Varje år opereras flera miljoner människor för katarakt, vilken är en av världens vanligaste och mest framgångsrika operationer. Efter en kataraktoperation skall patienterna administrera ögondroppar i hemmet. Pilotstudiens syfte var att beskriva patientens erfarenheter av ögondroppsbehandling efter en kataraktoperation. Frågeställningen var vilka erfarenheter patienten hade av den erhållna informationen om ordinerad postoperativ ögondroppsbehandling samt administreringen av ögondroppar efter genomgången kataraktoperation. Pilotstudien utfördes som en intervjustudie med en beskrivande kvalitativ design med induktiv ansats. Intervjuerna analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. I resultatet framkom fyra kategorier och åtta underkategorier. Patienterna beskrev att de hade en kompetens att utföra ögondroppsbehandlingen men de kände samtidigt en bristfällighet i om de utförde administreringen helt korrekt. Några patienter erfor att de blev begränsade i det dagliga livet av ögondroppsbehandlingen, dock uttryckte alla att administreringen var hanterbar. Förbättringar kan göras i vården då många patienter kände sig osäkra om de utförde administreringen korrekt. Dock behövs vidare forskning och fullskaliga studier inom området för att resultatet ska kunna anses vara tillförlitligt och överförbart. En slutsats av pilotstudien är att ögonsjuksköterskor skall utgå från patientens berättelse och kunskap samt ge information i dialog med patienten. Det är även viktigt att utbildningen till ögonsjuksköterskor har ett patientcentrerat fokus.

Bakgrund: Sedan 1990-talet har akut-p-piller använts som postkoital preventivmetod i Sverige och sedan 2001 finns läkemedlet att köpa receptfritt på apotek. Alla ungdomsmottagningar delar vid behov ut akut-p-piller kostnadsfritt till ungdomar. Trots den nuvarande höga tillgängligheten till preventivmedel och akut-p-piller blir varje år kvinnor oönskat gravida. Syfte: Studiens syfte var att undersöka ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller. Metod: En tvärsnittstudie har genomförts med hjälp av enkätundersökning. Totalt deltog 167 ungdomar i årskurs tre på en kommunal gymnasieskola i en medelstor sydsvensk stad. Analysmetod som användes var t-test för intervalldata och Chi-2 test för data på ordinal- och nominalnivå. Statistisk signifikans var satt till p<0.05. Dataanalysen har utförts med statistikprogrammet SPSS. Resultat: Undersökningen visade att nästan 90 procent av de tillfrågade ungdomarna ansåg sig ha kunskap om akut-p-piller, majoriteten visste även vart de kunde vända sig om de var i behov av läkemedlet. Däremot var kunskapen om hur läkemedlet fungerar och inom vilken tidsram det ska tas begränsad. Informationen om akut-p-piller hade ungdomarna i störst utstäckning fått ifrån vänner, ungdomsmottagning, skola och internet. Majoriteten av ungdomarna var positiva till att använda akut-p-piller då risk för graviditet finns efter oskyddat samlag. Av ungdomarna hade en tredjedel använt akut-p-piller en eller flera gånger. Av användarna hade de flesta använt metoden en gång. Konklusion: Kunskapen om akut-p-piller som postkoital preventivmetod var utbredd bland ungdomarna. Kunskap om läkemedlets verkningsmekanism och verksamma tidsram var lägre. Författarna anser att vidare forskning inom området ungdomars kunskap om, inställning till och erfarenhet av akut-p-piller är indicerat då forskningen är begränsad. / Background: Since the 1990s has the emergency contraceptive pill (ECP) been used  in Sweden and since 2001 is ECP prescription free. All juvenile receptions provide ECP for free to young people. Despite the current high availability of contraceptives and ECP women pregnant unwanted. Aim: The aim of the study was to investigate young people's knowledge, attitudes and experience of Emergency Contraceptive Pills. Method: A cross sectional study was conducted through questionnaires. A total of 167 adolescents in their twelfth year of study participated, they all attended a public school in a medium sized Swedish town. The analytical methods used were the t-test for interval data and the Chi-2 test for the ordinal and nominal level data. Statistical significance was set at p<0.05. Data analysis was conducted using SPSS. Result: The survey showed that almost 90 percent of the adolescents claimed to have knowledge of ECP, the majority also knew where they could go if they were in need of obtaining said pills. However, knowledge of how the drug worked and the timeframe within which it must be ingested was limited. The main sources of information on ECP were friends, juvenile receptions, school and the Internet for the adolescents in the study. The majority of the young people in the study were in favour of using the ECP when risking pregnancy after unprotected sex. One third of the subjects had used ECP on one or several occasions. Among the users, most had used the method once. Conclusion: Knowledge of ECP as postcoital contraception method was widespread among young people. Knowledge of the drug's active timeframe and mechanism of action was less prevalent.

Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse och erfarenhet av att vårda patienter med nedsatt psykisk hälsa inom hemsjukvård. Bakgrund: Hemsjukvård är idag ett av de snabbaste växande områdena inom hälso- och sjukvård. Distriktssköterskorna som arbetar inom hemsjukvård möter många olika patientgrupper och har ett brett omvårdnadsansvar. Den psykiska ohälsan i Sverige har kommit att räknas som ett av de verkligt stora folkhälsoproblemen. Distriktssköterskan inom hemsjukvård har en viktig roll att förebygga och hantera hemsjukvårdspatienter med nedsatt psykisk hälsa.  Metod: Semistrukturerade intervjuer med åtta distriktssköterskor utfördes. Intervjumaterialet transkriberades och analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i två kategorier: Ensam och maktlös samt Göra ett bra arbete och vara tillfreds. Under dessa kategorier formades åtta subkategorier: Otillräcklighet och frustration, Bristande samarbete, Att sakna stöd, Att se patienten, Att skapa förtroende och tillit, Att våga ställa rätt frågor, Att känna stöd och En fungerande hemtjänst. Slutsats: Det är betydelsefullt distriktssköterskan ser hemsjukvårdspatienten ur ett helhetsperspektiv och tar del av dennes upplevelser. Resultatet indikerar även att samarbete med andra yrkesgrupper är av stor relevans för distriktssköterskan och det är önskvärt att skapa förutsättningar för detta, både inom hemsjukvårdens yrkesgrupper men även gentemot andra instanser. Vidare visar resultatet att rutiner för och användandet av screeninginstrument omkring bedömning av psykisk nedsatt hälsa saknas, och är något som kan förbättras inom framtida hemsjukvård.

No description available.

ABSTRAKT Bakgrund:Psykisk ohälsa har ökat i Sverige och är en av de största riskfaktorerna för suicid. Varje år dör ca 1400 personer i Sverige genom suicid. Sjuksköterskor upplever att suicidnära patienter medför svårigheter och att de tycker sig ha otillräcklig kunskap i ämnet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva hur sjuksköterskor i ambulans upplever det prehospitala mötet med en person som försökt, försöker eller hotar att begå suicid. Metod: Kvalitativ innehållsanalys användes för att bearbeta datan som samlats in genom induviduella, semi-strukturerade intervjuer. Fem män och tre kvinnor blev intervjuade. Resultat: Resultatet presenteras under tre teman: 1) Att vara i en svår situation med patienter som utgör ett hot mot sitt liv, 2) Att sträva efter att göra det bästa i mötet med patienten, 3) Att få eller att inte få stöd efter mötet. Slutsats: Sjuksköterskor i ambulans eftersträvar att ge patientfokuserad omvårdnad trots att det många gånger kan vara en svår situation. Erfarenhet ansågs vara lika betydelsefullt som utbildning om suicidnära patienter. Resultatet i studien kan öka arbetsgivarens förståelse för sjuksköterskans arbetssituation och väcka frågor kring hur sjuksköterskornas behov av stöd kan hanteras.

Utifrån en kvalitativ undersökning med inspiration av fenomenologin, har studiens syfte varit att undersöka lärarens förhållningssätt vid föräldrasamverkan ur ett lärarperspektiv. Vi har använt oss av tre principer från Lars Eriksons (2004) avhandling Föräldrar och skola som analysbegrepp för att bland annat fördjupa och pröva resultatet från vår empiri, men även för att pröva och analysera principerna. Våra två forskningsfrågor ligger till grund för studiens utformning, Vilka teman vid fenomenet föräldrasamverkan framträder då lärarens förhållningssätt studeras som levd erfarenhet samt Hur kan vi förstå lärarens levda erfarenhet i förhållande till Eriksons (2004) principer och hur kan principerna prövas i förhållande till vår empiri. Ur ett historiskt perspektiv har vi problematiserat föräldrasamverkan som en komplex relation som har förändrats från tidigt 1900- tal fram tills i dag. Vi har avslutat arbetet med en diskussion kring studiens delar. Studien utfördes genom en fenomenologiskt inspirerad intervjustudie med tillhörande intervjuguide, där frågorna var halvstrukturerade och informanterna gavs stort utrymme att dela med sig av sin livsvärld. Vi har intervjuat fyra grundskolelärare med olika lång yrkeserfarenhet i en kommunal skola. Intervjustudien har mynnat ut i två övergripande inriktningar av föräldrasamverkan med tillhörande teman, där en del kallas formell samverkan och den andre personlig/ omsorgsfull samverkan Vårt resultat visar att lärarens förhållningssätt som levd erfarenhet, påverkas av ovan nämnda teman. I dessa teman finns ständigt närvaron av situationens kontextuella betydelse och lärarens yrkeserfarenhet, likväl har Lgr 11 och rådande styrdokument framkommit som betydelsefulla för lärarens förhållningssätt. Det har framkommit att lärarna upplever att föräldrasamverkan i det stora hela är problemfritt, men som intervjustudien har visat så finns det också många svårigheter. Studien har även påvisat vikten av en fungerande föräldrasamverkan, då det kan hjälpa barnet att nå måluppfyllelse, vilket även forskning har visat. Vi sammankopplar det här resonemanget med strävan efter en likvärdig utbildning, där då en god föräldrasamverkan får en central roll.

Introduktion: Sverige har en nollvision gällande vårdskador i hälso- och sjukvården, trots detta inträffar ca 100 000 vårdskador per år som resulterar i cirka 3000 dödsfall. Syfte: Syftet var att belysa faktorer i sjuksköterskans arbetsmiljö som kan leda till hög arbetsbelastning, samt hur en hög arbetsbelastning på sikt kan äventyra patientsäkerheten. Metod: En litteraturstudie med resultat från 18 kvantitativa och 3 kvalitativa artiklar med med hög vetenskaplig kvalitet. Litteratursökningarna genomfördes i databaserna PubMed, Cinahl och PsycINFO. Resultat: Resultatet visar att en hög arbetsbelastning påverkas av flera faktorer som ingår i rubrikerna bemanning, omvårdnadens krav och mental arbetsbelastning. Faktorer som underbemanning, icke sjuksköterskekrävande arbetsuppgifter, bristande kunskap och erfarenhet samt avbrott i arbetet påverkade patientsäkerheten negativt. En hög arbetsbelastning medförde även övertidsarbete, ökad trötthet samt bristande avvikelsehantering som i sin tur hotade patientsäkerheten. Diskussion: En ond cirkel skapas då en hög arbetsbelastning utgör ett hot mot patientsäkerheten samtidigt som en bristfällig avvikelsehantering pågår. Ledningen och den enskilda sjuksköterskan har ett gemensamt ansvar för att bryta mönstret och upprätta en god patientsäkerhet. För att det skall kunna genomföras krävs en medvetenhet om hur realiteten ser ut. Slutsats: Vidare forskning inom Svensk hälso-och sjukvård behövs för att tydligare kartlägga arbetsbelastningens påverkan på patientsäkerheten.

<p>Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva patienters erfarenheter av ett cancerbesked. Cancerbeskedet väcker mycket tankar och känslor hos patienten samt att hela familjen blir påverkad av sjukdomen. Litteraturstudie valdes som metod och en avsökning genomfördes av vetenskapliga artiklar i databaserna Cinahl, PubMed och PsycInfo. Femton artiklar inkluderades i studien som granskades och analyserades. Ur analysen kunde tre teman lyftas fram som beskrev patientens erfarenhet av att få ett cancerbesked. Följande teman framkom: Betydelsen av att anhöriga är närvarande vid cancerbeskedet, vad patienten vill diskutera vid cancerbeskedet samt känslor och tankar i samband med cancerbeskedet.</p><p>I litteraturstudiens resultat belyses vikten av anhörigas närvaro och att patienten ville ha så mycket information som möjligt gärna skriven, på ett ärligt och rakt sätt i ett tidigt skede av sjukdomsförloppet. I resultatet framkom också betydelsen av tydlighet och känslomässigt stöd från läkare.</p>

<p>SAMMANFATTNING</p><p><strong>Bakgrund:</strong> Enligt WHO kommer dödligheten i KOL att stiga och beräknas år 2020 vara den 3:e största dödsorsaken i världen. Främsta orsaken till KOL är rökning. KOL är en sjukdom som begränsar vardagen, sänker livskvaliteten och orsakar mycket lidande för patienten. <strong>Syfte: </strong>Syftet var att belysa patienters upplevelser av att leva med KOL. <strong>Metod: </strong>Systematisk litteraturstudie där sökning har skett i databaserna Cinahl, PsycINFO och PubMed. Studien bygger på elva vetenskapliga artiklar. <strong>Resultat:</strong> Patienter med KOL upplevde social isolering, beroende och otrygghet. Denna patientgrupp lever med ständig andnöd som ger oro och ångest. <strong>Slutsats: </strong>Patienter med KOL behöver individanpassad utbildning och information om sin sjukdom för att kunna känna trygghet. Denna litteraturstudie kan vara till hjälp för sjuksköterskan att få en ökad förståelse för denna patientgrupps erfarenheter och behov. Detta kan bidra till en bättre och mer individanpassad omvårdnad.</p>

Bakgrund: I Sverige är det en prevalens på 16 procent gällande trycksår. Av de som ligger på sjukhus eller bor i särskilt boende ökar riskerna att drabbas av trycksår med 16.6 procent respektive 14.5 procent. Faktorerna som kan orsaka att ett trycksår uppstår är bland annat nedsatt hudstatus, inkontinens och undernäring. För patienten som får trycksår medför det en smärtsam upplevelse som i sin tur leder till en försämrad livskvalitet. Genom omvårdnaden som en sjuksköterska utför innefattar det prevention av trycksår. Därför är det av vikt att beskriva sjuksköterskans erfarenhet av arbetet kring preventionen av trycksår. Syfte: Beskriva sjuksköterskans erfarenhet av att arbeta preventivt mot trycksår inom hälso- och sjukvården. Metod: Litteraturstudie baserad på åtta vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats. Kvalitetsgranskning gjordes med hjälp av Olsson och Sörensens bedömningsmall för kvalitativa studier. Analysen gjordes med hjälp av Graneheim och Lundmans tolkning av innehållsanalys. Resultat: Studiens resultat bygger på åtta vetenskapliga artiklar som ligger till grund för tre huvudkategorier och fem underkategorier. Huvudkategorierna var sjuksköterskans erfarenhet av riskfaktorer, förutsättningar hos sjuksköterskan för fungerande trycksårsprevention och sjuksköterskans erfarenhet av samverkan. Underkategorierna som framkom var planering av vård, attityder och kunskap av prevention, behov av resurser, teamarbetets betydelse och kommunikation mellan professioner.Slutsats: Föreliggande studies resultat visade på att sjuksköterskor har relativt goda kunskaper om trycksårsprevention men att det av olika anledningar brister i omvårdnaden. Resultatet av denna studie kan ligga till grund för vidare forskning kring fungerande metoder av prevention mot trycksår samt validiteten av riskbedömningsinstrument. Det skulle kunna leda till en mer kontinuerlig och säker vård.