens (AI); en teknik som påverkar dagens samhälle, inte minst företag och dess ledare. För att navigera genom denna teknologiska förändring på ett effektivt sätt måste ledare anpassa sitt ledarskap och arbete. Generellt sett anses transformativt ledarskap vara framgångsrikt vid teknikomställningar. Utifrån denna ledarskapsstil utforskar studien hur möjligheter och utmaningar vid implementering av AI omformar en ledares roll. Empirisk data samlades in från intervjuer med sju ledare och analyserades utifrån studiens analysmodell. Resultatet visar att samtliga transformativa ledaregenskaper är fördelaktiga vid implementering av AI. Särskilt viktigt blir det för ledare att visa engagemang och uppdatera sina kunskaper inom området, samt kommunicera och exemplifiera fördelarna med AI för att motivera och inspirera sina medarbetare att använda den nya tekniken. Att lämna frihet att experimentera med AI-verktygen kan öka kreativitet. Dessutom är det avgörande att ledare är medvetna om de risker som finns och att de utvecklar strategier för att adressera och hantera eventuell rädsla och misstro. En övergripande insikt är att mänsklig förmåga fortsatt är en central del av en ledares roll och något som AI inte kan ersätta. För att skapa en bredare förståelse för AI:s påverkan vore det intressant för framtida forskning att undersöka om resultatet skiljer sig åt inom olika delar av en organisation och inom olika branscher.

In recent decades, our world has experienced rapid change, posing challenges for both individuals and organizations. In this dynamic environment, leadership is crucial, with motivation playing a central role. The quality and styles of leadership are essential for understanding and promoting motivation in the workplace. In this context, transformative leadership has emerged as an important leadership style, aiming to create positive relationships and development through participation and inspiration. To understand how leaders work in a transformative way and how it affects employee motivation, it is important to investigate how this works in practice. This constitutes the purpose of this study, where both positive and potential negative consequences of transformative leadership are identified. By interviewing both leaders and employees, the authors aim to gain different perspectives and more in-depth information on the subject. In this study, a deductive approach has been chosen to base the research design on existing literature, and data collected for this study has been interpreted from a social constructionist and hermeneutic perspective. The method used is thematic analysis, and qualitative data has been collected through semi-structured interviews. Respondents were selected through convenience sampling with diversity in age and gender to ensure different perspectives. Through a coding scheme, the results of the empirical data are presented, which are then discussed and analyzed based on the theoretical framework. The results and discussion demonstrate how leaders work in a transformative manner while employees discuss how it affects their motivation. Based on the empirical data, it can be observed how leaders work in a transformative way and that it mostly positively affects employees, but there is a risk of negative impact as well. / Under de senaste decennierna har vår värld upplevt snabba och omfattande förändringar, vilket har medfört utmaningar för både individer och organisationer. I denna dynamiska miljö är ledarskap en avgörande faktor, där motivation spelar en central roll. Ledarskapets kvalitet och stilar är väsentliga för att förstå och främja motivation på arbetsplatsen. I denna kontext har transformativt ledarskap vuxit fram som en viktig ledarskapsstil, stilen syftar till att skapa goda relationer och utveckling genom medverkan och inspiration.  För att förstå hur ledare arbetar transformativt och hur detta påverkar motivationen hos medarbetare, är det viktigt att undersöka hur dessa processer fungerar i praktiken. Följande utgör syftet med denna studie, där både positiva och eventuella negativa konsekvenser av transformativt ledarskap identifieras. Genom att intervjua både ledare och medarbetare strävar författarna efter att hitta olika perspektiv och mer djupgående information kring ämnet.  I denna studie har en deduktiv ansats tillämpats för att basera forskningsdesignen på befintlig litteratur, och data som samlats till denna studie har tolkats ur ett socialkonstruktionistiskt och hermeneutiskt perspektiv. Metoden som använts i studien är tematisk analys och kvalitativ data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Urvalet av respondenter gjordes genom ett bekvämlighetsurval med mångfald i ålder och kön för att säkerställa olika perspektiv. Genom ett kodningsschema presenteras resultatet av empirin vilket sedan diskuteras och analyseras utifrån referensramen. Resultatet och diskussionen påvisar hur ledarna arbetar transformativt medan, medarbetarna reflekterar över hur det påverkar deras motivation. Baserat på empirin framgår det hur ledarna genomför ett tranformativt arbete och hur detta i huvudsak påverkar medarbetarna positivt. Det framkommer dock även en risk för negativa påverkningar.

Syftet med den här studien har varit att belysa och analysera de diskursiva konstruktionerna av begreppet pedagogiskt ledarskap i Stockholms stads kvalitetsutmärkelse i kategorin förskola. De frågor som jag har svarat på är vilka diskurser kring pedagogiskt ledarskap kan identifieras i förskolechefers deklarationer i bidragen och hur begreppet pedagogiskt ledarskap konstrueras i dessa bidrag. Metoden jag har använt för att genomföra studien har varit diskursanalys. Studieobjekt har varit de fyra sista tävlingsbidragen som har vunnit kvalitetsutmärkelsepriset. I dessa bidrag har jag fokuserat på de frågorna som förskolecheferna har svarat på i rubriken chef- och ledarskap. I min diskursanalys har jag använt mig av diskursteorin som analysverktyg. Utifrån de redskap som diskursteorin innehåller har jag utvecklat de analytiska begreppen som konstrueras och konstruerar de diskurser som formar begreppet pedagogiskt ledarskap. Studiens resultat har visat att det går att urskilja två dominerande diskurser i relation till pedagogiskt ledarskap, New Public Management och Reggio Emilias approach. Dessa två diskurser formar i sin tur sättet hur ledarskapet framställs i bidragen. Studiens slutsats visar att det pågår en kamp mellan de dominerande diskurserna. I den kampen är New public management den diskursen som på ett kontingent sätt har en hegemoni i de analyserade bidragen.

Denna studie handlar om hur elever upplever lärares ledarskap i klassrummet. I bakgrunden visas tidigare forskning om ledarskap i skolan. Frågeställningarna är, hur elever upplever ledarskap i skolan, hur ser ett önskvärt ledarskap ut enligt eleverna, vilket ledarskap skulle eleverna använda sig av, vilka egenskaper hos lärarna tycker eleverna är viktiga. Detta är en kvalitativ studie där elever i årskurs sex intervjuats enskilt. I resultatet framgår att eleverna är nöjda med det ledarskap som deras lärare använder och att de flesta vill ha lärare som är snälla men som ändå kan hålla ordning i klassrummet. I undersökningen har resultat framkommit som inte tagits upp i tidigare forskning. Detta var att lärares humor spelar en stor roll för hur eleverna uppfattar just den lärarens ledaregenskaper. I diskussionen görs en jämförelse mellan de resultat som framkom i undersökningen mot vad som står i bakgrundskapitlets litteratur. Det ges även några förslag på vidare forskning.

Syftet med studien är att undersöka innebandytränares upplevda skillnader vad gäller att leda flicklag/damlag kontra pojklag/herrlag, hur de resonerar kring kvinnligt respektive manligt ledarskap samt hur de ser på svensk dam- och herrinnebandy. Fyra män och en kvinna i åldern 37-47 år har intervjuats och metoden som användes var semistrukturerad intervju. Resultatet visar att det finns flera skillnader i att leda lag med olika könstillhörighet, men den största skillnaden är hur de kommunicerar inom gruppen. Killar kommunicerar på ett rakt och hårt sätt, medan kvinnor gör det på ett mjukt sätt. Informanternas resonemang kring ledarskap visar att skillnader i sätt att leda inte beror på ledarens kön, utan på individen, men att kvinnor i jämförelse med män har en större förmåga att i sitt ledarskap se varje individ i gruppen och få denne att trivas, medan män använder ett tydligare och hårdare språk. Dam- och herrinnebandy i Sverige är inte jämställt, men det har skett en förbättring. Herrinnebandyn dominerar fortfarande när det gäller antal spelare och ledare, uppmärksamhet i media och ekonomiska förutsättningar. Den största skillnaden innebandymässigt är den fysiska styrkan.

This qualitative review concerns motivation out of a teacher’s perspective. The aim of this study is to illuminate how a few teachers work with motivational work in school and elucidate which traits and competences the teachers consider important for them as motivatiors to possess. The result is based on semi-structured interviews with four active teachers with junior school qualifications. The objective was to learn more about the teacher’s own experiences and opinions regarding the construct of motivation, motivational work and their own role as motivators. The result shows that the teachers themselves needs to find the substance at hand interesting to be able to efficiently motivate their students to learn. It’s also important for the teachers to create a good and positive classroom environment and use a personalized style of teaching where student’s prior knowledge and interests serve as a starting-point.

<p>Denna uppsats behandlar ledarskapet och den påverkan ett företagsförvärv har på denna. Syftet har varit att undersöka hur ett ledarskap påverkas i en viss riktning av ett företagsförvärv. En fallstudie av ett förvärvat företag har genomförts, där framförallt VD-positioner har varit delaktiga i det empiriska materialet, genom intervjuer. Teorin som använts är i första hand ledarskapsteorier, men även företagsförvärv behandlas. Några av de viktigaste slutsatser som kunnat dras är att det skett en förändring i ledarskapet, både det situationsanpassade ledarskapet och ledarskapsstil och att dessa har gått i den riktning mot vad teorin förespråkar.</p>

<p>This essay deals with the issue how to define the concept successful school and what ingredients it includes. To aim this task I have interviewed four principals at upper secondary schools, two placed in community schools and the other two working for non-community schools. We have discussed how the principals define a successful school, whether they believe that the principal has a major part in contributing to the schools success or not and further if they think that schools have anything in common with private companies.</p><p>The principals all agreed on what components they believe a successful school consists of, that is good school results from the pupils, a high comfort level for the pupils at school, professional management from the principal and a high level of young people who wants to attend the particular school.</p><p>Further I have studied Swedish and foreign research in the area of successful schools and management in schools to get at good background in this matter.</p>

Syftet med mitt arbete är att ställa det transformativa ledarskapet syn på egenskaper mot  de egenskaper som vi i Sverige upplever att en ledare måste besitta och vilkaegenskaper som en ledare inte bör besitta. Resultatet av min undersökning kan inte styrka att det är mer önskvärt med ett transformellt ledarskap och att det går bra att implementera ett amerikanskt baseratledarskap. Mitt resultat av män och kvinnor, visade sig vara tvärtom att det var männen som önskade sig fler transformella egenskaper hos en ledare. / The purpose of my paper is to set the transformational leadership's view of traits against the traits we in Sweden feel that a leader must have and what qualities a leader shouldn't have. The results of my study can not prove that it is more desirable to have a transformational leadership and that it is possible to implement a U.S. based leadership. My result of men and women, were found to be on the contrary and the men wanted more transformational traits of a leader.

Idag präglas det pedagogiska arbetet i skolan av det som vi kallar för pedagogiskt ledarskap. Syftet med uppsatsen har varit att undersöka hur lärare ser på sitt ledarskap samt hur de ser på och hanterar de konflikter som finns i ett klassrum. För att utreda det har sex lärare intervjuats om synen på sitt ledarskap. De övergripande frågeställningarna var: Vad innebär ett pedagogiskt ledarskap? Vad säger skolans styrdokument om lärarens samhällsuppdrag och roll i klassrummet när det gäller konflikthantering? Hur beskriver lärare sig själva som ledare i klassrummet? Hur förhåller sig lärare till de konflikter som uppstår? Lärarna i studien beskrev sig själva som tydliga och strukturerade lärare som värnar om relationen till sina elever. Läraryrket består idag av mycket annat än att planera och hålla i undervisning och handlar enligt lärare mycket om det sociala samspelet i klassen och om ömsesidig respekt för varandra. Åldern kan utgöra en viktig aspekt för huruvida en lärare får eller inte får auktoritet i ett klassrum;yngre lärare konstaterar att det finns en risk med att bli för mycket kompis med eleverna. Det gör att lärare kan förlora auktoriteten och den är svår att få tillbaka om den en gång har förlorats. Samtliga lärare gav exempel på när de tycker att de har misslyckats med sitt ledarskap, medan det verkade vara svårare att ge exempel på när de har varit nöjda med sitt ledarskapet. De flesta lärare menade att det finns färre konflikter i klassrummen än vad de kanske trodde att det skulle finnas, men anser sig vara kapabla att ta itu med de konflikter som uppstår. Huruvida pojkarsrespektive flickors konflikter ser olika ut eller inte råder delade meningar om, men de flesta lärare menade att det finns en skillnad i hur konflikterna tar sig uttryck.