Syftet med denna studie är att studera och jämföra föräldrars uppfattning om sin möjlighet att påverka den dagliga verksamheten på den förskola där deras barn går. Studien bygger på en kvantitativ metod där 34 föräldrar på en förskola har deltagit i en enkätstudie. Resultatet visar att de föräldrar som svarat på vår enkät i hög grad upplever att personalen lyssnar på deras åsikter samt att det främst är genom föräldramöten, föräldraråd och vid det dagliga mötet vid hämtning och lämning som de upplever att de kan utöva inflytande. Bland de föräldrar som valt att svara på vår enkät tycker vi oss kunna se hur de något äldre respondenterna varit de som i vår studie dels haft åsikter om vad föräldrainflytande innebär för dem och dels kommit med förslag på vad de vill vara med och påverka i förskolan.

I denna studie har vi undersökt förskollärares uppfattningar av matematik i förskolan och deras uppfattningar av hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet. Vi har gjort kvalitativa intervjuer med fyra förskollärare på fyra olika förskolor. Dessa intervjuer har vi sedan bearbetat med hjälp av en fenomenografisk analysmetod. Resultatet visar många aspekter på hur förskollärare uppfattar att de arbetar med matematik i förskolan. Förskollärarna uppger att de arbetar med matematik i samtal tillsammans med barnen och att de benämner olika matematiska begrepp i vardagssituationer som t.ex. vid utdelning av frukt med förekommande frågor som: Hur stor bit vill du ha? Vill du ha en hel, en halv eller en fjärdedel av äpplet? Ett exempel som framkom på matematik i förskolan var i barnens lek. En förskollärare uppgav att ett matematiskt problemlösande kunde vara då barnen byggde koja tillsammans. Förskolläraren uppmuntrade barnen till att fundera på storlekar på filtar och andra material som de kunde tänkas behöva till bygget. När det gäller förskollärarnas arbetsätt så var det på många sätt olika men de tänkte likt om matematikarbetets betydelse för barnen i förskolan. Förskollärarna var alla överrens om att en tidig introduktion av matematik kan ge barnen en ökad förståelse för sin omvärld. Det framkommer även i resultatet att förskollärarnas egen inställning och erfarenheter har förändrats sedan de har fått mer kunskap om matematikämnet och detta har påverkat hur de arbetar med matematik i förskolans verksamhet.

Syftet med studien är att få en fördjupad förståelse för pedagogisk hantering av konflikter som uppstår mellan barn i åldrarna 1-5 år i förskolan. Förskollärares berättelser av konflikter och konflikthantering i förskolan analyseras i denna studie. I studiens resultat uppmärksammas skillnader i hur begreppet konflikt kan tolkas. Det framkommer att språket har en betydelsefull roll i konflikter och konflikthantering liksom att olika startegier för både barn och vuxna i konfliktsituationer används. Förskollärarna framställer att barn bland annat diskuterar, kompromissar och argumenterar i konfliktsituationer. Fysiskt våld uppmärksammas i resultatet där det framställs som en konflikthanteringsstrategi men också som en konflikttyp. Studien belyser även huruvida konflikter är negativa eller positiva.

No description available.

No description available.

Denna studie syftar till att bidra med kunskap om hur miljö och material kan förstås som pedagogiska resurser i förskolans verksamhet. Följande frågeställning ligger till grund för studien: Hur problematiserar och samtalar förskollärare om material och inomhusmiljön i relation till den pedagogiska verksamheten i förskolan? Studien utgår från en kvalitativ metod. För att få svar på syftet och forskningsfrågan genomfördes intervjuer med fem förskollärare. Vi har använt oss av en intervjuguide och fotografier som hjälp vid intervjuerna. Förskollärarnas svar har analyserats med hjälp av en tematisk analys och en teoretisk begreppsapparat. Resultatet visar att alla förskollärare har olika förutsättningar i sitt arbete med förskolans inomhusmiljö där de både ser möjligheter och utmaningar. De olika förutsättningarna tycks få konsekvenser för om inomhusmiljön och materialet förstås som en resurs eller inte. Våra resultat visar på att förskollärarna både medvetet och omedvetet använder sig av inomhusmiljön och materialet som en resurs i förskolans verksamhet. Bygg och konstruktionshörnan ansågs av samtliga förskollärare vara den mest pedagogiska inomhusmiljön som utgör en resurs för verksamheten. Förskollärarna påtalar att materialet blir en tillgång för barns möjligheter till utforskande när det är allsidigt, tillgängligt, utmanande och synligt. Dock visar vår studie att tillgängligheten tenderar att minska för de yngsta barnen. Resultat pekar på att materialets placering kan bli en resurs om materialet används av barnen eller inte. Sammanfattningsvis när förskollärarna samtalar och problematiserar om inomhusmiljön kan det förstås som att i vissa avseenden kan miljön förstås som en pedagogisk resurs medan i andra avseenden ses den inte som en resurs.

Studien syftar till att synliggöra förskollärares kunskaper och erfarenheter av kommunikation och samverkan med nyanlända föräldrar. Studien genomfördes med hjälp av kvalitativa intervjuer samt ljudinspelning som stöd. Fyra utbildade förskollärare intervjuades utifrån tre teman: kommunikation, samverkan och inflytande/delaktighet. Det empiriska materialet bearbetades, tolkades och analyserades, utifrån tidigare forskning, samt ur ett interkulturellt-, sociokulturellt- och maktperspektiv. Resultatet visade att kommunikation är ett grundläggande verktyg i samverkan med nyanlända föräldrar. Utifrån intervjuerna synliggjordes flera former av kommunikation samt exempel på möjligheter respektive utmaningar som kan uppstå i samverkan med nyanlända föräldrar. I och med att flera former av kommunikation användes av förskollärarna kunde förståelsen möjliggöras mellan parterna även om första språket var olika. De slutsatser som dragits utifrån studien är att samverkan med nyanlända föräldrar kan ske på en mängd olika sätt, inte minst genom alternativa sätt att kommunicera – det är inte hopplöst trots att vi ej talar samma språk. Kommunikationen är en central del i mötet med nyanlända föräldrar för att skapa en likvärdig samverkan. Studien visar även hur betydelsefullt det är att en förskollärare kan inta ett interkulturellt förhållningssätt genom att visa på nyfikenhet, öppenhet och vilja lära sig mer om den andre.

Syftet med denna studie är att undersöka förskollärares arbetssätt vid stora barngrupper samt hur de arbetar mot riktlinjer och mål i förskolan. Förutom det undersöks även vilken roll ramfaktorer har vidhantering av stora barngrupper. En större barngrupp menas i denna studie de barngrupper i förskolan som har fler barn än Skolverkets rekommendationer. Studien baseras på kvalitativa intervjuer. Litteraturgenomgång belyser det ramfaktorteoretiska tänkandet, påverkan av storlek på barngruppen, arbetssätt samt ramar för verksamheten. I studien framkom att förskollärare känner sig otillräckliga men att de även har arbetssätt som reducerar antalet barn till mindre grupper för att kunna sträva mot styrdokumentens intentioner. Denna studie visar att det finns en påverkan på barngruppen om det är fler antal barn än rekommenderade, förskollärare hinner inte alltid se vad som sker men även blir ljudnivån hög samt att det bidrar till en stressig miljö, för så väl barn som personal. Å andra sidan är antalet barn inte alltid det som avgör om en barngruppen upplevs som stor eller inte. Positiv påverkan på barngrupper i förskolan med större antal barn är en bredare kamratkultur och att de får lättare att finna vänner. Arbetssätt som förskollärare använder sig av är exempelvis valtavlor, uppdelningar av olika slag, välplanerade aktiviteter. Dessa arbetssätt styrs av ramfaktorer.

Det syfte jag haft i denna studie har varit att fördjupa mina kunskaper om pedagogers förståelser om arbetet kring barn som far illa och samverkan kring barn som far illa. De frågor jag sökt svar på har varit: Hur kan pedagoger stödja barn som far illa i förskolans verksamhet? Vad är pedagogers uppfattning om samverkan med andra instanser när det gäller barn som far illa? Och hur vet pedagogerna att barn far illa? Min undersökning har vart en kvalitativ undersökning och min data har jag fått genom kvalitativa intervjuer med verksamma pedagoger i förskolan som har minst 2-3 års erfarenhet av arbetete i förskolans verksamhet, upp till 20 års erfarenhet av arbete i verksamheten. I mitt resultat syns det att det inte alltid är så lätt att upptäcka barn som far illa och att det inte alltid är självklart vad pedagoger kan göra utöver en anmälan till Socialtjänsten. Det pedagogerna i min undersökning svarade, när frågan om vilka orsaker som kan finnas till att barn far illa ställdes, var det de mer kända anledningarna som pedagogerna först kom på. Dessa orsaker är t.ex. misshandel, brister i omsorg och övergrepp. Men andra orsaker, som människor ofta inte tänker på enligt min erfarenhet, uttryckte de knappt. Dock ansåg pedagogerna att det kunde finnas fler anledningar, men dekunde inte nämna så många. De uttryckte dock att vissa saker, som exempelvis att anmäla till Socialtjänsten vid misstanke att barn far illa, var självklara.

Denna studie grundar sig i vår syn på och intresse av rörelse, med utgångspunkt i detta vill vi ta reda på om förskollärarna i denna studie arbetar med rörelse tillsammans med barn i den dagliga verksamheten, i så fall på vilket sätt och varför. Vi tar upp för området relevant litteratur som beskriver hur rörelse påverkar barns utveckling positivt både fysiskt och psykiskt. Studien är kvalitativ och vi har använt oss av intervju som metod då vi ser det som mest lämpat utifrån vårt syfte. Resultatet visar att alla informanterna har liknande syn på barns rörelse, att det är viktigt att de får röra sig. Informanterna uttrycker att de arbetar med rörelse i någon form i verksamheten men sällan planerar för det. En plats som alla informanter besöker ofta tillsammans med barnen och där de ser bra möjligheter för rörelse är skogen. En slutsats vi drar i denna studie är att rörelse ofta hänger med i andra aktiviteter där fokus inte ligger på rörelse. En annan slutsats vi drar är att förskollärare måste tänka medvetet kring barns rörelse i förskolan.