<p>Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.</p>

<p>Skolan skall enligt Skolverkets kursplaner sträva efter att utveckla elevers fysiska, psykiska och sociala förmåga samt inspirera till en aktiv fritid. Det är en viktig utgångspunkt eftersom forskning visat att inaktivitet i barn och ungdomsåren till stor del påverkar hur fysiskt aktiv man blir som vuxen, vilket för med sig såväl fysiologiska som psykologiska effekter. Ett problem är att idrottsämnet aldrig har haft så lite undervisningstid som nu i och med att skolans styrdokument Lpo94 började gälla. Den minskade tiden för idrottsundervisning kan tyckas märklig, när man idag ser en allt större ökning av kroniska sjukdomar hos yngre. För att främja barns rörelsebehov startades Bunkefloprojektet vilket utvecklades till Bunkeflomodellen som flertalet skolor runt om i Sverige tillägnat sig. Modellen innebär att skolans vardag ska fungera som en stödjande och hälsofrämjande miljö för fysisk, psykisk samt social hälsa. Inom Bunkelfoprojektet genomfördes en delstudie som visade positiva effekter som bättre motorik, koncentrationsförmåga och skolprestationer av ökad fysisk aktivitet och motorisk träning i skolan. Syftet med den här studien var att studera vilka effekter utökad fysisk aktivitet och motorikträning i skolan har för barn och om dessa effekter fått betydelse för skolklimatet. Jag har valt att använda mig av den kvalitativa forskningsmetoden där intervjun ses central för intervjupersonerna livsvärld och hur hon förhåller sig till den. Utifrån mitt syfte och min frågeställning har jag på så sätt försökt klarlägga vilka effekter den utökade fysiska aktiviteten fått för skolan. Studiens urval består av två klasslärare samt speciallärare som samtliga varit anställda vid den aktuella skolan sedan införandet av den utökade fysisk aktiviteten.Studien visade en rad positiva effekter av utökad fysisk aktivitet.</p>

<p><!--StartFragment--><p><strong>Sammanfattning</strong><strong></strong></p><p><strong>Syfte</strong></p><p>Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa.</p><p>Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola. </p><p> </p><p><strong>Metod </strong></p><p>Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen. Resultaten bearbetades med hjälp av dataprogrammet SPSS. Det externa bortfallet var mindre än 6 % och det interna bortfallet var noll.</p><p> </p><p><strong>Resultat</strong></p><p>Det fanns en stark korrelation mellan personalens grad av KASAM och antal timmar utövad fysisk aktivitet i veckan. KASAM steg med antalet timmar fysisk aktivitet. Det visade sig också att det fanns ett samband mellan personalen på skolans arbetsuppgifter och deras grad av KASAM. De som arbetade som lärare hade högre grad KASAM än den övriga personalen. Variabler som kön, ålder och civilstånd visade ingen korrelation med KASAM.</p><p> </p><p><strong>Slutsats</strong></p>Resultatet stärker Antonovskys teori om att det finns ett samband mellan strakt KASAM och god hälsa. Det finns många skäl till att utöva fysisk aktivitet, att det höjer en individs KASAM är ett av dem. <!--EndFragment--></p>

Syftet med denna studie är att titta närmare på om det finns några skillnader mellan pojkar och flickor, barn som bor på landsbygd respektive stad i deras motivation till fysisk aktivitet. Vi har även undersökt vilka faktorer som kan ligga till grund för ett barns motivation. Alla barnen, oavsett kön och bostadsort var väldigt positiva till fysisk aktivitet och de hade alla en inre motivation till fysisk aktivitet, d.v.s. de var aktiva av eget intresse. Närmiljön var en viktig faktor i barnens val av aktiviteter. Barnen i staden tillbringade ofta sin fritid på närmiljöns lekplatser, medan barnen på landsbygden tog tillvara på den naturliga miljön i deras lek. I barnens val av aktiviteter, både på fritid och i organiserade aktiviteter såg vi vissa skillnader mellan pojkar och flickor. Pojkarna utförde typiskt manliga aktiviteter och flickorna typiskt kvinnliga. Detta tror vi beror på de attityder och förväntningar samhället och barnens omgivning har. Barnens primära omgivning påverkade även i viss grad barnens val av aktiviteter. I resultatet såg vi dessutom att skolan har stor betydelse för barnens motivation.

Vår vardag är präglad av skönhetsideal och kroppsfixering och vi bryr oss mer om hur vi ser ut utåt än hur vi mår inåt. Genom fysisk aktivitet kan man åstadkomma en harmoni som får en att må bra med sig själv, vare sig det är att se bra ut eller må bra med sig själv. Detta arbete behandlar frågorna: Hur ser den fysiska aktiviteten ut bland barn i årskurserna 45? Om de inte är fysiskt aktiva, vad beror det då på? Vad är fysisk aktivitet för dessa barn och hur ser de på sambandet mellan fysisk aktivitet och hälsa? Hur förhåller sig den fysiska aktiviteten mellan pojkar och flickor? Vi vill ta reda på hur verklighetens ser ut och om tidigare forskning stämmer då det påstås att dagens ungdomar är mer inaktiva än någonsin. Vi vill även se vad som kan ligga bakom denna inaktivitet och om barn kan sätta in fysisk aktivitet i ett hälsoperspektiv. Vi vill även se om det är någon skillnad mellan pojkar och flickors fysiska aktivitet. Arbetsfördelningen mellan oss författare har varit lika fördelad under hela arbetets gång. Vårt resultat visar på att dagens ungdomar är väldigt aktiva både i skolan och på rasterna. För de som är inaktiva så är att de tycker att andra saker är roligare/viktigare en bidragande orsaken. Hos både killarna så är det den tekniska utvecklingen som tar över deras vardag, hos killarna TV-spel och hos tjejerna TV:n. Vårt resultat pekar på att våra respondenter kan sätta in fysisk aktivitet på både fysisk-, psykisk- och social nivå. Vi har använt oss aven enkätundersökning och kommer att inrikta oss på barn i årskurserna 4-5, då detta är vår framtida målgrupp som lärare.

Syftet med detta arbete är att, med hjälp av Friskis &amp; Svettis rörelseprogram Röris, undersöka om det går att upptäcka eventuella skillnader i elevers koncentration före och efter fysisk aktivitet. Under två veckor har vi observerat tio elever i årskurs fem och sex där en vecka var utan fysisk aktivitet och den andra veckan var med fysisk aktivitet. Därefter har vi under 60 minuter undervisning granskat elevernas koncentrationsnivå på skolarbetet. Resultatet visade att åtta av tio elever påverkades positivt efter fysisk aktivitet, en elev som inte påverkades alls och en elev som påverkades negativt. Utöver rörelseexperimentet och observationer har vi genomfört intervjuer med eleverna samt deras klasslärare. Intervjuerna visade att av de tio elever som deltog ansåg majoriteten att det blev lättare att koncentrera sig efter fysisk aktivitet. Även klassläraren märkte skillnader i elevernas koncentration efter fysisk aktivitet gentemot fysisk inaktivitet. I vår studie har vi använt oss av Röris, ett rörelseschema till musik, framställt av Friskis &amp; Svettis. Detta rörelseschema är utformat så att det går att använda både utomhus och inomhus och kan även användas i klassrummet.

Syftet med arbetet är att belysa hur en skola bedriver undervisningen i idrott och hälsa. Undersökningen gjordes genom kvalitativa intervjuer med en rektor, en lärare och två elever i årskurs fyra respektive årskurs sex på en skola i södra Halland. Bakgrunden till arbetet är den okunskap som finns hos elever i dagens samhälle om hälsa respektive ohälsa. Under min skoltid fanns ingen undervisning om varför det är bra att vara fysisk aktiv och det bör därför belysas hur det idag kan se ut på en skola. Metoden som används är kvalitativa intervjuer med fyra personer som har olika anknytningar till skolan som ligger i södra Halland. Resultatet i undersökningen är att lärarna arbetar mycket lite med teoretisk undervisning i ämnet idrott och hälsa och lärarna hade som motivering att det saknas tid samt att de tror att eleverna skulle tröttna på ämnet om det blev både teoretisk och praktisk undervisning i ämnet. Det som var bra var att skolan använde sig av elevråd där eleverna kan påverka i hälsofrågorna. Det framkom från de två eleverna önskemål i teoretiska lektioner i ämnet idrott och hälsa samt gästföreläsare och studiebesök. Även att undervisningen ska ske i mindre grupper. Det kan dock diskuteras om det funnits bättre sätt att få fram resultatet. I efterhand är tanken att det vore bättre om det gjordes en kvantitativ undersökning med enkäter för att få en mer helhetssyn hur skolor arbetar med idrott och hälsa. Råd till skolan efter utförda intervjuer är att lyssna mer på varandra om vilka behov som finns på skolan.

Forskning har visat att oro, ångest, stress och dålig sömn är åkommor som blivit allt vanligare och symptomen sjunker allt lägre ned i åldrarna. Med detta som utgångspunkt har vi valt en surveyundersökning i form av enkäter för att se vilka eventuella samband som fanns mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. I undersökningen har 96 gymnasiekillars svar behandlats för att ta del av deras upplevda hälsa och skattade fysiska aktivitetsnivå. Enligt Lpf 94 är syftet med undervisningen i Idrott och hälsa bland annat att utveckla elevernas kunskap om hur olika faktorer kan påverka det fysiska, psykiska och sociala välbefinnandet. Regelbunden fysisk aktivitet kan motverka bland annat stress, oro och depression. Resultatet av undersökningen visade att det fanns samband mellan gymnasiekillars självupplevda hälsobesvär och deras skattade fysiska aktivitetsnivå. Slutsatsen med studien är att lärare i Idrott och hälsa med hjälp av resultatet kan ge sina elever en insikt i vilka positiva effekter fysisk aktivitet har på eventuella besvär med hälsan. Därmed kan de även motivera dem till en framtida regelbunden fysisk aktivitet. Studien ämnar väcka läsarens intresse för ämnet och ge en insikt i sambanden mellan självupplevda hälsobesvär och fysisk aktivitet.

Fysisk aktivitet kan främja både fysisk och psykisk hälsa. På senare tid har uppmärksamhet ägnats åt att nå förståelse för vilka faktorer som påverkar individers fysiska aktivitet. Syftet med studien var att, bland fysiskt aktiva personer, få ökad förståelse i vilka faktorer som motiverar till fysisk aktivitet samt vilka eventuella försvårande omständigheter som finns och vad individerna gör för att överkomma dem. Åtta intervjuer genomfördes och analyserades genom induktiv tematisk analys. I enlighet med tidigare forskning och beteende- och motivationsteorier visade resultatet att det var viktigt att det var nöjesfyllt att vara fysiskt aktiv, att individerna upplevde att deras fysiska och mentala hälsa påverkades positivt samt att det var en betydelsefull social aktivitet. Försvårande omständigheter kunde vara den mörka årstiden och tidsbrist. Resultaten ger information om faktorer som kan behöva tas hänsyn till vid utformandet av interventioner för att öka individers fysiska aktivitet och välbefinnande.

<!--StartFragment-->Sammanfattning Syfte Aaron Antonovsky, medicinsk sociolog, beskriver känsla av sammanhang, KASAM, i vilken utsträckning vi uppfattar tillvaron som begriplig, hanterbar och meningsfull. Detta menar han har stor betydelse för hur vi klarar påfrestningar i livet och därmed upprätthåller hälsa. Studien undersöker om det finns ett samband mellan antal timmars utövande av fysisk aktivitet och grad av KASAM hos personalen på en skola.    Metod Studien gjordes som en kvantitativ fallstudie på en skola i södra Norrland. Aaron Antonovskys livsfrågeformulär (KASAM - 13) användes för att mäta personalen KASAM. Ytterligare en enkät användes där personalen fick besvara antal timmar fysisk aktivitet de utövande per vecka, sysselsättning på skolan, ålder, kön och civilstånd. Urvalet gjordes utifrån bekvämlighetsprincipen. Resultaten bearbetades med hjälp av dataprogrammet SPSS. Det externa bortfallet var mindre än 6 % och det interna bortfallet var noll.   Resultat Det fanns en stark korrelation mellan personalens grad av KASAM och antal timmar utövad fysisk aktivitet i veckan. KASAM steg med antalet timmar fysisk aktivitet. Det visade sig också att det fanns ett samband mellan personalen på skolans arbetsuppgifter och deras grad av KASAM. De som arbetade som lärare hade högre grad KASAM än den övriga personalen. Variabler som kön, ålder och civilstånd visade ingen korrelation med KASAM.   Slutsats Resultatet stärker Antonovskys teori om att det finns ett samband mellan strakt KASAM och god hälsa. Det finns många skäl till att utöva fysisk aktivitet, att det höjer en individs KASAM är ett av dem. <!--EndFragment-->