Syftet med denna studie är att undersöka om arbetsgivaren ser någon kompetensskillnad på om en nyexaminerad styrman har gått det treåriga programmet där det krävs en tidigare matrosbehörighet eller det fyraåriga programmet där ingen tidigare erfarenhet krävs. De stora skillnaderna på dessa program är att på det treåriga programmet har styrmännen arbetat till sjöss innan de började studera, medan de flesta från det fyraåriga programmet går till sjöss för första gången under deras praktik. För att få reda på detta så har en kvalitativ intervjustudie utförts med hjälp av fem svenska rederirepresentanter samt två norska rederirepresentanter. De norska rederierna är invalda i undersökningen eftersom det är ett intressant ämne då många svenska befäl idag är anställda inom den norska offshoreindustrin. Slutsatsen blev att arbetsgivarna inte ser någon skillnad på kompetens efter vilket sjökaptensprogram den nyexaminerade styrmannen har gått. Istället ser de mer på den sociala kompetensen. / The purpose of this study was to investigate if employers see any difference in competence between a recently graduated deck-officer who has passed the three-year program which requires earlier able bodied seaman certificate or the four-year program where no previous experience is required. The difference between this programs is that the deck-officers from the three-year program has worked at sea before they began their studies, while most of the deck-officers from the four-year program is going to sea for the first time on their onboard training. To find out this, a qualitative interview study was conducted by using five Swedish and two Norwegian shipping companies. The Norwegian shipping companies were included in the study because many Swedish officers are employed within the Norwegian offshore industry. It was shown by the employers there were no differences in competencies between the deck-officers. The employers look more at social competence.

Matematik i förskolan - ur förskollärarens perspektiv –En kvalitativ studie om hur synen på matematik i förskolan ser ut bland förskollärare och hur det påverkar verksamheten Syftet med studien var att undersöka hur verksamma förskollärare ser på matematik. Spelar synen påmatematik en avgörande roll på hur verksamheten erbjuder och möjliggör matematisk utveckling för barnen. Detta har varit syftet och frågeställningarna som har besvarats under studiens process. För att tagit reda på detta har en enkätundersökning genomförts och besvarats av 15 slumpmässiga och verksamma förskollärare. Resultatet visar att kunskapen om matematik och hur förskollärarna kan arbeta med det skiljer sig åt. De flesta ser matematik som ett spännande och lustfyllt område och visar sig ha stora kunskaper kring ämnet vilket också speglar sig i verksamheten när det gäller hur matematiken framträder och synliggörs. Ett fåtal anser sig inte sitta på samma kunskap och kopplar ihop matematik med egna negativa erfarenheter vilket bidrar till att de inte har samma matematiska medvetenhet när de planerar och utformar förskolans verksamhet. Dock visar alla ett stort intresse för matematik och vill om de blir erbjudna gå fortbildningar och lära sig mer hur de kan skapa bästa möjliga förutsättningar för barnens utveckling och lärande. Avslutningsvis kan det sammanfattas med att förskollärarnas syn på matematik är överlag väldigt positiv och det som verkar vara nyckeln till framgång för matematiken i förskolan är kunskap hos förskollärarna om just matematik och förskollärarnas intresse och engagemang, vilka alla självklart hänger ihop.

<p>Diabetes hos barn medför förändringar som påverkar det dagliga livet. Kunskap om barns erfarenheter av att leva med diabetes är därför betydelsefullt för att kunna stödja och motivera barn att hantera sin situation. Syftet med studien var att beskriva barns erfarenheter av att leva med diabetes. Litteraturstudie som metod användes och systematiska sökningar gjordes i databaserna PubMed, Cinahl, PSYCINFO och ELIN@kalmar. Även manuell sökning genomfördes. Sökorden som användes var diabetes, child*, adolescent, experience och living. Sammanställningen av resultatet visade att barn med diabetes hade en vilja att vara som andra. Att anpassa sig till sina jämnåriga var en viktig del i barnens liv. Trots anpassning erfor barnen att de behandlades annorlunda i vissa situationer. Stort ansvar och stor självständighet var något som barnen hade erfarenhet av. De flesta upplevde sig ha större mognad än sina jämnåriga. Barnen erfor även stort stöd från föräldrar, vänner, sjukvårdspersonal och andra barn med diabetes. De förträngde ofta sin sjukdom och dess konsekvenser. Barnen upplevde ofta frustration och kom ofta i konflikt med andra. Det är viktigt att sjukvårdspersonal bekräftar barnen genom att stödja och motivera dem i sin egenvård och därigenom också minska risken för att de misskötar sin diabetes och undviker komplikationer.</p>

Bakgrund: Cancer är idag en av vår tids vanligaste sjukdomar och beräknas vara en av de vanligaste dödsorsakerna i världen. Personen som drabbas av en allvarlig, livshotande och obotlig form av cancer ställs ofta inför stora prövningar som kan orsaka livskris och stor sorg och det är av stor vikt att personen får stöd i denna situation. Syfte: Syftet är att belysa patienters erfarenheter av att ha drabbats av obotlig cancer. Metod: En systematisk litteraturstudie genomfördes för att belysa fenomenet där studier publicerade inom de senaste tio åren inkluderades. Databassökning genomfördes i tre olika databaser med en huvudsaklig inriktning på omvårdnad och endast de studier som var relevanta och ansågs ha en god kvalité inkluderades. Ett induktivt arbetssätt användes under analysen och analysmetoden inspirerades utifrån metoden integrerad analys. Resultat:Analysen identifierade fem olika kategorier som belyste patienternas upplevelser och erfarenheter vilka var; ”hantering och bearbetning av situationen”, ”emotionella reaktioner”, ”behov av att vara oberoende”, ” behov av att få bekräftelse” och ”behov av att känna mening och hopp”. Slutsats: En person som drabbas av obotlig cancer tvingas konfrontera svårigheter han/hon aldrig drömt om att möta. Sorg och glädje blandas om vartannat och att inte ge upp och låta sjukdomen ta över kan skänka hopp och mening i en i annat fall så ohållbar situation. Vikten av att mötas med respekt och omtanke och att bektraktas som en person upplevs värdefullt. Att omges av kärlek och få uppleva styrkan av ett ovärderligt stöd kan skänka tröst och en tanke om att inte vara ensam.

Beskrivningen av självskadebeteende under 1960–1970 talet hade sitt ursprung för mestadels från psykiatriska vårdanstalter samt institutioner riktade mot människor från fängelser och med psykiska utvecklingsstörningar. Idag är självskadebeteende en större utmaning i hälso och sjukvården, och är vanligast förekommande hos yngre människor och minskar med åldern.

Bakgrund: Endometrios är en gynekologisk sjukdom som drabbar ca 10% av alla fertila kvinnor. Sjukdomen kännetecknas av att vävnad som liknar livmoderslemhinnan växer utanför livmodern. De vanligaste symtomen vid endometrios är kronisk bäckensmärta, smärtsamma menstruationer och smärta vid samlag. Tiden från symtomdebut till diagnos tar idag lång tid vilket delvis beror på komplexa symtom och bristande kunskap hos sjukvårdpersonal.    Syfte:  Syftet var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.   Metod: En litteraturstudie baserad på åtta empiriska studier. Analysen har skett med Fribergs stegsmodell. Litteratursökningen gjordes i databaserna Cinahl och Scopus.   Resultat: Analysen gav som resultat tre huvudkategorier och åtta underkategorier. Huvudkategorierna var: Den kroppsliga och mentala kampen, Det begränsade livet och Medicinska erfarenheter.   Konklusion: Endometrios är en sjukdom som kan påverka flera aspekter i de drabbade kvinnornas liv. Smärtorna var ofta orsaken till de begränsningar som kvinnorna upplevde i vardagen. Litteraturstudien belyser en kunskapsbrist inom hälso- och sjukvården men även i samhället. För att säkerställa god vård för kvinnor med endometrios behöver vårdpersonal arbeta utifrån evidens och ett personcentrerat förhållningssätt.    Nyckelord: Endometrios, erfarenhet, utmaning. / Background: Endometriosis is a gynecological disease that affects about 10% of all fertile women. The disease manifest through endometrial tissue that grows outside of the uterus. The most common symptoms are chronic pelvic pain, painful menstruation and pain during intercourse. Diagnosis takes a long time, someting that is partly due to complex symptoms and healthcare staffs lack of knowledge.    Aim: The aim was to describe womens experience of living with endometriosis.   Methods: A literature review based on eight empirical studies. The analysis has been carried out using Friberg's step model. The literature search was conducted in the databases Cinahl and Scopus.   Results: The analysis resulted in three main categories and eight subcategories. The main categories were: The fysical and mental struggle, The limited life and Medical experiences.   Conclusion: Endometriosis is a disease that can affect several aspects of women's lives. The pain was often the cause of the limitations the women experienced. The literature study sheds light on the lack of knowledge within health care but also in society. To ensure good care for women with endometriosis, healthcare professionals need to work based on evidence and a person-centred approach.   Keywords: Endometriosis, experience, challenge.

Bakgrund: Varje år drabbas miljontals personer av hjärtstopp runt om i världen där cirka 3,7 miljoner avlider. De senaste åren har dock överlevnaden ökat stadigt men nuvarande forskning kring överlevandes erfarenheter är bristfällig. Att överleva ett hjärtstopp är traumatiskt och innebär avsevärda förändringar i det vardagliga livet.  Syfte: Att beskriva vuxna personers erfarenheter av att överleva ett hjärtstopp.  Metod: Det genomfördes en litteraturstudie med åtta kvalitativa studier som hittades i PubMed och Cinahl. Studierna kvalitetsgranskades med hjälp av Olsson &amp; Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier och analyserades sedan med stöd från Popenoe et al. guide för innehållsanalys till litteraturstudier.  Resultat: Resultatet visade två kategorier; Att anpassa sig till det nya livet och Att ha omvälvande känslor samt sju underkategorier. I resultatet framkom erfarenheter av en förändrad kropp, bristande minne och förlorad identitet. Även splittrade känslor, osäkerhet vid utskrivning, otrygghet och existentiella frågor uppstod.  Konklusion: Att överleva ett hjärtstopp skapade många olika erfarenheter hos personerna men framför allt ett förändrat liv. Litteraturstudien bidrar till att sjuksköterskor får bättre förståelse av händelsen och kan därmed ge bättre vård. Ytterligare forskning behövs för att få en mer omfattande överblick kring personers erfarenheter efter hjärtstopp. / Background: Every year, millions of people suffer from cardiac arrest and approximately 3,7 million dies. However, in recent years the survival rate has steadily increased but existing research on the subject is lacking. Surviving a cardiac arrest is traumatic and involves a major change in daily life.  Aim: To describe adult’s experiences of surviving a cardiac arrest.  Methods: A literature study was conducted using qualitative studies found in PubMed and Cinahl. The studies were quality reviewed using Olsson &amp; Sörensen’s assessment template and then analyzed using Popenoe’s guide for analysis of results to literature studies.  Results: The results showed two categories; Adapting to the new life and Experience overwhelming feelings and seven subcategories. The results showed that the participants experienced a changed body, lacking memory and a lost identity. Besides that, mixed emotions, uncertainty related to discharge, insecurity and existential questions also emerged.  Conclusion: Surviving cardiac arrest created many different experiences for the participants, but above all a changed life. This literature study can contribute to nurses gaining a better understanding of the experience and thus providing better care. Further research is needed to get a wider overview of people’s experiences after cardiac arrest.

Bakgrund: Delaktighet i vården innebär att patienterna har rätt till att erhålla information om vård och vårdplan. Informationen och kommunikation ska individanpassas och ska bedrivas utifrån ett personcentrerat förhållningssätt. God kommunikation utan missförstånd innebär patientsäker vård och säker rapportering. Det finns flera tillvägagångsätt för sjuksköterskor att rapportera vid skiftbyte, exempelvis bedsiderapportering, vilket innebär rapportering som inkluderar patienter. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa sjuksköterskors och patienters erfarenheter av bedside somrapporteringsmetod. Metod: Litteraturstudien genomfördes i enlighet med Rosén (2017) tillvägagångssätt vid en systematisk litteraturöversikt. Litteratursökningen utgick från databaserna Cinahl och PubMed. Efter urvalsprocessen och kvalitetsgranskningen kvarstod sju artiklar. Artiklarna granskades utifrån induktiv ansats och analysen utgick från Willman &amp; Stoltz (2017) beskrivning av tematisk analys. Resultat: Fyra teman identifierades vilka var; patientdelaktigheten påverkades, patientsäkerheten påverkades, metoden är inte lämplig i alla situationer och förtroendet för sjuksköterskor ökade. Slutsats: Sjuksköterskors och patienters erfarenheters skildes åt. Sjuksköterskor upplevde attbedsiderapportering bidrog till ökad patientdelaktighet, medan vissa patienter ansåg att de inte inkluderades i rapporteringen. Sjuksköterskor kunde känna sig osäkra i samband med bedsiderapportering medan patienter upplevde att förtroende för sjuksköterskor ökade. Litteraturstudienvisade på att rapporteringsmetoden har styrkor och svagheter, och gav kunskap hur deras erfarenheter kan nyttjas för att utveckla rapporteringsmetoden.

Introduktion: Våld mot kvinnor i en nära relation är ett växande samhällsproblem i hela världen och en av de vanligaste orsakerna till att kvinnor skadas allvarligt. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa kvinnors erfarenheter av att vara utsatta för våld i en nära relation. Metod: En litteraturstudie har genomförts. En sammanställning av 11 kvalitativa vetenskapliga artiklar genomfördes och artiklarnas resultat bearbetades med inspiration av innehållsanalys. Resultat: Det fanns tydliga mönster som visade att mannens maktutövande och kontrollerande beteende ledde till allvarliga konsekvenser för kvinnan. Detta kunde yttra sig som dålig självkänsla, en nedbruten personlighet och våldet genererar ett allmänt lidande. För att uthärda ett liv av misshandel anpassade sig kvinnorna och de utformade olika hanteringsstrategier, dock kunde inpräntade normer utgöra hinder för kvinnorna i deras beslutningsprocesser. Slutsats: För att kunna bemöta och behandla våldsutsatta kvinnor är det viktigt att sjukvårdpersonal förstår dynamiken i hur det kan vara att leva med våld i en nära relation så att dessa problem uppmärksammas. Resultatet i denna litteraturstudie kan leda till en ökad kunskap och en djupare förståelse hos sjukvårdpersonal och därmed förhoppningsvis kan detta leda till ett bättre bemötande och en mer adekvat omvårdnad.

Hälso- och sjukvårdens ständigt pågående utveckling medför ökad arbetsmängd, högt arbetstempo och minskad återhämtning för medarbetarna. Mellanchefer är betydelsefulla för skapandet av hälsosamma arbetsmiljöer, men deras arbetsbörda och upplevda stress påverkar ett långsiktigt arbete med psykosocial arbetsmiljö. Syftet med studien var att belysa mellanchefers erfarenhet av att arbeta med psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvård. Intervjuer genomfördes med 12 kvinnliga mellanchefer inom kommun och landsting. Utförda intervjuer skrevs ut ordagrant och analyserades med innehållsanalys. Analysen resulterade i två huvudkategorier och åtta underkategorier. Den första huvudkategorin beskrev mellanchefers strävan efter ett ändamålsenligt arbetssätt. Underkategorier som bildades beskrev deras erfarenhet av att vara lyhörd och närvarande, att förmedla information och tydlighet, att förebygga och hantera konflikter, att främja ett gott teamarbete samt att skapa delaktighet och ansvarskänsla. Den andra huvudkategorin beskrev faktorer som begränsar mellanchefers arbetssätt och underkategorierna skildrar mellanchefers erfarenheter av begränsningar i organisationen och ekonomin, bristande stöd samt önskemål om förbättringar. I diskussionen rekommenderas transformellt ledarskap och stöd för att uppnå god psykosocial arbetsmiljö inom hälso- och sjukvården. Studiens slutsats är att medarbetares och mellanchefers psykosociala arbetsmiljö måste ses i samhörighet, ur ett helhetsperspektiv, för att en god psykosocial arbetsmiljö skall uppnås inom hälso- och sjukvårdens organisation.