I förskolan är det många förskollärare som ska samarbeta. Förskollärarna ska ge stöd åt de barn som behöver det, för det finns alltid barn som behöver särskilt stöd. Syftet med denna undersökning är att se, hur förskollärare tolkar de styrdokument som finns inom förskolan för barn i behov av särskilt stöd utifrån ett konkret fall. Denna undersökning är en semi-strukturerad intervjustudie som metod. Jag besökte två förskolor och intervjuade fyra förskollärare, de fick tolka ett styrdokument utifrån barn i behov av särskilt stöd. De fick även läsa en fallbeskrivning om ett barn i behov av särskilt stöd. Detta även för att se hur förskollärarna utifrån erfarenheter och kompetenser tolkar dessa dokument. Resultatet visade att förskollärarna har alla olika tolkningar och det är något som kan finnas på förskolor, men tillsammans kan ett arbetslag arbeta ihop sig och ha ett arbetssätt som är lika för barn som är i behov av särskilt stöd, genom att diskutera osv. runt åtgärder som kan behövas. Det förskollärarna kan tycka, är att styrdokumenten kunde vara tydligare och mer ingående i dess syfte. Det är viktigt att ge barnen trygghet och att se till barnens bästa.

Ämnet för examensarbetet är barns sexualitet och hur förskollärare förhåller sig till detta i sin profession. Syftet med arbetet är att synliggöra och diskutera problematiken kring förskolans förhållningssätt till barns sexualitet. Detta genom att undersöka hur enskilda förskollärare och arbetslag arbetar och diskuterar kring barns sexualitet. Genom detta förväntas vi få en uppfattning om det förhållningsätt som råder på de två förskolorna. Metoden som valdes var kvalitativa forskningsintervjuer. Tio förskollärare intervjuades på två skilda förskolor, fem på respektive förskola. Resultatet visar att den enskilda förskolläraren har en uppfattning av sitt förhållningsätt angående barns sexualitet, men att det sällan finns ett uttalat gemensamt förhållningsätt i arbetslaget eller på förskolan. Alla förskollärarna menade att det är viktigt att respektera barn i deras sexuella utveckling men det rådde en oenighet om vad som är barns sexualitet. Det visade sig även att trots att det var det professionella förhållningssättet som efterfrågades i studien fanns det en stark koppling till den privata uppfattningen av sexualitet. Gemensamt hos majoriteten av förskollärarna var att de ansåg att de behövde mer kunskap inom ämnet för att professionellt kunna bemöta barns uttryck för sexualitet samt att arbetslaget bör ha en samsyn om detta.

Denna undersökning handlar om stress i förskolan. Syftet med undersökning är att ta reda på hur förskollärare i en förskola upplever stress i sitt arbete och vad förskollärarna gör för att minska sin stress. Dessa frågeställningar har varit centrala i min studie. Hur definierar förskolläraren sin egen stress i det vardagliga arbetet? Vad gör förskollärarna för att minska stressen i förskolan? Den metoden jag använde mig av var kvalitativa intervjuer som genomfördes med fyra förskollärare. Min forskning fokuserar på, stress och hur man kan minska detta. Resultatet visar på att förskollärare är väl medvetna om stress och hur den kan förebyggas, att förskollärarna upplever mer eller mindre stress i sin vardag.  De faktorer som framför allt bidrar till stress var höga ljudnivåer, personalbrist, extra arbetsuppgifter, stora barngrupper samt att inte hinna med att planera i barngrupperna.  Stress hos förskollärarna själva definierades som en känsla av spändhet, frustration eller depression.

Abstract The purpose of my study is to examine the experiences and opportunities to support teachers in preschool to help children in vulnerable environments, a good self-esteem. Hindberg (1999) writes that of all children today are growing up in Sweden, so ten percent live in families where there is abuse. According Pousette (2011) as the National Public Health Institute has a new appreciation for families where there is hazardous and this means that drinking or abused so much that it can become an addiction. They appreciate the investigation that twenty percent of all children in Sweden are growing up in these conditions. The results show that teachers' work is about building a sense of security in the children, both the teacher and the environment. It also shows that teachers believe that it is important to work with the self-esteem of all children, but especially children living in abusive families. My interviews show that all the teachers are not given the same opportunities for education on the issue of children of addicts, but everyone knows or believes that they would be jacking in work with children who are vulnerable. Through my study, I have learnt there are places where coordinated social services, special education teachers, doctors and police officers working under the same roof to help children who are vulnerable situations. The study also show that all teachers know they have notifications when a child is mistreated, but it would be good if the question is raised further so that those educators who feel insecure in to report a chance to learn more. Keywords: Children, addicts, self-esteem, Preschool-teacher

No description available.

Bakgrund: Vårt intresse för att undersöka fenomenet förskollärarens deltagande i barns lek har sin grund i att vi kan se att förskollärare gör annat arbete när barnen har sin egen lek. Vi vill få en inblick i hur förskollärare ser på sin roll i barns lek, samt vad olika forskare anser. Vi har lyft fram den forskning som har relevans för vår undersökning. Vår teoretiska utgångspunkt ligger i fenomenografin.   Syfte: Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare ser på sin roll i barns lek i förskolan.   Metod: I vår studie använder vi oss av en fenomenografiskt inspirerad forskningsansats. Vi har valt att använda oss av kvalitativa intervjufrågor, och har intervjuat åtta förskollärare i två olika kommuner.   Resultat: Resultatet visar att förskollärare i denna studie anser att leken är viktig för barnen och att de som förskollärare behövs för att utveckla leken. Vi kunde urskilja en del variationer i hur förskollärarna ser på sitt deltagande i barns lek, en del menar att de sällan är med i barns lek, i stort sett enbart när det uppstår konflikter mellan barnen. Andra förskollärare anser att det är viktigt att finnas nära barnen i leken och att vara en aktiv medlekare.  Det framkom bland de flesta förskollärare en önskan om att vara mer delaktig i barns lek, men att strukturella faktorer förhindrade detta.

Sammanfattning Enligt de politiska dokument som förskollärare har att förhålla sig till idag så ökar kraven på den personliga kompetensen och kompetensutvecklingen. Ett sätt att möta dessa krav är att ge förskollärare möjlighet till att ta del av kompetensutvecklande aktiviteter så som föreläsningar, kurser och diskussionsgrupper. Syftet med vår studie är att undersöka hur förskollärare uppfattar sin möjlighet till kompetensutveckling. Detta är viktigt då man för att kunna möta kraven i läroplanen behöver en bred kompetens. För att kunna säkerställa att alla barn får samma möjligheter och för att öka statusen på förskolläraryrket är det viktigt att förskollärare får de möjligheter som krävs för kompetensutveckling. För att besvara våra frågeställningar valde vi att utföra datorstödda intervjuer med elva förskollärare för att på så sätt få ta del av deras uppfattningar av möjligheter, hinder och ansvar för kompetensutveckling. Vi har i vår undersökning sett att förskollärarnas uppfattning är att möjligheten till kompetensutveckling är god. De ser dock ekonomi och i viss mån tid som hinder för kompetensutveckling. Ansvaret för kompetensutvecklingen ligger hos förskolechefen men de uppfattar även att de själva har ett ansvar för att kompetensutveckling ska äga rum.

I den nya läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010) ligger stort fokus på estetiken. Estetik kan innefatta många olika områden i förskolans verksamhet men poängteras ofta i ämnen som musik och bild. Den här studien syftar på att undersöka hur sex förskollärare tycker och tänker om musik och bild i verksamheten. Detta ska sedan sättas i relation till läroplanen för förskolan, lpfö 98 (reviderad 2010). Undersökningen genomförs med hjälp av samtalsintervju där sex förskollärare intervjuas med samma frågor. Intressanta resultat som framkommit ur studien är hur förskollärarna går efter barnens intresse när det gäller musik och bild. Att även de med annat modersmål är svenska påverkas av musiken och bilden i olika utsträckningar. Till sist och inte minst intressant visar studien hur förskollärarna tänker om musik och bild som mål i läroplanen för förskolan.

Med utgångspunkt i Doverborg och PramlingSamuelssons tre studier (1987, 1999, 2004) kring pedagogers synsätt påmatematikens roll i förskolan har detta examensarbete ämnat ge svar på hur dagensförskollärare ser på matematiken i förskolan. För att inspirera till ett rikarematematikarbete har förskollärare som aktivt arbetar med matematik intervjuats. Förskollärarna i studien vittnar om att de undersenare år tagit in mer matematik i förskolans verksamhet och att de arbetar mermedvetet med matematiken nu än vad de gjorde för ett par år sedan.Antalsförståelsen var det innehållsbegrepp som angavs mest frekvent underintervjuerna liksom att barnen ska erfara och lära sig använda olika matematiskabegrepp. Förskollärarna menar att matematiken finns överallt och att det ärviktigt att synliggöra och uppmärksamma matematiken för barnen. I dettaexamensarbete kan man se att matematiken sker reflekterat och den synliggörs påett bättre sätt jämfört med Doverborg och Pramling Samuelssons samtligastudier.

No description available.