Syfte: Att undersöka patienters upplevelse av ECT-behandling. Metod: En systematisk litteraturstudie med deskriptiv ansats. Artikelsökning av både kvalitativa och kvantitativa artiklar har gjorts i fritextdatabaserna Cinahl, ELIN och Whiley interscience. Artiklar granskades enligt granskningsmallar för kvalitetsbedömning och var en modifierad version av Willman, Stoltz, Bahtsevani, (2006) och Forsberg, Wengström, (2008).Litteratur i introduktionsdelen har inhämtats enligt ett bekvämlighetsurval på respektive uppsatsförfattares hemort (Borlänge, Leksand). Resultat: Rädsla är ett återkommande tema när det gäller patienters upplevelse av ECT. De flesta kände rädsla före och under behandlingen, men upplevde en lägre grad av rädsla efteråt. Patienternas upplevelse av ECT-behandlingen var komplex vad gäller det egna ställningstagandet till positiv eller negativ behandlingsmetod, upplevelsen av ECT sågs dock som övervägande negativ. Minnesförlust och minskad kognitiv förmåga sågs som två huvudsakliga negativa faktorer med ECT behandlingen. Många patienter upplevde att informationen och undervisningen inför och under behandlingen var dålig. Attityd och kunskap om behandlingen stod i relation till varandra då mer kunskap om ECT ger bättre attityd till behandlingen. Attityden till behandlingen förändras heller inte efter behandlingen utan patienterna håller fast vid sin inställning. Boendemiljön har en inverkan vad gäller viljan att genomgå underhållsbehandling med ECT då patienter på institution är mer benägna att vägra behandlingen än patienter som genomgår behandlingen polikliniskt.

<p>Det är ungefär 10-15% av alla graviditeter som slutar i missfall. Många av kvinnorna som genomgått ett missfall lider av depression och/eller ångest. Syftet med den här studien är att beskriva vilka omvårdnadsbehov kvinnor som erfarit missfall har, för att de ska kunna få den vård de behöver när de kommer för att träffa en sjuksköterska. Metoden som användes var en kvalitativ litteraturstudie där tio artiklar var kvalitativa, en var kvantitvativ och en var både och. Resultat visas i två huvudkategorier: behov i det offentliga rummet samt behov i det privata rummet. Till varje huvudrubrik finns fyra underrubriker. Resultatet visar att sjuksköterskor och annan personal inom vården behöver bli mer empatiska och sympatiska. Kvinnorna har ett behov av att prata och alla kvinnor borde få ett erbjudande om att komma på ett återbesök på sjukhuset för att träffa adekvat personal som kan hjälpa dem i det sorgearbete som det innebär att ha erfarit ett missfall. Kvinnorna har även ett behov att få sörja på sitt eget sätt. Om de får rätt form av vård och stöd från professionella, familj och vänner har de störst chans att återhämta sig snabbt.</p> / <p>There are about 10-15% of all pregnancies which ends up in a miscarriage. Many of those women who go through a miscarriage suffer from depression and anxiety. The aim of this study is to describe the need of care and support women that have gone through a miscarriage have, so that they can receive better suited help when they see a nurse regarding the miscarriage. The method which was used was a qualitative literature study with ten qualitative articles, one quantitative and one who was both. The result is built on two major themes: needs in the public room and needs in the private room and four subthemes for every major theme that were identified in the analysis. The result shows that nurses and other hospital staff need to be more empathic and sympathetic. The women have a need of having someone to talk to and every woman should get an opportunity to go to a follow-up meeting at the hospital. The women also need to mourn in their own way and if they have the right kind of caring and support from professionals, families and friends they can recover more quickly.</p>

<p>Sverige har under de senaste åren blivit ett mer mångkulturellt land, vilket innebär att sjuksköterskan ibland får vårda patienter från olika delar av världen. Pga. detta finns det ett intresse att undersöka hur sjukvården fungerar i andra länder, i detta fall hemsjukvården på Irland.</p><p>Syftet med studien är att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av att arbeta inom hemsjukvården på Irland samt att beskriva arbetets innehåll.</p><p>Datainsamlingen har skett genom intervjuer med fyra sjuksköterskor inom hemsjukvården samt ostrukturerade observationer. Intervjuerna spelades in och transkriberades. Därefter genomfördes bearbetning av dem och två huvudteman samt ett antal underteman framkom. Observationerna nedtecknades efter varje gjord observation eller så snart det har varit praktiskt möjligt. Efter bearbetning framkom fyra huvudteman. Resultatet visar att sjuksköterskans arbete inom hemsjukvården på Irland innebär breda arbetsuppgifter och mycket ansvar. Hennes klienter innefattar alltifrån nyfödda till gamla, vilket medför att hon måste ha olika typer av kunskaper. Många gånger känner hon sig otillräcklig, vilket beror på olika faktorer, t.ex. tidsbrist. Dock känner hon sig ibland mycket uppskattad av sina patienter, vilket har stor betydelse och som bidrar till större arbetsglädje. Sjuksköterskan måste ha en helhetssyn där hon fokuserar på hela patienten och hennes livssituation.</p> / <p>During the last few years Sweden has become a more multicultural country which means that the nurse sometimes has to take care of patients from different parts of the world. In relation to this, there is an interest to investigate how the health care system works in other countries, in this case the community in Ireland.</p><p>The purpose of the study is to describe the nurse´s experience of working in the community in Ireland and to describe the content of the work.</p><p>The data was collected from interviews with four nurses within the community and also unstructured observations. The interviews were recorded and transcribed. After that the data was processed whereupon two major themes, and a number of sub themes emerged. The observations were written down after every single observation, or soon as practically possible. After processing, four major themes emerged. The result shows that the nurse´s work in the community in Ireland requieres a broad range of tasks and a lot of responsibilities. Her clients range from newborn to elderly, which means that she has to possess many different skills. A lot of times she feels inadequate, which is caused by a number of reasons, for example, lack of time. Sometimes though, she gets appreciation from her clients, which has a big importance and contributes bigger work satisfaction. The nurse must have an overall view where she focuses on the entire patient and her life situation.</p>

<p>Schizofreni är en allvarlig psykisk sjukdom som yttrar sig på flera sätt. Typiska symtom är tankestörningar, vanföreställningar och hallucinationer. Insjuknande i schizofreni sker oftast i 20-årsåldern. Att leva med ett barn som har insjuknat i schizofreni är en stor påfrestning, inte bara för barnet själv utan även för familj och omgivning. Syftet med litteraturstudien var att belysa föräldrars upplevelse av att ha ett barn som lider av schizofreni.</p><p>Metoden som användes var litteraturstudie med en kvalitativ innehållsanalys där åtta vetenskapliga artiklar granskades. Resultatet visade att det dagliga livet för föräldrarna förändrades drastiskt efter att deras barn insjuknat i schizofreni. Föräldrarna upplevde svåra problem kring barnets sjukliga beteende som bland annat resulterade i social isolering och låg livskvalitet. Många var missnöjda med sjukvården. Föräldrarna är i behov av en förbättrad och mer lättillgänglig sjukvård där de blir mer involverade i deras barns behandling. Studiens resultat kan tillämpas inom såväl psykisk som somatisk vård.</p>

<p>I vissa glesbygdskommuner har ungdomsgymnasiet och den kommunala vuxenutbildningen slagits samman sedan Kunskapslyftet, ett nationellt projekt för livslångt lärande, tog slut 2002. I vår undersökning har vi studerat om pedagoger vid kommunal vuxenutbildning förändras i sin roll i undervisningssituationen efter att de börjat undervisa även ungdomselever som en följd av att de frivilliga skolformerna förts samman. Studien utgår från observationer som efter tolkning utmynnade i ett antal djupgående intervjufrågor. Vi har även ställt ett antal allmänna frågor, som till viss del kan relateras till intervjufrågorna, till ett antal pedagoger. Undersökningen visar att pedagogens roll i undervisningssituationen förändras markant beroende på om eleverna är vuxna eller ungdomar.</p>

Syftet med studien är att reda på hur fritidspedagoger upplever datorspelande på fritidshemmet och deras uppfattningar av hur datorspelande kan bidra till lärande i relation till verksamhetens uppdrag med fokus på en meningsfull fritid. Vår forskningsbakgrund behandlar lärande i datorspel och uppfattningar kring datorspel i skolan och kommer att bearbetas tillsammans med resultatet från vår kvalitativa intervjustudie. Vi utgår ifrån den fenomenologiska livsvärldsteorin där vi studerar uppfattningar och erfarenheter kring fenomenet datorspelande. Vi intervjuar ett antal fritidspedagoger och får ta del av deras erfarenheter och upplevelser av datorspelande. I intervjuerna framgår det att fritidspedagogerna, oavsett egen erfarenhet, är positiva till datorspelande som komplement till andra aktiviteter på fritidshemmet, men att många saknar den kunskapen som krävs för att det ska kunna göras med ett pedagogiskt innehåll. De upplever också att barnen lär sig bland annat språk, samarbete, social kompetens och problemlösning genom datorspelande.

Inom vården är det inte ovanligt att det uppstår konflikter i personalgruppen, som kan ha stor påverkan på både den psykosociala arbetsmiljön och för den omvårdnad och det bemötande patienter och närstående får. Chefer i vården upplever att konflikter och konflikthantering är svårt. Tidigare studier visar att chefer inom vården i hög utsträckning undviker att gå in i konflikter, eller, försöker lösa konflikter på ett sätt som endast ger en kortvarig lösning. Då konflikter kan ha påverkan på patientens omvårdnad är det en viktig uppgift för chefen att ta tag i de konflikter som uppstår. Syftet med studien var att undersöka vårdenhetschefers erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Studien är en kvalitativ intervjustudie med induktiv ansats. Sju vårdenhetschefer intervjuades om sina erfarenheter av konflikter i arbetsgruppen. Data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Analysen resulterade i kategorierna chefsrollen, stöd, förhållningssätt och bristande omvårdnad. I resultatdiskussionen diskuteras hur en kombination av bristande kunskap, upplevelsen av att vara ensam i sin roll och att som chef ha ett vårdande förhållningssätt till sina medarbetare, kan bidra till att chefer använder konflikthanteringsstrategier som inte ger en varaktig lösning. Att vara sjuksköterska och chef kan innebära en särskild utmaning när sjuksköterskans vårdande perspektiv följer med in i chefskapet och påverkar relationen till medarbetarna. För att förbättra vårdenhetschefers möjlighet att hantera interpersonella konflikter på ett konstruktivt och långsiktigt sätt, behövs utbildning och träning i konflikthantering. Genom att erbjuda handledning och mentorskap till såväl nya som mer erfarna vårdenhetschefer ges möjlighet till ökad medvetenhet om betydelsen av ett vårdande perspektiv vid konflikthantering.

This study describes and analyzes how one teacher perceives her monitoring of the students´individual plans of development as expressed in the Education Act chapter 10, 13§. Today there are nonational guidelines published in the monitoring area for these plans of development, although this is anobligation for all teachers in Sweden. Also, it presents some students´ opinion on this and how themonitoring affects their learning.The progressive perspective on learning with the content spirit of the concepts responsibility,participation and experience, as well as research in this field provides the background for the study.The most important features of the data were presented in relation to these three concepts and thecommon themes found between them.The study reveales that the monitoring of the individual plans of development can never be taken forgranted due to the absence of national guidelines on this matter. Either the intention of this absence isto hand over to a professional profession, such as teachers, to decide themselves how the work shouldbe designed, or they are not capable of doing this based on their education and the other conditionsgiven in their work. The conclusion is therefore that it is up to each school and each teacher to decideon how to work with this matter.

Karlsson. A (2015). Importance of spirituality and social support for quitting narcotics - Experiences of the12 step program. Bachelor thesis in Public Health science. Department of work- and public health science. The academy of health and working life. University of Gävle, Sweden. The aim of this study was to examine how individuals felt being off narcotics by using the twelve step program. By using qualitative directed content analysis and three research questions the aim of the study was answered. The research questions were: In what way does individuals experience that the twelve step program is helping them stop using narcotics? How is the social support perceived when it comes to stop using narcotics? How is the program's spiritual element perceived? The result showed that all five respondents felt that the twelve step program helped them to stay of drugs. They felt that the social support of drugs narcotics meetings was important to stay drug free but the five respondents experienced the programs spirituality different. The result showed that the twelve step program, with its social support during the drugs anonymous meetings, was working by helping drug abusers staying free from drugs. Keywords: Public health, 12 step program, interview, experience, narcotics anonymous

När ambulanssjuksköterskan träder in i traumarummet förväntas en rapport ske som belyser den prehospitala situationen och patientens tillstånd. Det föreligger ett växande krav på god överrapportering för att arbeta för en bättre patientsäkerhet och arbetsmiljö. Syftet med denna kvalitativa studie är att beskriva ambulanssjuksköterskans upplevelse vid överrapportering på traumarummet. Åtta respondenter intervjuades och resultatet bröts upp i tre huvudkategorier och två till fyra underkategorier utifrån en induktiv design av Lundman och Hällgren Granheim. Utifrån ambulanssjuksköterskornas upplevelser kunde flera grunder till hotad patientsäkerhet identifieras; avsaknad av erfarenhet hos ambulanssjuksköterskan, avsaknad av struktur i rapporten, samtstörningar under överrapportering. Vidare sågs momentet att "stå i fokus" under överrapporteringen upplevas olika utifrån erfarenhet. Besatts erfarenhet, upplevdes situationen att stå i fokus som positiv, det efterfrågades att tydligt få reda på vem traumaledaren var, att alla befann sig på plats och att ambulanssjuksköterskan hade ordet. Vid mindre erfarenhet kunde momentet att stå i fokus upplevas som stressande och i högre grad innebära en redovisning av vitalparametrar än ett prehospitalt sammanfattande intryck. Patienten blev då också i lägre grad delaktig i vården eftersom mer tid lades på att förbereda överrapporteringen. Studien styrker tidigare studier om vikten av strukturerad överrapportering och behovet av erfarenhet för att uppleva större trygghet i överrapportering och i arbetet med att göra patienten mer delaktig. Att framarbeta en rutin med en och samma struktur för överrapportering accepterad från både traumateam och ambulans skulle kunna tänkas minska missförstånd, avbrott i rapporteringen samt minska risken för att viktig information missas.