<p>Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.  </p><p>Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa.</p><p>Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner.</p><p>Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.</p>

Bakgrund: Många ungdomar drabbas årligen av sexuellt överförbara infektioner och antalet smittade fortsätter att öka. Med enkla medel kan dessa infektioner förebyggas och detta område behöver belysas inom sjuksköterskans profession.   Syfte: Redogöra för tillgänglig omvårdnadsforskning gällande interventioner i preventionsarbetet kring sexuellt överförbara infektioner. Metod: Systematisk litteraturstudie användes som metod. Studien infattar 12 artiklar som var både kvalitativa och kvantitativa. Resultat: Brist på kommunikation gällande sexuellt beteende och att ungdomar inte är medvetna om de konsekvenser som uppkommer vid oskyddad sexuell kontakt framkom i resultatet. Här har sjuksköterskan/utbildad personal i sex och samlevnad en betydelsefull roll i preventionsarbetet. Vikten av att ha någon vuxen att samtala med samt trygghet och sekretess vid kontakt med sjukvården visade sig vara viktigt för ungdomar. Olika interventionsprogram för att identifiera riskbeteende samt utbilda personal och uppmuntra till reflektion kring sex och samlevnad är bra instrument som sjuksköterskan kan använda i preventionsarbetet mot sexuellt överförbara infektioner. Slutsats: Ytterligare forskning kring olika interventionsprogram samt ökad utbildning för ungdomar samt vårdpersonal skulle i framtiden kunna bidra till att minska smittspridningen av sexuellt överförbara infektioner.

Bakgrund: Varje år inträffar det cirka 330 miljoner fall av sexuellt överförbara infektioner i världen. I Sverige har klamydiafallen tredubblats de senaste tio åren. Sveriges befolkning har blivit sämre på att använda kondom vid sexuella samlag. Syftet: Syftet med litteraturstudien var att beskriva riskbeteenden kring sexuellt överförbara infektioner bland ungdomar och unga vuxna i Sverige. Metod: Artiklar samlades in genom en systematisk litteratursökning i databasen Pubmed. Materialet bearbetades och analyserades utifrån syftet och frågeställningar. Resultat: Det framkom fyra teman som bildade resultatet, flera tillfälliga sexuella partners, negativa attityder mot kondomanvändning, ignorans mot negativa effekter på den sexuella hälsan samt okunskaper om riskerna. Resultatet visade att ungdomar och unga vuxna hade fler tillfälliga sexuella partners nu än tidigare. En negativ syn på kondomanvändning fanns hos ungdomarna. Anledningar till att inte använda kondom vid sexuellt samlag var att kvinnan använde hormonella preventivmedel, pinsamhet i att köpa kondomer, priset och att det minskade nöjet i sexet. Ungdomar och unga vuxna har blivit mer nonchalanta mot riskerna i den reproduktiva hälsan. Under det senaste året hade 76 procent av unga män i Sverige haft sexuellt samlag med en ny partner utan att använda kondom. Det fanns okunskaper om riskerna kring sexuellt överförbara infektioner. Konklusion: Sammanfattningsvis har sexuella samlag utan att kondom används fördubblats de senaste 20 åren i Sverige och det med takt att individer också har fler tillfälliga sexuella partners. Implikationer: Ett förslag till fortsatt forskning är att utveckla skolans sexualundervisning kring riskbeteenden i den sexuella hälsan, eftersom att skolan anses vara den största arenan där ungdomar inhämtar information om den reproduktiva hälsan.

Bakgrund Globalt smittas dagligen ungefär en miljon personer av en sexuellt överförbar sjukdom och i Sverige ses en ökande prevalens av gonorré och syfilis samtidigt som prevalensen av klamydia är oförändrad. Personers sexualitet påverkas av rådande normer i samhället och personens sexuella erfarenheter. Det mellanmänskliga mötet mellan vårdpersonal och person behöver genomsyras av tillit, respekt och partnerskap vilket är en förutsättning för att en person ska våga berätta hur hen mår. Syfte Syftet var att belysa personers upplevelse av sexuellt överförbara sjukdomar.  Metod Metoden som användes var en allmän litteraturöversikt där 12 kvalitativa artiklar, två kvantitativa artiklar samt en artikel med mixad metod inkluderades. Tio artiklar inkluderades efter sökningar genomfördes i databaserna PubMed, CINAHL och PsycINFO och fem artiklar inkluderades utifrån manuell sökning. Artiklarna sammanställdes i en matris. Resultat Huvudfynden som framkom var att personer förknippade sexuellt överförbara sjukdomar med stigma och skam vilket påverkade personers benägenhet att söka vård och genomföra test för sexuellt överförbara sjukdomar. Personer visade på en bristande kunskap om sexuellt överförbara sjukdomar gällande symtom och testmetoder. I vårdmötet kunde personer uppleva vårdpersonal som dömande. Slutsats Vården behöver bemöta personer med kunskap om att det kan upplevas stigmatiserande att söka vård för sexuellt överförbar sjukdom och därmed arbeta med vetskap om de attityder som hindrar personer att söka vård. I och med en ökande antibiotikaresistens behöver sjuksköterskan ta sitt professionella ansvar och uppta personers sexualanamnes.

<p>Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.</p>

Många av de ungdomar som är sexuellt aktiva ligger i riskzon för att drabbas av en STD-sjukdom. En förbättrad sexualun-dervisning skulle kunna leda till en ökad kunskap och förstå-else gällande de risker som t.ex. oskyddat sex medför. Syftet med denna studie var att studera i huvudsak skolans sexual-undervisning och hur den påverkar kunskapen om sexuellt överförbara sjukdomar bland ungdomar i åldern 13-17 år. Metoden som användes var en litteraturstudie där 19 veten-skapliga artiklar granskades. Artiklarna inhämtades från ve-tenskapliga databaser. Resultatet från denna litteraturstudie visade att sexualundervisningen i skolan var en betydelsefull kunskapskälla då majoriteten av ungdomarna inhämtade sin kunskap från andra källor som kan vara vilseledande. Ung-domar hade en varierad kunskap om sexuell hälsa och även könsskillnader konstaterades. Sexualundervisning av special-utbildad personal behövs i skolan då denna ökar ungdomars medvetenhet gällande den sexuella hälsan. Fortsatt forskning behövs inom ämnet, detta för att öka förståelsen för nödvän-digheten av obligatorisk sexualundervisning i skolan.

The aim of this study was to examine sexual behavior, contraceptive use, self-rated health, lifestyle factors and the prevalence of HPV vaccination among last year high school students. The study was a quantitative cross-sectional study which was a substudy of the longitudinal study " Pornography, Youth and Health". Results showed that the majority of students had had sexual intercourse (75 %, n=524) and both performed (67 %, n=479) and received oralsex (70 %, n=498). Forty percent (n=282) of the students had had one night stand, a quarter (n=159) anal sex and 29 (n=202) percent sex with a friend. The contraceptive use increased from the first to the last intercourse while the use of condoms decreased. Five percent (n=38) of the students reported a sexually transmitted disease, more women than men. Significant difference in sexual experience was shown between students in vocational versus theoretical study programs, between students with low and high self-rated health as well as between students with low versus high risk behavior regarding lifestyle factors. Two thirds of the female students were vaccinated against HPV. No significant difference regarding condom use was shown between the female students who were vaccinated against HPV compared with non-vaccinated. The knowledge of existing differences between gender, between students at different high school programs and attention to risk factors can improve sex education and contraceptive counseling in which the midwife has an important role. / Syftet med föreliggande studie var att undersöka sexualvanor, preventivmedelsanvändning, egen upplevd hälsa, livsstilsfaktorer och förekomsten av HPV-vaccination bland elever som gick sista året på gymnasiet. Studien var en kvantitativ tvärsnittsstudie som var en del av den longitudinella studien "Pornografi, ungdomar och hälsa". Resultat visade att majoriteten av eleverna hade haft samlag (75 %, n=524) samt både givit (67 %, n=479) och fått oralsex (70 %, n=498). Fyrtio procent (n=282) av eleverna hade haft one night stand, en fjärdedel (n=159) analsex och 29 procent (n=202) sex med en kompis. Preventivmedelsanvändningen ökade från första samlaget till det senaste medan kondomanvändningen minskade. Fem procent (n=38) av eleverna hade haft en könssjukdom, fler kvinnor än män. Signifikanta skillnader avseende sexuella erfarenheter fanns mellan elever på yrkesförberedande- respektive studieförberedande gymnasieprogram, mellan elever med låg- och hög självskattad hälsa samt mellan elever med lågt- och högt riskbeteende beträffande livsstilsfaktorer. Två tredjedelar av de kvinnliga eleverna var vaccinerade mot HPV. Ingen signifikant skillnad med avseende på kondomanvändning fanns mellan de kvinnliga eleverna som var vaccinerade respektive ej vaccinerade mot HPV. Kunskap om dessa skillnader mellan kön och mellan elever på olika studieprogram samt att riskfaktorer uppmärksammas kan förbättra sexualundervisning och preventivmedelsrådgivning i vilka barnmorskan har en viktig roll.

Background: Contracting asexually transmitted disease is strongly associated with stigmaand shame. Stigma associated with these diseases has a significant impact on self-image andpropensityto seek care. Despitehigh incidencethere is a generallack of awareness about therisks and theeffectsthatthese diseases have on both mental and physical health. Health carepersonnel are experiencing difficulties to meet and care for these patients. Aim: The aim ofthis studyisto describe patients'experiences of health care after they were diagnosed with asexually transmitted disease. Method: The study was conducted as a systematic literaturereviewbased on tenoriginal articles. Ameta-synthesiswas used for the analysisandthe resultwasdiscussedwithHalldórsdóttir's (1996) theory;"Caring and Uncaring Encounters inNursing and Health Care–From the Patients Perspective". Result: Five themes emerged;The importance of emotional support;Beingjudged by the health personnel; The importanceof information;To (not) talk about sexandThe environmentalimpact on the confidentiality.Conclusion:Patients with sexually transmitted diseasesare experiencingencounters withhealth care bothnegativelyand positively, although there were mostlynegative experiencesofthe encounters. Several factors affect patients' experiences.Encounter with health care affectspatients' well-being and health. Clinical significance: The knowledge fromthis studymightenable a patientcentredapproach. Based on this knowledge,healthcouldbe developed so thatthe encounter itselfpromotesempowerment and an increased sense of well-being and health. / Bakgrund: Att få en sexuellt överförbar sjukdom är tydligt förknippatmed stigma och skam. Stigma har en betydande påverkan på individens självbild och benägenhet att testa sig. Trots hög incidensidentifieras en generellt bristande medvetenhet om de risker och effekter dessa sjukdomar har påbåde psykisk och fysisk hälsa. Vårdpersonal upplever svårigheter att bemötapatienter med sexuellt överförbara sjukdomar. Syfte: Studiens syfte är att beskriva patientersupplevelser av mötet med vården efter att de diagnostiserats meden sexuellt överförbarsjukdom. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturöversikt där tio originalartiklar sammanställdes med en metasyntes och diskuterades utifrån Halldórsdóttirs (1996) teori;"Vårdande och icke-vårdande möteni omvårdnad och hälso-och sjukvård–utifrån ett patientperspektiv". Resultat: Fem teman framkom som återkommande upplevelser; Betydelsen av emotionellt stöd; Att bli dömd av vårdpersonalen, Betydelsen avinformation; Att (inte) tala om sex och Den fysiska miljöns påverkan på konfidentialiteten. Slutsats: Patientermed sexuellt överförbara sjukdomar upplever mötet med vården ivarierande grad negativt och positivt. Dock framkom det övervägande negativa upplevelser av mötet. Flertalet faktorer påverkar patienternas upplevelse. Mötet med vården påverkar patienternas välbefinnande och hälsa. Kliniskbetydelse: Kunskapen från resultatet i denna studie kan möjliggöra en patientcentrerad vård. Utifrån resultatet kan vården utvecklas så att mötet upplevs som vårdande, och där mötet i sig samt kontakten med vården skapar egenmakt och en ökad känsla av välbefinnande och hälsa.

Syftet med denna rapport har varit att redogöra för och analysera gällande rätt på internationell nivå, EU-nivå och nationell nivå och att undersöka de styrmedel som verkar för att motverka överfiske. Uppsatsens utgångspunkt har varit att den biologiska mångfalden ska främjas i enlighet med CBD. Det övergripande syftet har varit att undersöka om det förekommer sådana brister som motverkar att konventionens mål uppfylls och att identifiera vilka styrmedel som saknas i dagsläget. En rättsvetenskaplig och jämförande metod har använts. Materialet har främst införskaffats från rättskällor såsom författningar, förarbeten, doktrin samt praxis när detta varit relevant, men även webbaserad information från relevanta myndigheter och organisationer. Havet är en unik resurs genom att dess tillgångar typiskt sett är allmänna, vilket kräver styrmedel som skapar incitament till att vårda havets resurser väl och därmed förhindra att allmänningarnas tragedi uppstår. Resultatet visade att förbättringar har skett sedan EU:s gemensamma fiskeripolitik reformerades 2014, men att det ännu finns förbättringsområden.

Syfte: Beskriva barnmorskors erfarenheter av att samtala med ungdomar om sexuellt överförbara infektioner (STI). Metod: En kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Åtta barnmorskor rekryterades genom bekvämlighetsurval och blev inbjudna till studiedeltagande. Barnmorskorna intervjuades genom semistrukturerade intervjuer som sedan analyserades enligt kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier identifierades; Att vara vägledare och Att utmanas som vägledare. Barnmorskor kan ge råd och stöd utifrån ungdomars frågor, kunskapsbehov och oro. Barnmorskor kan då använda sig av olika strategier. Barnmorskor har en medvetenhet om det ansvar barnmorskeprofessionen innebär och uttrycker en önskan om utbildning. Det kan vara utmanande att samtala med ungdomar där barnmorskor bemöter olika beteenden och attityder. En komplexitet kan vara att ha både positiva och negativa upplevelser i samtalet med ungdomar. Barnmorskor behöver vara flexibla och anpassa samtalet efter individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Konklusion: Det kan vara både lätt och svårt att samtala med ungdomar om STI. Ungdomar kan vara mer öppna än vuxna, men utmaningen kan bli att bemöta olika beteenden och attityder. Då kan det vara framgångsrikt av att använda olika strategier. Ungdomars frågor, oro och kunskapsbehov kan variera beroende på individ, kön, etnicitet och sexuell läggning. Barnmorskor är medvetna om sitt ansvar samt behov av utbildning.