Bakgrund: Hot och våld förekommer i stor utsträckning på akutmottagningar och tar sig uttryck såväl verbalt som fysiskt. Det kan ta sig uttryck i, svordomar och patienter som skriker mot sjuksköterskor, samt sparkar och slag. Syfte: Syftet med litteraturstudien var att belysa sjuksköterskors erfarenheter av att möta hot och våld på en akutmottagning. Metod: En kvalitativ litteraturstudie med nio vetenskapliga artiklar. Studiens analys skrevs på manifest nivå med latenta inslag utifrån Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: Resultatet genererade i fyra kategorier - Uttryck för hot och våld, erfarenheter av när hot och våld kan förväntas, stödets betydelse och våldets följder. Resultatet visade att förhållanden som ökade risken för hot och våld kunde vara långa väntetider och bristande information, som grundats i dåliga arbetsförhållanden, bristande stöd och höga krav. Utsattheten resulterar i att sjuksköterskor upplevde negativa känslor, såsom frustration och maktlöshet. De erfor även fysiska och psykiska skador efter hot och våldsincidenter av patienter och anhöriga. Slutsats: Denna studie kan bidra med förståelse och kunskap hos sjuksköterskor samt allmänheten kring utsattheten av hot och våld som förekommer på akutmottagningar. Genom denna kunskap kan vården utvecklas, vilket leder till en förbättring för både sjuksköterskor och patienter.

Bakgrund: Över 300 miljoner människor i världen uppskattas lida av depression och i Sverige antas var femte individ drabbas någon gång i livet. Andelen kvinnor som drabbas av depression och ångest är större än andelen män, nästan var fjärde kvinna får diagnosen depression någon gång under sitt liv. Depression kännetecknas av symtom som exempelvis nedstämdhet, nedvärderande tankar om sig själv och självmordstankar. KASAM utgör individens motståndskraft mot svårigheter som kan uppstå i livet och består av begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet. Den personcentrerade vården lägger stor vikt vid att hela individen uppmärksammas och att hälsan främjas genom att tillgodose fysiska, andliga, existentiella, sociala och psykiska behov. Syfte: Att belysa kvinnors erfarenhet av att leva med depression. Metod: En litteraturstudie av självbiografier med narrativ analys. Resultat: Resultatet gav fyra kategorier. Att sträva efter hjälp handlar om att söka en grundorsak till insjuknandet men också sökandet efter effektiv behandling. Kategorin Att förlora identiteten beskriver ensamhet och utanförskap, självförakt, förlorade förmågor, skam och känslor som pendlar mellan ytterligheter. Att få vardagen att fungera beskriver olika strategier som kvinnorna använder sig av för att inte fastna i depressionens djup men också hur gemenskap hjälper. Att inte orka längre handlar om hopplöshet, hur depressionen upplevs som ett mörker men också om en önskan att dö.   Slutsats: Att sträva efter effektiv behandling, att förlora identiteten genom förlorade förmågor, att finna strategier för att orka fortsätta leva och dödstankar är det mest framträdande i vår studie av kvinnors erfarenheter av att leva med depression. För att stödja en kvinna som insjuknat i depression är sjuksköterskan hjälpt av att kunna urskilja hennes KASAM för att kunna ge en personcentrerad vård

Sammanfattning  Bakgrund: Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kultur är högst aktuellt inom hälso- och sjukvården. Vi lever i ett föränderligt samhälle och sjuksköterskan kommer troligtvis att behöva mer kunskap om kommunikation då denna har en stor betydelse inom omvårdnad. Att ha förmågan att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund ger därför bättre förutsättningar för en fungerande kommunikation och risken för att missförstånd uppstår minskar.  Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av kommunikation med patienter från annan kulturell bakgrund.  Metod: En litteraturstudie som baserades på 15 vetenskapliga artiklar med kvalitativ design. En kvalitativ innehållsanalys med induktiv ansats har genomförts enligt Graneheim och Lundman. Innehållsanalysen var manifest och beskriver det synliga i texten.  Resultat: Analysen mynnade ut i tre huvudkategorier och fyra underkategorier. Kategorierna beskriver sjuksköterskors erfarenheter av att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund. Här framkommer sjuksköterskors erfarenheter av behovet av att använda strategier för att kommunicera, utmaningar i kommunikationen språk samt sjuksköterskans behov av att ta hjälp av andra för att kommunicera. Sjuksköterskorna erfor att både verbal och icke-verbal kommunikation spelade stor roll i mötet med patienten för att kunna bidra med en god omvårdnad.  Slutsats: Studien kan ge sjuksköterskor redskap till att kommunicera med patienter från annan kulturell bakgrund eftersom problemet tydliggörs och lyfts fram. Strategier som den verbala och icke-verbala kommunikationen kompletterar varandra för att bidra till en god kommunikation och därmed en god omvårdnad.  Nyckelord: erfarenhet, kommunikation, kultur, kvalitativ, sjuksköterska

Bakgrund: Psykisk ohälsa är ett stort problem i samhället som många är drabbade av. Det är en livssituation som kan leda till att man tappar kontrollen över sitt liv och få förödande konsekvenser. Om individen nekar till vård så ger lagen om psykiatrisk tvångsvård rätten till ett omhändertagande. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka patienters erfarenheter av att ha varit inlagd på tvång inom den psykiatriska heldygnsvården, samt att beskriva urvalsgrupper inom de valda artiklarna. Metod: En deskriptiv litteraturstudie. Med hjälp av databasen Cinahl har 15 stycken kvalitativa vetenskapliga artiklar granskats objektivt och analyserats av författarna för att uppnå studiens syfte. Huvudresultat: Resultatet innehåller information om patienternas negativa och positiva erfarenheter som presenteras i följande kategorier: Hopp och återhämtning, relationer till vårdpersonal och stigmatisering, relationer till andra patienter, sjukdomsinsikt och information, isolering och livskvalitet, rutiner och regler, miljö.Slutsats: Att vara inlagd mot sin vilja kan upplevas på olika sätt. Sjuksköterskans arbete är viktigt för patientens tillfrisknande och hantering av vardagslivet. Information om kommande behandling samt ett gott bemötande och engagerad personal är betydelsefullt för att stärka patientens autonomi och livslust.

No description available.

No description available.

Bakgrund: Barnmisshandel finns i alla sociala grupper och länder. Enligt svensk lag har sjukvårdspersonal en skyldighet att anmäla misstänkt barnmisshandel. Antalet fall av barnmisshandel har ökat i Sverige och likaså anmälningarna men mörkertalet är stort trots anmälningsskyldighet. Det vanligaste tecknet på skador till följd av barnmisshandel är blåmärken.

Bakgrund: Idag är 124 miljoner barn överviktiga. Forskning visar att föräldrar tenderar att missbedöma barns viktstatus samt att de har en stor påverkan på utvecklingen av barns beteenden och levnadsvanor. Hanteringsstrategier i vården gynnas av ett samarbete med föräldrar eftersom de agerar i rollen som beslutstagare tills barnet fyller 18 år. Syfte: Syftet var att beskriva föräldrars erfarenheter av att vara förälder till barn med övervikt. Metod: Allmän litteraturstudie med systematisk sökförfarande. Tio kvalitativa artiklar utgjorde materialet. Artiklarna svarade upp till inklusionskriterierna peer review, ålder på barnen samt artiklar skrivna mellan år 2007-2017. Kvalitetsgranskning av artiklarna gjordes följt av en integrerad analys. Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier som benämndes prehantering vid övervikt, hantering av övervikt och emotionell påverkan. Prehantering vid övervikt berörde föräldrars bedömning av sina barns viktstatus, föräldrars syn på orsaker till övervikt samt skäl till hjälpsökande. Kategorin hantering av övervikt innefattade föräldrars erfarenheter av viktminskande faktorer, barriärer i hanteringen av övervikt samt stöd. Slutsats: Föräldrar till barn med övervikt lever i en känslomässig och komplex situation. Det är därmed viktigt att sjuksköterskan använder sig av ett personcentrerat förhållningssätt för att kunna ta del av föräldrarnas verklighet och nå en konsensus i arbetet med att adressera barns övervikt.

Bakgrund: Varje år suiciderar över 800 000 människor världen över. I Sverige genomförs årligen 100 000 suicidförsök som leder till att 1200 människor avlider. Ordet suicid väcker starka känslor vilket kan leda till negativ attityd till patientgruppen. Trots utbildning inom psykiatri förekommer brister i bemötandet. När sjuksköterskor har en negativ attityd mot suicidala patienter påverkas den mellanmänskliga relationen. Inom hälso- och sjukvården förkommer suicidala patienter och sjuksköterskor förväntas att kunna vårda och bemöta dessa. Dock blir det svårt när erfarenhet saknas och sjuksköterskeutbildningen ger otillräckliga kunskaper kring bemötande. Detta kan leda till att sjuksköterskor missar både verbala och icke verbala varningstecken. Syfte: Syftet var att belysa faktorer som påverkar sjuksköterskans bemötande gentemot patienter vid suicidförsök. Metod: En litteraturstudie med induktiv ansats. Tio vårdvetenskapliga artiklar med kvalitativ och kvantitativ forskning inkluderades i arbetet. Resultat: Sjuksköterskorna upplevde att erfarenhet och kunskap saknades vilket kunde leda till negativa attityder som påverkade bemötandet. Sjuksköterskornas stressfyllda arbetsmiljö påverkade omvårdnaden. Resultatet presenteras som ett tema: Betydelsen av sjuksköterskans kompetens och fyra kategorier: Utbildning, Erfarenhet, Förhållningssätt och Arbetsmiljö. Slutsats: För att sjusköterskor ska kunna skapa en mellanmänsklig relation till suicidala patienter behövs regelbunden utbildning vilket kan minska negativa attityder till patientgruppen.

No description available.