Bakgrund: Psykisk ohälsa är vanligt förekommande i befolkningen och det förekommer ofta en samsjuklighet av somatisk ohälsa och sjukdom. Vården är uppdelad i somatisk och psykiatrisk vård och är inriktad mot funktion och sjukdom. Sjuksköterskeprogrammen innehåller endast en liten del psykiatrisk omvårdnad och ohälsa. Syfte: Att belysa sjuksköterskors erfarenheter att vårda patienter med psykisk ohälsa inom somatisk sjukvård. Metod: Empirisk studie med kvalitativ ansats. Tre sjuksköterskor intervjuades i en fokusgruppsintervju och fyra sjuksköterskor intervjuades individuellt. Data analyserades med hjälp av innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i tre huvudområden/kategorier: Samverkan, Patienten i centrum och Kunskap. Gemensamma erfarenheter, kunskap och utbildningsbakgrund beskrevs som viktiga faktorer för erfarenheterna av att vårda patienter med psykisk ohälsa. Att veta vart man kan vända sig med frågor men även hänvisa patienter vid utskrivning gav trygghet till sjuksköterskorna. Slutsats: Sjuksköterskor inom somatisk sjukvård kan uppleva att det finns svårigheter att vårda patienter med psykisk ohälsa. Det finns behov av mer kunskap och utbildning kring psykisk ohälsa samt samverkan mellan sjuksköterskor gör att sjuksköterskan känner sig tryggare i sin roll. Personcentrerad vård bör eftersträvas för att tillgodose patientens alla omvårdnadsbehov. Klinisk betydelse: Specialistsjuksköterskan i psykiatrisk vård kan erbjuda utbildning och omvårdnadshandledning till sjuksköterskor i somatisk vård. Planering och utveckling av samarbete och överrapporteringsrutiner mellan psykiatrisk och somatisk vård.

Denna semistrukturerade intervjustudies syfte är att undersöka vilken uppfattning elever har av buddhismen samt hur de fått denna uppfattning. Studiens resultat baseras på fem intervjuer med elever som går i åk 6. Frågorna denna studie besvarar är vad elever kan om buddhismen, hur de har lärt sig det de kan, både genom skolan och privat samt varför de tycker det är viktigt att lära sig om buddhismen. Denna studie bidrar även med kunskap om hur pedagoger kan arbeta i skolan för att eleverna ska nå kunskaper av religioner samt förstå att religioner, i detta fall buddhismen, kan levas och uttryckas på olika sätt, som läroplanen föreskriver. Eleverna intervjuades enskilt om sina uppfattningar av buddhismen och en analys har genomförts av de resultat intervjusvaren bidrog med. Mina teoretiska utgångspunkter i studien har varit Grimmitts teori om att lära om eller lära av religion samt Deweys syn på erfarenhet. Mitt resultat visar att eleverna i skolan främst lär sig om buddhismen men att elevers privata upplevelser i samband med skolans undervisning kan leda till kunskaper av religionen. Att detta framkom ledde mig till slutsatsen att eleverna behöver få fler erfarenheter av religionen i undervisningen vilket möjliggör att eleverna lär sig av buddhismen. Baserat på uppsatsens resultat förs en konsekvensdiskussion i uppsatsens slutkapitel.

Hjärt- och lungräddning (HLR) utförs av sjuksköterskan och övrig vårdpersonal vid hjärtstopp för att försöka rädda livet på patienten. Det är en akut och känslofylld situation där snabba beslut måste tas. Många närstående önskar att få närvara, något som för med sig frågeställningar för sjuksköterskan att ta hänsyn till. Syftet med uppsatsen är att undersöka sjuksköterskans upplevelse av närståendes närvaro vid HLR. Metoden är en litteraturstudie som bygger på kvalitativa och kvantitativa vetenskapliga artiklar. Resultatet lyfte fram tre huvudteman. Att besluta om närvaro: Många sjuksköterskor efterfrågade skrivna riktlinjer som hjälp för dem att förhålla sig till situationen. Beslut om närstående skall närvara eller inte lyftes fram som något det bör beslutas om gemensamt i vårdteamet. Erfarenhet i yrkesrollen och av närståendes närvaro vid HLR samt en tro på sin egen förmåga ansågs ligga till grund för att sjuksköterskan upplevde närståendes närvaro som något positivt. Stärkt relation: En del sjuksköterskor menade att närvaron fungerade relationsskapande. Genom att uppleva HLR-skeendet tillsammans ökade både sjuksköterskornas och närståendes förståelse för det inträffade. Väcker känslor: Sjuksköterskorna beskrev en prestationsångest över att bli iakttagna av närstående medan de arbetade och menade att det kan komma att påverka vården. Konflikter i teamet ansågs öka. Dessutom nämndes en rad orosmoment av att tillåta närståendenärvaro: bruten sekretess; en oro för hur närvaron kan komma att påverka närstående psykiskt; hot om våld mot personal; och rättsliga följder. Slutligen berörs i diskussionen betydelsen av riktlinjer för att skapa trygghet för sjuksköterskan i arbetet. En fungerande arbetsmiljö möjliggör för närstående att närvara, vilket visat upplevas positivt i stunden om tillräckligt med resurser finns att tillgå samt i förlängningen då närstående uppvisat lägre grad av psykisk ohälsa.

Av de 61 studenter som börjat på kandidatprogrammet i fysik med inriktning astronomi 2007 till och med 2012 vid Uppsala universitet, är det endast fem som har tagit ut en examen. Nästan hälften har hoppat av och lämnat universitetet. Flera av dem utan att ens försöka på en annan utbildning.En anledning till att studenter hoppar av högre utbildningar är de stora klyftor som kan uppstå mellan vad studenterna förväntat sig av utbildningen och deras erfarenheter av den. Om inte bra strategier, för att hantera klyftorna, hittas är det svårt att motivera att stanna på utbildningen. Denna rapport presenterar förväntningar blivande studenter har när de börjar på kandidatprogrammet med inriktning mot astronomi och vilka förväntningar som ställs från universitetets sida. Undersökningen har genomförts framförallt med hjälp av intervjuer med två astronomistudenter och grundutbildningskoordinatorn för astronomi, men enkätdata och statistik över studieresultat har också använts för att ge en heltäckande bild. Bilden som ges kan tolkas som att kandidatutbildningen inte ger tillräcklig kunskap inom astronomi för att de på avdelningen för astronomi och rymdfysik ska känna sig trygga med att studenterna ska klara av att göra ett kandidatarbete inom astronomi. Resultaten visar på att studenterna har stora förväntningar och längtan att lära sig mer om astronomi, men att förväntningarna från kandidatprogrammet är att de hellre ska läsa rena fysikkurser om de vill bli astronomer. / Of the 61 students who started the Bachelor's program in physics and astronomy, 2007 to 2012 at Uppsala University, only five have received a degree. Almost half have dropped out and left the university, several of them without even trying a different education. One of the reasons as to why students choose to drop out of higher educations as gaps between students expectations and what they experience when studying. If strategies can’t be found to overcome these gaps, students can have a hard time motivating continuing on the program. This report presents expectations prospective students may have when they start the bachelor program with specialization in astronomy and the expectations placed by the University. The project was carried out primarily through research interviews with two astronomy students and the undergraduate coordinator of the Astronomy program, but results from surveys as well as statistics of student achievement has also been used to give a comprehensive picture. The overall picture can be interpreted as the bachelor program not having provided sufficient knowledge in astronomy for the Division of Astronomy and Space Physics to feel confident that students will be able to write a Bachelor's thesis within astronomy. The results show that students have high expectations and desire to learn more about astronomy, but the expectations from the Bachelor program are that students need to learn more pure physics before taking astronomy courses.

Bakgrund: Endometrios är en kronisk gynekologisk sjukdom som drabbar mellan 5-10% av alla kvinnor i fertil ålder. Det finns okunskap inom området hos både vårdgivare och allmänheten. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att beskriva kvinnors erfarenheter av att leva med endometrios.                                         Metod: Via databaserna CINAHL, PubMed och EBSCO valdes nio kvalitativa studier ut. Resultaten har kvalitetsgranskats, analyserats och sammanställts. Resultat: Litteraturstudien visade att leva med endometrios innebar negativ påverkan på kvinnors fysiska, psykiska och emotionella hälsa. Tre huvudkategorier ”Att hantera sin vardag”, ”Att möta hälso- och sjukvården” och ”Att oroa sig för framtiden” sammanfattade olika aspekter av kvinnornas upplevelser. Socialt liv och relationer påverkades av sjukdomen till följd av mycket smärta. Tillståndet togs inte heller på allvar vid kontakter med hälso-och sjukvården vilket medförde att de drabbade inte fick den vård eller behandling som behövdes. Konklusion: Att leva med endometrios innebär en stor påfrestning för de drabbade. Kvinnorna är i behov av mer stöd och information från vården och det är viktigt att sjuksköterskan har den kunskap som behövs för att känna igen sjukdomen. / Background: Endometriosis is a chronic gynecological disease that affects 5-10% of all women of reproductive age. There is ignorance in public and in health care concerning this disease. Aim: The aim of this study was to describe women’s experiences of living with endometriosis. Method: Nine qualitative studies were selected through the databases CINAHL, PubMed and EBSCO. The results have been quality reviewed, analyzed and compiled. Results: The literature review showed that living with endometriosis meant negative impact on women's physical, mental and emotional health. Three main categories of "Coping with everyday life ", "Meeting the health service " and " Worry about the future," summarized the various aspects of women's experiences. Social life and relationships were affected by the disease as a result of a lot of pain. The health care didn’t take the illness seriously, which meant that the women did not get the care or treatment needed. Conclusion: Living with endometriosis results in great emotional distress in those affected. These women are in need of more support and information from health care providers. It is important that nurses have the knowledge needed to identify the disease.

Bakgrund: Inom den somatiska slutenvården drabbas cirka var tionde patient av en vårdskada. De flesta vårdskador sker inom den kirurgiska verksamheten eller i samband med läkemedelsbehandling. Sjuksköterskor inom kirurgiskt kontext har därför ett stort ansvar när det gäller att värna om patientsäkerheten och undvika vårdskador. Syfte: Studies syfte var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext. Metod: Studien har en explorativ deskriptiv design. Datainsamling genomfördes i fyra fokusgruppintervjuer med 22 sjuksköterskor på tre sjukhus i södra Sverige. Data har analyserats utifrån Krueger och Casey's klassiska kvalitativa analys av fokusgruppintervjuer. Resultat: Ur dataanalysen framkom tre kategorier av sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet; säker vård, organisation och sjuksköterskans profession. Informanterna uppfattade patientsäkerheten som god men identifierade flera bristande områden såsom låg sjuksköterskebemanning, hög vårdtyngd och bristande kompetens på avdelningarna. Konklusion: Sjuksköterskors erfarenheter av patientsäkerhet i kirurgiskt kontext beskrivs innehålla flera aspekter inom områdena säker vård, organisation och sjuksköterskans profession i relation till patientsäkerhet. Dock identifieras flera bristande områden med tyngdpunkt på bemanning, kompetens och arbetsmiljö. Patientsäkerheten uppfattades generellt som god och det fanns en medvetenhet att ständigt arbeta med förbättringar inom patientsäkerhetsområdet.

The purpose of this essay is to find out what experiences three preschool teachers, two preschool directors and a social worker (BSc) from the social service have of reporting suspicion of child abuse done by preschools. What perceptions do these individuals have of each other, what experiences do they have regarding cooperation and how do they perceive their responsibilities regarding filing reports on suspicion of child abuse? This investigation is based on qualitative interviews with open ended questions on the basis of an interview guide. The theoretical approach of the essay lies in the phenomenology philosophy, which revolves around the individual’s experiences and perceptions of a phenomenon. Experience and perception are therefore key concepts of the essay. The conclusion of the results is that the preschool teachers and the preschool directors have positive experiences and views of the social service in general, however, there are some differentiations between the individuals’ perceptions. The social worker has a mixed but positive experience of the preschools. The respondents believe that the cooperation between the preschools and the social service can be improved but also on this point the opinions between individuals differs depending on earlier experiences. When it comes to responsibilities, the preschool teachers and directors are aware of their obligation to report and the social worker is aware of the social service’s obligation to protect and do what is best for the child. The social service cannot do this on their own; they need the general public and the professional groups with obligation to report to notify them on any suspicion or worry.

Bakgrund: Afasi innebär en begränsad förmåga att förstå eller uttrycka sig språkligt. Afasin uppstår som ett resultat av en hjärnskada, ex. stroke. Kommunikationssvårigheterna skapar svårigheter i livet för de drabbade. En orsak anses vara bristande kunskap bland befolkningen, vilket kan skapa oförståelse för de drabbades situation och därmed påverka delaktigheten. Bristande delaktighet kan orsaka ohälsa. Därmed är det viktigt att ha kunskap om vad kommunikationssvårigheter kan innebära för den som drabbats. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa drabbade individers erfarenheter av att leva med afasi Metod: Studien baseras på tio kvalitativa originalartiklar och har genomförts med en induktiv ansats. En kvalitativ manifest innehållsanalys har använts. Resultat: Resultatet delades in i fyra huvudkategorier med kommunikationsproblem som det övergripande temat. I resultatet framkom olika faktorer i samband med att leva med afasi, såsom rutiner och aktiviter, det sociala livet samt erfarenheter från sjukvården. Slutsats(er): Afasi påverkar livet på olika sätt och skapar flera konsekvenser för de som drabbas. Kunskap inom detta område är därmed viktigt för stödjandet av deras hälsoprocesser. Problematiken kring afasi är stor och behöver uppmärksammas. Mer forskning kring hur dessa individer upplever sin vardag samt vilka känslor de uttrycker bör därmed utföras för att kunna tillgodose deras individuella behov.

Bakgrund: Behovet av medicindelegeringar är stort inom den kommunala hemsjukvården. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenheter av medicindelegering till undersköterskor i kommunal hemsjukvård. Metod: Datamaterial inhämtades med intervjuer och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två teman och sju kategorier framkom. Det första temat var ”Organisatoriska faktorer bidrar till upplevelse av stress kopplat till ansvar för delegeringar”. Detta tema var kopplat till följande kategorier: Hemsjukvårdens struktur kring medicindelegeringen; Medicindelegeringens påverkan på omvårdnadsarbetet; Svårigheter vid medicinhantering; och Åtgärdskunskap. Det andra temat var ”Distriktssköterskan upplever stress och ansvar gentemot delegeringsmottagaren”. Temat var kopplat till följande kategorier: Kännedom om omvårdnadspersonalens kompetens; Informell kompetens; och Uppfattningar om lagar. Konklusion: Distriktssköterskorna utfärdar medicindelegering som en förutsättning för en fungerande organisation. Delegeringar innebär en upplevelse av stress för distriktssköterskor, där brist på distriktssköterskor och behov av omvårdnadspersonal också innebär bristande följsamhet till delegeringslagar och föreskrifter. Behov av kompetens och utbildning till omvårdnadspersonal, leder till att det krävs en bättre kompetensförsörjning för att säkerställa god patientsäkerhet.

<p>I Sverige drabbas varje år ca 150 000 personer av någon form av demenssjukdom. Demenssjukdom innebär vanligen minnesstörningar och personlighetsförändringar för dem som drabbas. Ur ett systemteoretiskt perspektiv påverkas även anhöriga när någon insjuknar i sjukdom och de anhöriga till personer med demenssjukdom kan få omorganisera hela sin vardag för att upprätthålla den tillvaro de lever i. Syftet var att beskriva anhörigas upplevda erfarenheter kring att leva med en person med demenssjukdom. Metoden som användes var systematisk litteraturstudie. Efter genomförd sökning i fem databaser och kvalitetsgranskning inkluderades nio vetenskapliga artiklar till vår studie. Analysen resulterade i två teman:<strong><em> </em></strong><em>Lust </em>med kategorierna: personlig utveckling, ändrad livsfilosofi, förbättrade och starkare relationer, strategier för hantering av påfrestning och motiverande faktorer; och <em>Lidande</em> med kategorierna: känslomässig påfrestning, börda/belastning, och depression/ångest. I vårt resultat framkom att vårdandet upplevdes som lättare då motivationen var kärlek till personen med demenssjukdom. De anhöriga fann den personliga utvecklingen givande och då kunskap kring demenssjukdomen fanns, upplevdes mindre börda. Då vårdandet upplevdes som mödosamt förekom depressiva symtom och även stress. Det framkom att anhöriga till person med demenssjukdom sällan upplevde antingen lust eller lidande, utan upplevelserna växlade, ena dagen lustfyllt, nästa dag lidelsefyllt.</p>