Utbildning ar nagot som ar och har varit ett hogaktuellt amne inom den svenska samhallsdebatten under en lang tid. Snabba forandringar i samhallet och i arbetslivet under de senaste decennierna har bidragit till att aven intresset for arbetsplatslarade okat kraftigt, vilket gjort att pedagogiken fatt en allt viktigare roll i arbetslivet. Syftet med denna studie ar att undersoka om det finns nagot samband mellan fyra komponenter som definierar ledarskapsstilen transformativt ledarskap: Idealized Influence, Inspirational Motivation, Intellectual Stimulation och Individualized Consideration, och se om det finns något samband mellan dessa fyra komponenter och informellt larande. Studien antar en kvantitativ ansats dar en tvarsnittsdesign har anvants. Via hypotesprovning har det, med hjalp av Pearsons r, testas om det finns ett samband mellan transformativt ledarskap och det informella larandet. 243 stycken enkater sandes ut till fyra olika organisationer inom livsmedels-, rekryterings- och telecombranchen varav 114 respondenter svarade. Studiens resultat visar pa att det finns ett signifikant samband mellan det transformativa ledarskapet och informellt larande / <p>Godkännande datum: 2017-06-05</p> / Arbetsplatslärande, Informellt lärande, Ledarskap, Transformativt ledarskap.

Rektorers position på dagens skolor innefattar en rad olika arbetsuppgifter och ansvarsområden. Rektorernas ledarskap har ett direkt inflytande på skolornas lärare, och där fyller de en viktig roll för hur välfungerande och framgångsrik skolan blir. Denna studies syfte var att undersöka, kartlägga och analysera vad lärare på låg- och mellanstadieskolor uppfattar som ett framgångsrikt ledarskap hos rektorer. Metoden som tillämpats till denna studie var kvalitativa intervjuer där nio lärare på låg- och mellanstadiet utgjorde urvalet. Resultatet visade att lärarna som deltagit i vår studie uppfattar ledarskapet som framgångsrikt när en rektor är exempelvis tydlig och strukturerad, lyhörd och stöttande, närvarande och tillgänglig och slutligen har kompetens och erfarenhet. Lärarnas uppfattningar går att kategorisera in i fyra huvudområden som är av lika stor vikt för att en rektor ska uppfattas som framgångsrik. Dessa områden är: fokus på att leda, fokus på känslor, fokus på verksamhet och rektorns erfarenhet och kompetens. / <p>2020-06-08</p>

Organisationer har mycket att vinna på att deras anställda mår bra, och ledarskap är den faktor som enskilt påverkar välmåendet mest. Syftet med studien var att undersöka vad medarbetare i en barnrättsorganisation anser är ett önskvärt ledarskapbeteende för att de ska uppleva psykologiskt välmående på jobbet. Studiens design var kvalitativ och semistrukturerade intervjuer genomfördes på ett målinriktat urval. Sammanlagt intervjuades 14 medarbetare och datamaterialet tolkades genom tematisk analys. Analysen resulterade i att fyra huvudteman med underliggande teman och undergrupper framkom, vilka samtliga kunde innefattas i det transformativa ledarskapets fyra dimensioner: idealiserat inflytande, inspirerande motivation, intellektuell stimulans och individuellt hänsynstagande. Resultatet visade också att medarbetarna inte vill ha ett auktoritärt eller frånvarande ledarskap. Litteraturen visar att det finns samband mellan transformativt ledarskap och medarbetares välmående, vilket förankrar denna studie i tidigare forskning.

Introduktion. Förändringstakten ökar i samhället och påverkar organisationer och dess medlemmar. Förändringstrycket orsakas av en rad faktorer som teknisk utveckling, förändrad lagstiftning, kunders/intressenters behov och krav och ökande konkurrens på en global arena. Förändring är utmanande och många förändrings-initiativ når inte sina mål. Behovet av transformativ förändring i samhället ökar och forskning har visat på ett samband mellan ledares nivå av vuxenutveckling och framgång i att driva transformativa förändringar. Syfte. Syftet med avhandlingen är dels att studera en tioårig förändringsprocess i en läkemedelsfabrik för att identifiera olika typer av förändring, samt att undersöka om kriterier för transformativ förändring uppfylls. Syftet är även att undersöka ledarskapets påverkan på förändringsprocessen och medarbetares upplevelser av det. Design och metod. Avhandlingen är en retrospektiv single case studie med kvalitativ, induktiv och interaktiv design. Två studier har genomförts grundade på samma empiriska material men med olika analysmetoder. Empirin är inhämtad via 19 semistrukturerade intervjuer samt 4 workshops med ledare i den undersökta organisationen. Mediamaterial, böcker och hemsidor har också använts. I studie I har a/ processdata analyserats kronologiskt och b/ i enlighet med en förändringsmatris som identifierar olika typer av förändring, och c/ i enlighet med kriterierna för transformativ förändring. I studie II har en tematisk innehållsanalys använts med fokus på ledarskap och medarbetares upplevelse av ledarskap och arbetsmetoder. Data har analyserats för att undersöka förekomsten av post-konventionella ledarskapsprinciper. Resultat. Delstudie I redovisar stegen i förändringsprocessen där förändringens karaktär i tre tidsperioder skiftar från finjustering och trimning av verksamheten, via an-passning till en förändringskategori som betecknas nytt vägval. På ett strukturellt plan gjordes en förändring från avdelningar (funktionell organisation) till att organiseras kring läkemedelsproduktflöden där medarbetare med mixade kompetenser arbetade tillsammans. De kulturella antagandena förändrades vid sidan av de rent strukturella förändringarna. Förändringsresan kan betecknas som transformativ, en kulturförflyttning utanför tidigare ramar. Resultatet diskuteras utifrån Pettigrews perspektiv på förändring.Delstudie II visar resultatet av den tematiska studien på förändringar i arbetsmetoder och förhållningssätt, bland annat en förflyttning av mandat och makt ut i organisationens alla delar. Ledarens interventioner och förhållningssätt understödde den organisatoriska och kulturella förflyttningen, och de postkonventionella interventionerna 2011–2014 var sannolikt nödvändiga för att åstadkomma den kraftfulla förflyttning som krävdes. Medarbetare reagerade mestadels positivt på det ökade mandatet och möjligheten att ta ansvar och involveras, men en grupp medarbetare vittnar om osäkerhet och brist på stöd i det nya sättet att leda och arbeta. Konklusion och praktiska implikationer. Transformativ förändring tar tid och kräver involvering av hela organisationen. Ledarskapet har en betydande påverkan även om ett samspel mellan olika faktorer blir betydelsefulla. Denna avhandling ger ett exempel på en transformativ förändring där man lyckats balansera yttre kontextuella krav med inre organisatoriska förflyttningar. Begripliga mål som ändrats i takt med nya ändrade kontextuella förutsättningar har formulerats och känslan för var och när i organisationen nya mål skall driva stycks ha funnits hos ledningen. Avhandlingen stärker tesen att transformativ förändring tar tid, och att postkonventionella ledarskapsprinciper verkar gynnsamt i denna typ av förändring där involvering och samskapande krävs. Avhandlingen bidrar även med en del fakta och exempel som skulle kunna inspirera andra organisationer och ledare till att ta ett steg i riktning mot postkonventionell logik i ledarskapet då detta förefaller skapa förutsättningar för transformation av en organisation och dess kultur.

Hälsofrämjande ledarskap är ett ämne som diskuteras flitigt. Studier finns och pågår inom ämnet, om vad hälsofrämjande ledarskap är och dess fördelar. Hälsofrämjande ledarskap inbegriper många aspekter, varpå författarna fann det intressant att undersöka hur hälsofrämjande ledarskap identifieras, vad det får för utfall om det utövas och vilka förutsättningar som krävs. Studien fann att den hälsofrämjande ledaren identifieras genom ett specifikt beteende, att den hälsofrämjande ledaren bidrar till en god arbetstrivsel, låg sjukfrånvaro och generellt bättre hälsa. Vidare fann studien att ledaren behöver förutsättningar för att arbeta hälsoorienterat och vad ledarens förutsättningar sedan innebär för medarbetarna. Studien är en litteraturstudie och är långt ifrån heltäckande, men författarnas sammantagna upplevelse är att studiens slutsatser visar på viktiga aspekter kring det hälsofrämjande ledarskapet –hur ledaren beter sig indikerar på om det är ett hälsofrämjande ledarskap, vikten av att ledaren får förutsättningar att arbeta enligt ett hälsofrämjande ledarskap då detta sedan får direkt inverkan på medarbetarna. Det är dock intressant att ur ett vidare perspektiv och med andra metodiker undersöka hälsofrämjande ledarskap, till exempel genom enkätundersökningar eller riktade intervjuer på olika arbetsplatser.

Vi lever i en tid av förändring. Dagens organisationer kräver flexibilitet, nyskapelse och snabba anpassningar till förändringar annars riskerar de att misslyckas och försvinna, men ändå misslyckas sjuttio procent av alla omorganisationer. Det blir inte heller lättare om man är i en utsatt position och det är mellanchefer eftersom det ställs krav på dem från överordnade chefer och förväntningar från underordnade medarbetareSyftet med studien är att få bredare kunskap för mellanchefens roll i en organisationsförändring. I studien intervjuas sex mellanchefer i olika kommunala verksamheter som har varit med om förändringsarbete för att klarlägga faktorer som ledarskap, motivation och kommunikation och hitta viktiga faktorer i en organisationsförändring utifrån mellanchefs perspektiv.Slutsatsen av studien är att mellanchefer har en utsatt roll speciellt under organisationsförändringar. De upplever en hög arbetsbelastning, stress och att det är dåligt att arbeta i en negativ miljö eftersom detta påverkar deras beslut. Mellancheferna delgav att de hade en känsla av att inte alltid kunna påverka i beslut men ändå i processen. Det framgick att mellancheferna använder sig coachande ledarskap under organisationsförändringar. Motivation var något som framgick var viktig och inte bara i organisationsförändringar utan jämnt. / AbstractWe live in a time of change. Today's organizations require flexibility, innovation and rapid adaptation to change, otherwise they risk failure and disappearance, but still seventy percent of all reorganizations fail. It also does not get easier if you are in a vulnerable position and they are middle managers because they are required of senior managers and expectations of subordinate employeesThe purpose of the study is to gain broader knowledge of the middle manager's role in an organizational change. I studied the interview of six middle managers in various municipal activities who have been involved in change work to clarify factors such as leadership, motivation and communication and find important factors in an organizational change from the middle manager's perspective.The conclusion of the study is that middle managers have a vulnerable role, especially during organizational changes. They experience a high workload, stress and that it is bad to work in a negative environment because this affects their decisions. The middle managers shared that they had a feeling that they could not always influence decisions but still in the process. It was found that middle managers use coaching leadership during organizational changes. Motivation was something that emerged was important and not only in organizational change but evenly.Keywords: organization, organizational change, middle manager, leadership, motivation, communication

No description available.

Utifrån ett arbetslivspedagogisk perspektiv, är syftet med den här studien att bidra med kunskap om hälsofrämjande ledarskap i arbetslivet. Detta genom att intervjua chefer med minst 10 års erfarenhet av att leda olika typer av verksamheter. Syftet preciseras genom tre frågeställningar som berör hälsofrämjande insatser, utmaningar och organisationskultur. Vi utgår från Burns (1970) teori om transformativt ledarskap. Tre av teorins fyra komponenter operationaliseras och appliceras på empirin. Dessa komponenter är intellektuell stimulans, individuellt hänsynstagande och inspiration och motivation. Den empiriska datan samlades in genom djupintervjuer med tre chefer med lång erfarenhet, tillhörande olika verksamheter. Materialet transkriberades och framställdes med hjälp av narrativ metod utifrån informanternas berättande erfarenheter. Resultatet av studien visade att cheferna arbetat aktivt med att förbättra medarbetarnas hälsa genom olika hälsofrämjande insatser. Vi har även funnit att de utmaningar cheferna står inför är specifika för de verksamheter de arbetar inom. Avslutningsvis visade resultaten att organisationskulturen och värdegrunden är specifik för de olika verksamheterna, samt att de är av stor betydelse då den fungerar som ett verktyg för cheferna i det hälsofrämjande arbetet.

Rektorsrollen är komplex och inbegriper många olika dimensioner. Föreliggande studies syfte är att få en inblick i rektorers egen syn på sitt ledarskap utifrån tre centrala områden: (i) uppföljning av resultat och undervisning, (ii) jämställdhetsarbete och (iii) pedagogiskt ledarskap. Fem rektorer har i studien intervjuats med utgångspunkt i ett fenomenologiskt intresse, vilket är en erfarenhetsfilosofi där begreppet livsvärld är centralt. Studiens resultat kommer synliggöra hur rektorerna förhåller sig till dessa centrala områden för att utföra sitt uppdrag. Resultatet av studien visar att rektorerna som intervjuats har en tydlig pedagogisk orientering vad gäller organisation, personalansvar och elevsyn, däremot lyfte ingen av respondenterna jämställdhetsaspekten i sina svar.

Den svenska förskolan har under de senaste decennierna genomgått förändringar som har inneburit konsekvenser för ledare inom verksamheten. I skollagen (SFS 2010:800) framgår det hur förskolechefen ska samordna och organisera det pedagogiska arbetet. Idag är normen att rektorer i förskolan har ansvar för flertalet förskolor och ur ett distribuerat perspektiv på ledarskap går det att finna olika roller för ledarskap. I den här studien fokuserar jag på en mellanledande roll som innebär att pedagoger har uppdrag att leda sina kollegor samtidigt som de arbetar som lärare i förskolan. Syftet med föreliggande studie är att bidra till förståelse kring hur den mellanledande rollen konstrueras i förskolan. Utgångspunkten har varit ett perspektiv på ledarskap som skapas i social process, där ledarskap ses som en produkt av mellanmänskliga faktorer. För analys av data har Weicks (1995) teori om meningsskapande använts. Studiens utformning har en kvalitativ ansats och för insamling av empiri har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med mellanledare inom kommunal förskola i en stor stad i Sverige. Studiens resultat visar att mellanledaren befinner sig i en skärningspunkt mellan att vara ledare och lärare i verksamheten. Det framgår att det finns situationer där mellanledare beskriver att de utför fler arbetsuppgifter än vad som egentligen är menat att ingå i den formella rollen samt att gränsen för rollens uppdrag kan vara svår att förhålla sig till. Studiens resultat lyfter slutligen mellanledarens position som en viktig del i verksamheten då mellanledaren har en unik position mellan kollegor och rektor. Studien kompletterar även tidigare forskning inom fältet genom att dels synliggöra att positionen som mellanledare i den svenska förskolan finns. Och även genom att bekräfta att det är en nyckelroll för ledning då rollen utgår från praktiken i förskolan.