Sjuksköterskor spelar en central roll i patienters vård, följaktligen också i vården av HIV- och AIDS-patienter. Antalet HIV-smittade i världen uppskattas år 2007 till ca 40 miljoner människor. Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med HIV/AIDS i västvärlden. Metoden för studien är en litteraturstudie som följer Polit och Becks åtta steg. Databassökning gjordes i databaserna CINAHL och Medline samt genom manuell sökning. 12 vetenskapliga artiklar, tre kvalitativa och nio kvantitativa, publicerade mellan år 2000 och 2005 ligger till grund för resultatet. Huvudresultaten som framkom var att majoriteten av sjuksköterskorna har en positiv inställning till HIV- och AIDS-patienter. Negativa inställningar mot att vårda dessa patienter existerar dock. Sjuksköterskor känner rädsla mot HIV/AIDS som ofta grundar sig i risken för att själva bli smittade. Rädsla och negativa inställningar kan påverka omvårdnaden och skapa en ovilja att vårda patientgruppen. Detta strider mot International Council of Nurses (ICN: s) etiska kod för sjuksköterskor som menar att sjuksköterskor ska bedriva omvårdnad till alla som är i behov av vård samt att respektera alla människors lika värde. Fortsatt forskning med ett patientperspektiv och fokus på HIV- och AIDS-patienters uppfattning av sjuksköterskors inställning skulle kunna bidra till utvecklingen av omvårdnaden av dessa patienter.

Syftet med föreliggande studie är att utifrån ett individperspektiv erhålla djupare förståelse och ökad insikt i samtalsrelationen mellan skolkurator och sökande elev, samt vilka förutsättningar som enligt skolkuratorerna måste föreligga för ett givande möte. Studien utgick från en kvalitativ ansats med en semistrukturerad intervjuguide. Urvalet utgjordes av tio stycken kuratorer, varav alla var kvinnor. Resultatet visar att samtalsrelationen är beroende av förtroende samt tillit, och att kuratorerna använder sig själva som verktyg för att bygga upp samtalsrelationen. Även egna uppkommande känslor används för att förstå eleven bättre medan kunskap om samtalsmetodik beskrivs som otillräcklig, istället värderas förvärvad erfarenhet som en viktig aspekt. Kuratorns egen människosyn och engagemang beskrivs vidare vara faktorer som påverkar samtalsrelationen. För stöd i svåra samtalsrelationer framhålls den egna kollegan eller handledningen som viktigast. Resultatet analyseras utifrån George Herbert Mead, Moira von Wright och Johan Asplund. Analysen berör aspekterna: Samtalsrelationens grunder, samtalsrelationen med utgångspunkt från kuratorn, eftersträvade processer inom samtalsrelationen samt påverkan utifrån kuratorn på samtalsrelationen.

Övervikt är ett stort problem i världen idag och man talar om en fetma epidemi inom WHO. Vårt ätbeteende har idag förändrats på grund av den tillgång på mat som finns. Idag beräknas ca 2,7 miljoner svenskar lida av övervikt och 140 000 vuxna av extrem fetma med ett BMI över 40. För vissa av dessa är en överviktsoperation det enda som återstår att prova efter att sedvanliga metoder misslyckats. Syftet med denna litteraturstudie var att belysa livskvalitet en tid efter överviktsoperation. Litteraturstudien är baserad på 14 artiklar från databaserna Pubmed och Cinahl. Artiklarna har granskats, kvalitetsbedömts och omfattar både kvantitativa och kvalitativa studier. Resultatet har kategoriserats i fyra kategorier som belyser livskvalitet efter överviktsoperation; Fysiskt och psykiskt välbefinnande, vikt, mat och komplikationer, arbete och sexualitet samt hälsorelaterad livskvalitet. Man kan se att 80-90 procent av dem som genomgått en överviktsoperation fick en upplevd ökad livskvalitet och ett ökat välbefinnande trots att vissa drabbas av komplikationer som följd av operationen. Efter att resultatet sammanställts för den här studien kan det konstateras att livskvaliteten förbättras av att vara överviktsopererad i samtliga studier.

Sverige har under de senaste åren blivit ett mer mångkulturellt land, vilket innebär att sjuksköterskan ibland får vårda patienter från olika delar av världen. Pga. detta finns det ett intresse att undersöka hur sjukvården fungerar i andra länder, i detta fall hemsjukvården på Irland. Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården på Irland samt att beskriva arbetets innehåll. Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra sjuksköterskor inom hemsjukvården samt ostrukturerade observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes bearbetning av dem och två huvudteman samt ett antal underteman framkom. Observationerna nedtecknades efter varje gjord observation eller så snart det har varit praktiskt möjligt. Efter bearbetning framkom fyra huvudteman. Resultatet visar att sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården på Irland innebär breda arbetsuppgifter och mycket ansvar. Hennes klienter innefattar alltifrån nyfödda till gamla, vilket medför att hon måste ha olika typer av kunskaper. Många gånger känner hon sig otillräcklig, vilket beror på olika faktorer, t.ex. tidsbrist. Dock känner hon sig ibland mycket uppskattad av sina patienter, vilket har stor betydelse och som bidrar till större arbetsglädje. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn där hon fokuserar på hela patienten och hennes livssituation. / During the last few years Sweden has become a more multicultural country which means that the nurse sometimes has to take care of patients from different parts of the world. In relation to this, there is an interest to investigate how the health care system works in other countries, in this case the community in Ireland. The purpose of the study is to describe the nurse´s experience of working in the community in Ireland and to describe the content of the work. The data was collected from interviews with four nurses within the community and also unstructured observations. The interviews were recorded and transcribed. After that the data was processed whereupon two major themes, and a number of sub themes emerged. The observations were written down after every single observation, or soon as practically possible. After processing, four major themes emerged. The result shows that the nurse´s work in the community in Ireland requieres a broad range of tasks and a lot of responsibilities. Her clients range from newborn to elderly, which means that she has to possess many different skills. A lot of times she feels inadequate, which is caused by a number of reasons, for example, lack of time. Sometimes though, she gets appreciation from her clients, which has a big importance and contributes bigger work satisfaction. The nurse must have an overall view where she focuses on the entire patient and her life situation.

Bakgrund: Många patienter drabbas av smärta och obehag efter operationer. Smärtbedömning kan försvåras av exempelvis brist på kommunikation hos vårdpersonalen och attityder hos vårdpersonal och patienter. Vid utvärderingen av effektiviteten av omvårdnaden är smärtlindring och smärthantering viktiga begrepp. Smärtupplevelser är subjektiva och unika för varje patient. Därför krävs individuell omvårdnad vid postoperativ smärta. Syfte: Syftet med studien var att belysa patienters erfarenheter av postoperativ smärta och smärtlindring. Metod: Studien genomfördes som en litteraturstudie med granskning och sammanställning av tidigare forskning. Resultat: Postoperativ smärta bör bedömas regelbundet. Patienterna upplevde att deras smärta underskattades av sjuksköterskorna. Delaktighet och preoperativ information minskade patienternas upplevelse av postoperativ smärta. Miljön upplevdes som viktig vid postoperativ smärta. Slutsats: Postoperativ smärta är en individuell upplevelse. God smärtlindring och omvårdnad kan leda till färre komplikationer. Fortsatta forskningar och kontinuerliga uppföljningar, av patienternas upplevelse av postoperativ smärta, behövs för att upprätthålla omvårdnadskvaliteten.

No description available.

Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt. / There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.

Syftet med den här kvalitativa studien var att belysa vilken betydelse professionellas bikulturella erfarenheten kan ha arbetet med invandrarungdomar och frågeställningarna löd – Hur kan den personliga erfarenheten från ackulturationsprocessen bidra och användas i arbetet med invandrarungdomar? Vilka möjligheter alternativt hinder kan man se med den personliga erfarenheten? Detta gjordes med hjälp av fem kvalitativa intervjuer ur en hermeneutisk ansats. Resultatet visade att professionella har stor användning av erfarenheterna i arbetet med invandrarungdomar, de känner igen sig i ungdomens situation och har god insikt i deras identitetsutveckling. De professionella upplever att invandrarungdomarna kan identifiera sig med dem, vilket ofta leder till att de blir positiva förebilder och kan spela en avgörande roll i ungdomens liv. Samtidigt är de medvetna om hur motivationen, åsikterna och tankarna kan se ut, vilket skapar möjligheter i arbetet. Som behandlare möter man med stor sannolikhet ungdomar med invandrarbakgrund i arbetet, därför är det viktigt att öka kulturförståelsen och insikten för vad det kan innebära för ungdomen att ha dubbel kulturtillhörighet.

Sammanfattning Syftet med studien var att undersöka vilken kunskap lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har kring ätstörningar samt hur de arbetar förebyggande för att förhindra ätstörningar. Vilka kunskaper och erfarenheter anser sig lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor ha om ätstörningar? Hur anser lärare och skolsköterskor att de bemöter elever som misstänks ha ätstörningar? Hur arbetar lärare och skolsköterskor för att förebygga ätstörningar? Metod Metoden i studien var en kvalitativ metod, där data samlades in med hjälp av intervjuer. De som blev intervjuade var fyra lärare i idrott och hälsa samt fyra skolsköterskor. Därefter analyserades resultaten efter frågeställningarna. Resultat Studien visade att både lärare i idrott och hälsa samt skolsköterskor har fått en begränsad del av sin kunskap om ätstörningar från sin utbildning. Största delen kunskapen har inhämtats via livserfarenhet. Varken lärare eller skolsköterskor känner att de har tillräckliga kunskaper om ätstörningar. Det visade sig, att lärare och skolsköterskor arbetar på olika sätt ifall de misstänker att en elev har en ätstörning. Att ta hand om ätstörningsproblematiken faller sig mer naturligt för skolhälsovården än för lärarna eftersom det ingår mer i deras profession. Majoriteten av lärarna i idrott och hälsa berörde området genom att föreläsa om kost, motion och sömn. Majoriteten av skolsköterskor förebyggde ätstörningar genom hälsosamtal som de hade med alla sina elever. Slutsats Kunskapen hos lärare i idrott och hälsa samt hos skolhälsovården gällande ätstörningar är väldigt begränsad. Därför är det viktigt att deras utbildning ger dem den kunskap som lärarna och skolhälsovården behöver för att kunna bemöta och förebygga ätstörningsproblematiken. / Summary Aim The purpose of this study is to investigate how teachers within the physical education area and school nurses deal with eating disorders. What knowledge and experience do PE teachers and school nurses have regarding eating disorders? How do techers and school nurses approach students who might suffer from any form of eating disorder? What preventive work for eating disorders is done from PE teachers and school nurses? Method The method used in this study is qualitative, where data was collected through interviews. Four PE teachers as well as four school nurses were interviewed. Following the interviews the material was gathered and analyzed. Result The study showed that both PE teachers and school nurses have recieved a limited part of their knowledge from their education The major part of their knowledges has been gathered through life experince. Teachers and school nurses that the lack adequateknowledgeabout eating disorders. The study showed that school nurses used diffrent methods if the suspect eating disorders. School nurses seemed more inclined than teachers to deal with eating disorders, as it is more a part of their profession. The majority of the teachers treated the subject by giving lectures in nutrition, sleep and physical activity. The majority of the nurses treated the subject by talking about it with students at appointments. Conclusion The collective knowledge of teachers in health and sports and also school nurses regarding eating disorders is extremely limited. Due to this it is imperitive that their education be expnaded to give them the knowledge and skills to be able to deal with this in their working roles. Giving them the capacity to work in the school system  both in a prevention role and allowing them to deal with those students that have shown tendencies towards these disorders.

Hemläxans funktion och nytta som arbetssätt i skolan försvinner ofta bakom tradition och förväntningar. Det finns inga direktiv i dagens läroplan om hemläxor men trots det är den väldigt vanligt förekommande inom skolan. Syftet med denna studie är att ge ett bidrag till en fördjupad kunskap om skolans hemläxor utifrån lärarens perspektiv. Det studien undersöker är hur några lärare beskriver sina motiv för, erfarenheter av och förhållningssätt till hemläxor. Anser lärarna att eleverna lär sig något av hemläxor och i så fall, vad? Utifrån en hermeneutisk forskningsansats är sex kvalitativa intervjuer av lärare, för de tidigare åldrarna, granskade och analyserade i förhållande till tidigare forskning. Det som framkommer i resultatet är att lärarnas motiv för hemläxor handlar om att eleverna ska färdighetsträna vilket enligt lärarna inte ryms inom skolans schemalagda tid. Andra starka motiv från lärarna är att hemläxor bidrar till ökat ansvarstagande bland eleverna men framförallt hjälper dem föräldrarna att få insyn i skolarbetet. Det finns flera olika förhållningssätt till hemläxor bland lärarna vilket kan bero på att deras erfarenheter av hemläxor är olika. Hemläxan ska ha ett tydligt syfte och vara meningsfull för eleverna menar dock samtliga lärare. Det lärarna anser att eleverna lär sig av hemläxor är det delade meningar om men de flesta ser en tydlig förbättring av läsningen då eleverna får möjlighet att träna på den hemma.