När Covid-19 pandemin kom till Sverige beslutade många arbetsgivare att deras arbetstagare skulle arbeta hemifrån. Det resulterade i att både medarbetare och chefer hamnade i en digital värld där cheferna och medarbetarna behövde förändra sina respektive arbetssätt. Främst var det dock cheferna som behövde förändra sitt sätt att leda och kommunicera för att medarbetarna skulle kunna fortsätta med sitt arbete och hålla organisationen igång. Studiens syfte var att undersöka ledarnas möjlighet att leda sina medarbetare digitalt. Syftet med studien var också att undersöka om ledarens sätt att kommunicera med sina medarbetare påverkats samt om ledarens relation till sina medarbetare blivit påverkad av distansarbetet. Genom att använda kvalitativa data i form av intervjuer av ledare i en utvald organisation kunde resultatet sammanfattas.Studien finner att samtliga ledare har varit tvungna att ändra sina arbetssätt och hur de leder sina medarbetare när arbetet skett på distans. Ledarskapet och delvis även ledarens roll har varit i behov av att förändras för att kunna uppnå ett gott ledarskap i den förändrade situationen. Ledaren har även ändrat sitt sätt att kommunicera med sina medarbetare för att kunna utföra sitt ledarskap på ett tillfredsställande sätt. Resultatet av studien visar även att ledaren kan utföra sina strategiska och operativa uppgifter. Relationen till befintliga medarbetare visar sig vara i princip oförändrad när organisationen övergick till digitalt arbete. Ledarna upplever det dock som svårare att bygga nya relationer, både mellan sig själva och sina medarbetare, samt mellan de olika medarbetarna för att skapa en teamkänsla. Det berodde troligen på att ledarna upplevde det som svårare att kommunicera med sina medarbetare digitalt. Svårigheten i den digitala kommunikationen, oavsett om den skedde i skriftlig form eller videoform, var att uppfatta kroppsspråk och sinnesstämningar. Det minskade geografiska avståndet har inneburit att medarbetarna fått samma avstånd till sin ledare. Slutligen finner därför studien även stöd i att ledarna uppfattar det som att relationen till medarbetare blivit mer jämlik i och med att det fysiska avståndet minskat. / When the Covid-19 pandemic came to Sweden, many employers decided that their employees would work from home. As a result, both employees and managers ended up in a digital world where both managers and employees needed to change their way of working. Mainly, however, it was the managers who needed to change their way of leading and communicating so that the employees could continue with their work and keep the organization going. The purpose of the study was to investigate the leaders' ability to lead their employees digitally. The purpose of the study was also to investigate whether the manager's way of communicating with their employees was affected and whether the manager's relationship with their employees was affected by the telework. By using qualitative data in the form of interviews of leaders in a selected organization, the results could be summarized.The study finds that all leaders have needed to change their way of working and how they lead their employees when the work has been done remotely. The leadership and partly also the leader’s role has needed to change in order to achieve good leadership in the changed situation. The leaders have needed to change their way of communicating with their employees in order to perform their leadership in a satisfactory way. The result of the study was also that the leaders can perform their strategic and operational tasks. The relationship with existing employees turns out to be basically unchanged when switching to digital work. However, leaders find it more difficult to build new relationships, both between themselves and their employees, and between the employees to create a team spirit. This was probably due to the fact that the leaders found it more difficult to communicate with their employees digitally. The difficulty in digital communication, whether in written or video form, was the perception of body language and moods. The reduced geographical distance has meant that the employees have the same distance to their leader. Finally, the study therefore also finds support in the fact that managers perceive it as the relationship with employees becoming more equal as the physical distance has decreased.

Digitaliseringen av arbetsplatsen är något som pågått under en längre period. Denna omställning ställer nya krav på chefer och ledare i hur de arbetar för att hålla sina medarbetare motiverade. I denna studie undersöks hur chefer idag kan arbeta med att motivera sin arbetsgrupp när arbetet sker på distans. Enligt tidigare studier inom ämnet är distansarbete en större utmaning för chefen än när arbetsgruppen befinner sig på samma fysiska plats. Genom semistrukturerade intervjuer har chefers upplevelser av hur de kan arbeta med motivationen i sin arbetsgrupp undersökts. Urvalet av informanter är samtliga verksamma inom kunskapsintensiva organisationer och har mångårig erfarenhet av ledarroller. Resultatet av studien visar att cheferna arbetar intensivt med samhörighet genom tätare avstämningar via videolänk samt en tydligare kommunikation med syfte att finnas där som stöd. Eftersom allt sker på distans är självständigt arbete även en stor del av vardagen varpå chefer uppger att de uppmuntrar till självstyrda arbetsprocesser där mål sätts i samråd med chefen. Genom att aktivt arbeta med dessa delar predicerar det en engagerad och motiverad medarbetare.

Denna uppsats utforskar de potentiellt förändrade rollerna och synerna på ledarskap i ett IT-företag som en effekt av en oväntad digitalisering. Baserat på en teoretisk bakgrund som omfattar ledarskap, e-ledarskap och digitala kommunikation samt empiriska studier utförda genom intervjuer på företaget Orango utforskar vi hur denna omställning påverkar ledarskap och kommunikation i företaget med en ambition att utveckla ny kunskap om situationen. Vi avfärdar inte befintlig teori utan försöker nå konsensus i det empiriska materialet genom att försöka fylla de kunskapsluckor som uppstått med hjälp av nyetablerade-ledarskapsteori. Det empiriska materialet används för att beskriva Orango, deras ledarskap och de förändringar vi ser i organisationen. Intervjuerna har utförts på tre olika ledarnivåer för att skapa en förståelse för hur de olika nivåerna ser på och utövar ledarskap. Rapporten resulterar i en förklaring och slutsatser av våra fynd, vilka förhoppningsvis berikar informatikområdet.

Denna studie handlar om förskollärares beskrivningar av sitt pedagogiska ledarskap i relation till barngruppen och arbetslaget. Vi har valt att genomföra denna studie eftersom vi inte hittade särskilt mycket tidigare forskning kring förskollärarnas perspektiv och egna beskrivningar på sitt ledarskap, vilket vi anser är en viktig aspekt i förskollärarens ansvar. Vi sökte efter mer kunskap inför vår kommande yrkesprofession som förskollärare kring olika strategier och metoder som kan vara användbara. Syftet med uppsatsen är att synliggöra hur förskollärare beskriver sitt pedagogiska ledarskap samt sina strategier och metoder för att vägleda arbetslaget och barngruppen i förskolans vardagliga situationer. Ytterligare ett syfte är att identifiera diskursiva förståelser utifrån förskollärarnas beskrivningar. Våra frågeställningar utgår från barngruppen, arbetslaget och förskolans dagliga verksamhet och dem lyder som följande: Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i arbetslaget? Hur beskriver förskollärare sitt pedagogiska ledarskap i barngrupp? Hur beskriver förskollärare att de anpassar sitt pedagogiska ledarskap utifrån olika situationer i den vardagliga verksamheten? Vilka diskurser om ledarskap ger beskrivningarna uttryck för?  Vi hoppas åstadkomma flera olika strategier och metoder kring hur förskollärare kan använda sitt ledarskap i den pedagogiska verksamheten. Teorin bakom studien är diskursanalys, detta för att urskilja de olika diskursiva synsätt som förskollärarna använder och metoden som använts i studien är semistrukturerade intervjuer. Diskursanalysen används i analysen av vårt empiriska material för att belysa förskollärares diskurser om ledarskap. Intervjuerna genomförs antingen digitalt eller på plats där förskollärarna får besvara åtta frågor kring sitt ledarskap i förskolan. De resultat vi kom fram till var att förskollärarna har relativt lika tankar, åsikter och värderingar vad gäller ledarskap gentemot kollegor och pedagogiskt ledarskap gentemot barnen. Alla medverkande förskollärare anser att begreppet ledarskap är svårt att definiera men har en grundtanke på vad det innebär både som begrepp och produktionen av ledarskap utifrån sin roll som förskollärare. De slutsatser vi drar är att förskollärarna anser att personliga egenskaper är det som ligger till grund för ett gott ledarskap, vilka är lyhördhet, ödmjukhet, trygghet, gemenskap och att ha barnen som inspiration i utvecklingen av verksamheten.

Studiens syfte är att undersöka hur framgångsrika lärare etablerar ett gott ledarskap som leder till ett bra lärandemiljö. Studien utgår från ett kvalitativt synsätt och jag har valt att använda mig av kvalitativa intervjuer. Jag har intervjuat fem grundskolelärare som arbetat mellan 10-43 år i årskurs 7-9. Resultatet redovisar lärarnas uppfattning om vilka de viktigaste redskapen är för att nå ett framgångsrikt ledarskap i klassrummet. Enligt studien präglas ett lyckat ledarskap av lärarens kompetens, tydlig struktur och förmågan att upprätta ordning. Studien visar även på att det är viktigt att etablera bra relationer till eleverna. En god ledare är en rollmodell som förmår hitta innovativa och inspirerande påverkansmöjligheter. Detta är något som befrämjar både det sociala- och det intellektuella mönstret. Korrelationen mellan dessa förmågor är det som anses vara det främsta och grundas på lärarens personlighet och sättet att hantera olika situationer. Det är även dessa faktorer som anses vara de grundläggande verktygen för ett lyckat ledarskap i klassrummet.

No description available.

Grundläggande behov är idag i högre grad tillgodosedda vilket resulterat i att kraven hos konsumenter förändrats till att behöva mer för att bli nöjda, detta kopplat till översta trappsteget i Maslows behovstrappa- självförverkligande. Som en följd av det förändrade behovet har vi stött påbegreppet upplevelseekonomi, vilket först myntades i slutet av 1900-talet, och ses som ett ytterligare värdeerbjudande till konsumenten utöver produkt, tjänst och service. Genom användning av Pine och Gilmores modell av dimensioner av upplevelser i samband med Mossbergs utvecklade modell Upplevelserummet är studiens syfte att se vilka faktorer som är bidragande för att skapa en stark upplevelse, om beståndsdelarna i dessa modeller används av hotellen och om ledarskapet har en betydande del i samspel med dessa aspekter.Denna studie undersöker tidigare forskning av upplevelseekonomin och medföljande komponenter, ledarskapsstilarna transaktionellt, - och transformativt ledarskap och data från utvalda hotell. Hotellen som studien utgår från är uppdelade i två kategorier, hotell med upplevelsebaserat koncept vilket vi genomgående kallar upplevelsehotell och hotell som ingår i en större kedja och där upplevelser inte är uttalat en del av konceptet vilket vi genomgående kallar ordinära hotell. Studien är kvalitativ då forskningsfrågorna och syftet är av kvalitativ karaktär. Data har samlats in genom semistrukturerade intervjuer. Utifrån datainsamlingen visar resultatet att de hotell som i hög grad kan kopplas till modellerna 4E, upplevelserummet och sinnespåverkan fokuserar på både påhotellets fysiska utformning, sociala faktorer, stimulering av sinnen i samband med aktiviteter. Dessa aktiviteter är kopplade till utbildning, underhållning, estetik och/eller eskapism och skapar upplevelsevärde för gästerna och till följd även värde för företaget. Resultatet presenterar även att de hotell som inte aktivt arbetar med aktiviteter kopplade till de framtagna teorierna inte presenterar ett upplevelsevärde utan värde för företaget genom andra aspekter. Fortsatt visar resultat även på ledarskapets samspel med dessa tillvägagångssätt är av betydelse för hur hotellen arbetar, vad deras värderingar är och hur tillvägagångssätten går till för att skapa upplevelsevärde. Detta genom medarbetarna som anses vara den viktigaste resursen i skapandet av upplevelser för hotellen. Slutsatsen visar på att ytterligare indelningar av upplevelsehotellen bör finnas beroende på vilken strategi som används.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur fysisk distans mellan ledare och medarbetare påverkar uppfattningen om ledarskap. Studien använde sig av Full Range Leadership-modellen och fokuserade på ledare inom offentlig sektor med medarbetare som huvudsakligen arbetade på distans. Genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare, bestående av tre ledare och sex medarbetare, analyserades faktorer som ansågs viktiga för ledarskapet på distans. Resultaten visade att kommunikation, samarbete och anpassning var centrala för ledarnas uppfattning om sitt eget ledarskap, medan medarbetarna betonade vikten av tydligt ledarskap, kommunikation och återkoppling. Trots viss skillnad i uppfattningen fanns en överensstämmelse kring betydelsen av öppen kommunikation och återkoppling för att skapa en positiv arbetsmiljö och utveckla förtroendefulla relationer mellan ledare och medarbetare. Begränsningar i studien inkluderade det flexibla och icke-strukturerade tillvägagångssättet i intervjuerna samt det begränsade antalet deltagare. Trots dessa begränsningar ger studien insikter om hur fysisk distans kan påverka ledarskapet och betonar vikten av kommunikation och anpassning för att skapa effektivt ledarskap på distans. / The purpose of this research study was to investigate how physical distance between leaders and employees affects the perception of leadership. The study utilized the Full Range Leadership model and focused on leaders in the public sector with employees primarily working remotely. Through semi-structured interviews with nine participants, consisting of three leaders and six employees, factors considered important for remote leadership were analyzed. The results indicated that communication, collaboration, and adaptability were central to leaders' perception of their own leadership, while employees emphasized the importance of clear leadership, communication, and feedback. Despite some differences in perception, there was agreement on the significance of open communication and feedback in creating a positive work environment and fostering trusting relationships between leaders and employees. Limitations of the study included the flexible and non-structured approach in the interviews, as well as the limited number of participants. Nevertheless, the study provides insights into how physical distance can impact leadership and emphasizes the importance of communication and adaptability in creating effective remote leadership. Keywords: remote leadership, full range leadership, leadership.

This study aims to explore how sports clubs and municipalities in the north western part of Skåne can work together to retain youth in sports clubs and promote physical activity. The study investigates various strategies and methods that can help retain and attract youth to sports clubs and encourage their continued participation in physical activity. Through interviews with sports clubs and municipalities, this study provides insights and recommendations for creating a sustainable environment that encourages youth to continue with physical activity and engage in sports clubs. The qualitative research method was chosen as it allows for a deeper understanding of the work conducted by sports clubs and municipalities. The findings highlight the importance of municipalities' commitments in creating favorable conditions for youth engagement, including financial support, assistance with facilities, and leadership and organizational development training.  Additionally, coaches' leadership qualities play a crucial role in influencing youth engagement and motivation within sports clubs. In conclusion, this study suggests that sports clubs and municipalities can work together to create attractive environments for youth to participate in sports clubs and engage in physical activity. By offering diverse activities, providing resources and support, and emphasizing a sense of belonging and autonomy, sports clubs can enhance youth engagement and motivation, thus reducing dropout rates during adolescence.

Ledarskap är något som studeras, praktiseras och ett fenomen som alla på ett eller annat sätt stöter på. Huvudfokus ligger på de personer som utövar ledarskap och vad de bör eller inte bör göra för att uppnå ett framgångsrikt ledarskap. Men för att någon ska implementera ett ledarskap krävs det att personer faktiskt följer det. I ledarskapsteorin riktas mycket fokus på den som utövar ledarskap och inte på den grupp som är tänkt att följa det. Syftet med denna studie är att undersöka hur och om chefer från olika företag och branscher har följarna i beaktning när de utövar sitt ledarskap. Författarna har genomfört en uppsats baserad på en kvalitativ studie genom att genomföra semistrukturerade intervjuer med kandidater som är behöriga för denna studies syfte. Resultaten från denna studie är att ledare i viss mån tänker på följarna när de utövar sitt ledarskap. Även om de inte verkar vara bekanta med begreppet följare, erkänner och agerar de fortfarande på ett sätt som visar en medvetenhet om följarnas betydelse. / Leadership is something that is studied, practiced and a phenomenon that everybody in one way or another will come across in life. The main focus is on the people practicing leadership, what they should or should not do to attain a successful leadership. But for someone to implement a leadership, it is required that people actually follow it. In leaderships-theory, a great deal of focus is targeted on the person practicing leadership and not on the group that is meant to follow it. The purpose of this study is to investigate how and if managers from different companies and industries are having the intended followers at thought when practicing leadership. The authors have conducted an essay based on a qualitative study by performing semi-structured interviews on candidates that are eligible for the purpose of this study. The findings from this study is that leaders in somewhat are having the followers at thought when practicing their leadership. Even though they do not seem familiar with the concept of followership, they still acknowledge and act in a way that shows an awareness of the follower’s importance.