Projektet undersökte olika verktyg och metoder som i skrivande stund används för att lära ut programmering. Den sammanfattar tidigare undersökningar och drar slutsatser kring hur lämpliga de är. Utifrån dessa slutsatser utformades en webbapplikation för undervisning.   Rapporten redogör för hur webbapplikationen konstruerades, samt vilka metoder och verktyg som användes i dess utveckling.   Detta ämne är högaktuellt idag då Sveriges regering ämnar införa programmering i grundskolan och då krävs både bra metoder och verktyg för detta. / This project investigated different tools and methods used today in teaching programming. It summarizes earlier studies and draws conclusions about how suited they are for the job. The accompanying web application would be crafted based on the conclusions made.   The report intends to describe how the web application was constructed, and which methods and tools were used during its development.   The subject of the report is highly relevant today since the Swedish government is discussing the introduction of programming classes in the elementary school. Thus demanding both suitable methods and tools.

Syftet med den här kunskapsöversikten är att få en djupare förståelse om neuropsykiska funktionsnedsättningar hos elever med autism och hur vi som lärare kan anpassa den ordinarie undervisningen, med fokus på SO-undervisning, för att inkludera dessa elever och öka deras förutsättningarna för lärande. Frågeställningen blir därför “Vilka extra anpassningar kan lärare göra inom ramen för ordinarie SO-undervisning för att inkludera elever med autism?”Arbetet görs genom att vi granskar och tolkar vetenskaplig forskning och litteratur, för att sedan besvara frågeställningen för denna kunskapsöversikt. Denna studien har behandlat olika strategier som lärare och pedagoger kan använda i sin undervisning för att underlätta för elever med autism. Dessa strategier är bland annat visuellt stöd, kooperativt lärande mot ett gemensamt mål, rekonstruera olika historiska händelser, exempelvis ett rollspel om vikingatiden, bildstöd, tydlighet och rutiner där man strävar mot strukturerade SO-lektioner. En strukturerad dag med tydliga instruktioner och rutiner ger elever med autism ökad förståelse av vad som finns omkring dem vilket ökar deras medvetenhet. Detta resulterar i att eleverna upplever mer kontroll och känner mer säkerhet både i skolmiljön men även i vardagen.

This diploma thesis aims to provide a rounded view of and information pertaining to the concept of individual preparation as part of a student's university education. The goal is to deliver wholesome theoretical materials in relation to individual preparation as part of a student's university education. The aim was to test the given hypothesis, which deal with the individual aspects of the individual preparation of university students. The work is split into a theoretical and practical section. The theoretical component covers definitions of concepts covering individual preparation as well as signposting university teaching itself. Further, it mentions teaching methods, feedback loops and the independence of the students themselves. These themes form the foundation of the practical section. The theoretical element has its basis in topical literature. The empirical section of the work stems from quantitative research, which defines how current individual preparation occurs in university students, whether it can be seen as typical for this type of education and whether there are any differences when it comes to considering degrees in either technical areas or the humanities. Data was gathered via questionnaires, which were then statistically analyzed. Respondents were approached randomly via the...

Detta arbete är en kunskapsöversikt över hur lärare kan motivera sina elever att hitta viljan attprata engelska i klassrummet med hjälp av sina engelsklärare. Syftet med denna studie är attta reda på vad forskningen säger om vilka metoder som är framgångsrika att använda iklassrummet, och mer specifikt, att besvara frågeställningarna: “Hur motiverar engelskläraresina elever att hitta viljan att prata engelska i klassrummet? samt “Vad är framgångsrikt attanvända i klassrummet? För att besvara frågeställningarna och uppnå studiens syfte har visystematiskt tagit fram, analyserat och sammanställt vetenskapliga studier om ämnet. Våracentrala begrepp i kunskapsöversikten är följande: engelska som andraspråk, WTC (Viljan attkommunicera), lärandemetoder, klassrumsmiljö och motivation.Vårt resultat mynnade ut iåtta stycken tematiserade underrubriker: WTC (Viljan Att Kommunicera), de sex faktorernasom påverkar språklärares WTC, kommunikationsstrategier, lärandemetoder, klassrumsmiljö,lärarkompetens, motivation/demotivation och elevinflytande. Vi kommer i vårtexaminationsarbete II att samla in empirisk data om hur elever i mellanstadiet årskurs 4-6undervisas i att prata engelska i klassrummet. Vi kommer med hjälp av intervjuer ochobservationer med både lärare och elever samla in ett underlag om vad de anser vara deviktigaste komponenterna i att finna motivation i att lära sig prata engelska i klassrummet.

Den biologiska mångfalden är en förutsättning för allt liv på jorden men dess överlevnad hotas. Det finns därav ett samhälleligt och vetenskapligt intresse av att undersöka vad som kan göras för att skapa en förändring. Ett första steg är att skapa en medvetenhet hos framtidens generationer. Syftet med studien är att synliggöra ett antal elevers medvetenhet kring biologisk mångfald och hur en lektionsaktivitet kan bidra till att främja den medvetenheten, samt vilken medvetenhet som synliggörs utifrån kritiska aspekter. Med hänvisning till de forskningsfrågor som studien avser att besvara har learning study som modell applicerats. Modellens funktion har möjliggjort praktiskt genomförande och insamling av empiri inom ramen för variationsteorin. Variationsteori har använts som teoretiskt ramverk, där de kritiska aspekter som framkommer i studien avser de teoretiska analysbegreppen. Studiens resultat visar att eleverna har en ökad medvetenhet kring biologisk mångfald och kunskaper om vilka arter som är beroende av varandra i elevernas närmiljö efter genomförd lektionsaktivitet. Den medvetenhet om biologisk mångfald som synliggörs hos ett antal elever är att de diskuterar kring artkännedom och samtalar på ett djupare plan. Studiens resultat visar emellertid att eleverna har svårt att urskilja sin egen betydelse i den biologiska mångfalden samt att elever har en bristande användning av ett naturvetenskapligt språk som stöd till sina förklaringar. Lärare som får vetskap om studiens forskningsresultat avseende biologisk mångfald samt vilken undervisningsmetod som främjar den medvetenheten hos elever kan utveckla sin undervisning och därmed elevernas lärande. / The biodiversity is essential for all life on Earth, but its survival is threatened. There is therefore a societal and scientific interest in investigating what changes can be done in order to affect its survival. Raising awareness is the first step, especially within future generations. The purpose of this study is to highlight a group of students' awareness of biodiversity as a subject and how a classroom activity can contribute to promote that awareness and also which awareness that is made visible based on critical aspects. With reference to the research questions that the study aims to answer, the learning study model has been applied. The function of the model has enabled practical implementation and collection of empirical data within the framework of variation theory. Variation theory has been applied as a theoretical framework, where the critical aspects that emerge in the studie becomes theoretical analysis concepts. The results of the study showcase that students have increased their awareness of biodiversity and gained knowledge about interdependence of species in their local environment after completing the lesson. The awareness of biodiversity demonstrated by a group of students is evident in their discussions that shows deeper insight about recognition of species. However, the study´s results also present that certain students struggle to discern their own part in biodiversity and utilize scientific terms to support their explanation. Teachers who take part of the research´s results regarding biodiversity and instructional methods that promote student awareness, can develop their teaching methods and therefore enhance student's learning abilities.

TITLE: Distance Teaching of Natural History During Emergency Measures in the 2nd Half of the School Year 2019/2020 AUTHOR: Martin Panský DEPARTMENT: Department of Biology and Environmental Studies SUPERVISOR: Ing. Jan Andreska, PhD. ABSTRACT: The topic of the diploma thesis is a distance teaching of natural history at primary schools during emergency measures in the second half of the school year 2019/2020, when, in response to a pandemic situation, the physical presence of pupils in schools was banned, both in the Czech Republic and in the most of the countries in the world. This was a completely new situation, to which it was necessary to respond flexibly and systemically in order for teaching to continue to work, at least to a limited extent. The aim of the work was to summarize the experience of science and biology teachers at primary schools in the Czech Republic coming from distance education in the second half of the school year 2019/2020. Moreover this thesis is focuing on naming critical points in distance education of given subjects, defining distance learning opportunities and examining whether such a situation will have further implications for the future form of our education. To meet these goals, I decided to conduct an extensive questionnaire survey, in which I managed to get over 700...

No description available.

Föreliggande systematiska litteraturstudie syftar till att med hjälp av nationell och internationell forskning undersöka hur lågstadielärares didaktiska kompetens kan främja elevers kommunikativa kompetens i klassrummet. Studiens utgångspunkt är de centrala begreppen: didaktisk kompetens, kommunikativ kompetens och klassrumsmiljö. I denna systematiska litteraturstudie har vi använt den nationella databasen SwePub och de internationella databaserna ERIC och PsycINFO för att få tillgång till ett bredare forskningsfält. Det material som slutligen framtogs efter urvalsprocessen är 20 publikationer, varav sex som är nationella och 14 som är internationella. Metoden som sedan valdes inför analysering av materialet var en innehållsanalys som resulterade i att två huvudkategorier skapades: klassrumsmiljö och lärmetoder. Resultatet visar att det är betydelsefullt att lärare har kunskap om att den fysiska och den sociala klassrumsmiljön inverkar på utvecklingen av elevers kommunikativa kompetens. Några framgångsrika lärmetoder som lyfts i resultatet är samarbetslekar, grupparbete och återkoppling. Det sammanställda resultatet visar även att lågstadielärares didaktiska kompetens i relation till klassrumsmiljö och lärmetoder är av vikt vid främjandet av elevers kommunikativa kompetens.

This qualitative case study investigated the perceptions of parents of children with autism spectrum disorders (ASD), special education teachers, and general education teachers in a Northeast Tennessee public school system regarding educational interventions for children with ASD including what interventions they have found effective, the barriers and challenges they have faced, and how they view their relationships with one another. Data were collected through interviews with a purposeful sample of 7 parents of 6 children with autism spectrum disorders, 8 special education teachers, and 6 general education teachers and a review of documents. Parent and teacher participants represented children at all levels on the autism spectrum, a variety of grade levels (PreK-12), and a wide range of educational placements. Data were analyzed using the constant comparison analysis method. Nine themes emerged describing parent and teacher perceptions of educational interventions they found effective for children with ASD. These themes were intensive early intervention using multiple methods; a structured learning environment; adult-mediated and peer-mediated interventions for social and communication skills; inclusion with a balance of direct services; support staff to facilitate inclusion; a functional approach to problem behaviors; alternative and augmentative communication interventions; and sensory-motor interventions. Barriers faced by parents and teachers included lack of training and knowledge; lack of time; challenges caused by characteristics of ASD; problematic teacher attitudes; problematic parent attitudes; transition issues; and need for additional services. Parents and teachers described factors that facilitate positive parent-teacher relationships including collaboration, teamwork, and support; on-going communication; IEP Team processes; and positive teacher relationships with autistic children. The current study helps to fill a gap in the existing research literature by adding to knowledge about parent and teacher perceptions of educational interventions for children with ASD. Recommendations are made based on study findings to provide parents and teachers with insights from other points of view that can facilitate mutual collaboration in meeting the educational needs of children with ASD.

Bullying is a major concern for school-age children. This study compares the use of bibliotherapy and didactic instruction techniques for teaching anti-bullying strategies to young children. The study explores 36 first graders' perceptions of bullying and their perceptions of their roles and responsibilities in bullying situations. In comparison to the control group, students who were taught specific bully intervention skills, both through didactic instruction and bibliotherapy, reflected an increased understanding of bullying, used a larger bully vocabulary, and demonstrated more specific and varied actions in response to bullying from pre-test to post-test conditions. Participants in the group who received didactic instruction demonstrated more positive change in both describing the concept of bullying (77.2%) and providing adaptive responses to a hypothetical bullying situation (144%) than the bibliotherapy (33.3%, 44%) and control groups (13.4%, -15%), possibly due to the explicit instruction and repetition of concepts students received in the didactic group. These data suggest that children benefit from explicit instruction and rehearsal about how to combat bullying. Recommendations for practice are to schedule more time when planning to use bibliotherapy, to simplify concepts and use repetition, and to integrate social/emotional concepts into regular class activities.