In the last few decades Saudi Arabia and Jeddah has experienced a massive flow of undocumented migrants. This phenomenon is particularly interesting in Saudi Arabia because it involves migrants from different continents and countries, offering the opportunity of a cross-sectional analysis of their communities. This thesis will focus in particular on the case of Jeddah as a case study that serves as a representative microcosm for the whole country. For the first time, using a qualitative analysis, a researcher has been able to access some of the undocumented migrant communities living in the city in their own environment and, through face-to-face interviews, to gather their personal narratives about their lives as the “undocumented.” In particular, this research will analyse twelve communities chosen for being the most representative in the city of Jeddah: the African (e.g., Ethiopian, Eritrean, Somali, Sudanese, Chadian, Nigerian, Burkinabe, Ghanaian, and Cameroonian), the Yemeni, and the Filipino and Indonesian ones. Despite sharing the common experience of living as undocumented in the Kingdom, their relationship with the members of their communities, with the other communities and with the Saudi society are as varied as their backgrounds. This study also offers the opportunity of a discussion on the immigration policies adopted by Saudi Arabia and on their failure in tackling the problems of the undocumented migrants on its soil. In this regard, the study ends with recommendations for Saudi policy makers. Due to the sensitivity of the subject, the researcher guaranteed full confidentiality and anonymity to the interviewees from all the communities who accepted to share their experiences with him.

Mot bakgrund till den samtida ökningen av migrationen till Sverige söker denna uppsats undersöka planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet.  Uppsatsen utgår ifrån teoretiska beskrivningar av planering som en rationell verksamhet och betraktar osäkerhet som en begränsning för en planering som strävar efter ett rationellt och ändamålsenligt beslutsfattande och som bygger sin verksamhet på ett antagande om kunskap. För att belysa hur planeringen förhåller sig till osäkerhet intar uppsatsen ett socialkonstruktivistiskt förhållningssätt och försöker belysa bakomliggande resonemang och avväganden för att sedan ställa detta mot teoretiska beskrivningar av planeringen som en rationell verksamhet och förekomsten av en rationell diskurs. Studiens undersökning utgår ifrån en fallstudiemetodik där tre fall av kommunal planering har valts ut i syfte att studera den kommunala planeringens förhållningssätt till osäkerhet. Undersökningen har utförts genom intervjuer med kommunala tjänstemän och politiker kring hur planeringen påverkas och agerar utifrån de osäkerheter som förekommer i samband med den ökande migrationen. Genom en innehållsanalys av kommunernas översiktsplaner har undersökningen även sökt belysa hur dessa utsagor förhåller sig till kommunens övergripande ställningstaganden och hur dessa ställningstaganden i sin tur behandlar förekomsten av osäkerhet. Undersökningen visar sammanfattat att att stora delar av planeringens sätt att förhålla sig till och agera med hänsyn till situationen kan härledas till en rationell diskurs, där betonandet av överlagda avvägningar, ändamålsenlighet och en fokus på utveckling och tillväxt verkar vara centrala i planeringenshanterande och bedömning av situationen och de osäkerheter man kopplar till den.Planeringens förhållningssätt till förekomsten av osäkerhet verkar präglas av motsägelser där planeringen både erkänner förekomsten av osäkerhet men samtidigt antar säkerhet kring framtida tillväxt och utveckling, vilket inom ramen för uppsatsens teoretiska ramverk kan förstås som ett uttryck för en rationellt betingad tanke om utveckling. I den undersökta situationen verkar den praktiska planeringen i första hand inta ett avvaktande beteende med syfte att reducera osäkerhet och säkerställa ändamålsenliga beslut. Att planeringen samtidigt ger uttryck för en vilja om ett aktivt bemötande av situationen och målsättningar om utveckling kan tyda på en konflikt mellan dess funktioner som politisk visionsformulerande och rationellt genomförande verksamhet i bemötandet av osäkerhet. Undersökningen visar vidare på att visioner och målsättningar verkar spela en viktig roll i planeringens hanterande av situationen och kan förstås som både en förberedande åtgärd och ett försök att reducera osäkerhet genom att skapa intryck av säkerhet kring framtida utveckling.

No description available.

Bakgrund: Det pågår en global och omfattande migration i världen idag, vilket har gjort Sverige till ett mångkulturellt land. Människor som har flytt sina hem och bosätter sig i ett nytt främmande land, kan få ett förändrat aktivitetsmönster. Syftet med denna undersökning var att beskriva aktivitetsmönster i det dagliga livet hos äldre kvinnor födda och uppvuxna i Sverige respektive i forna Jugoslavien. Metod: Författarna använde ett semistrukturerat instrument som har en kvantitativ design med kvalitativa inslag. Instrumentet som användes är inspirerat av det validerade instrumentet “The Occupational Perfomance History Interview”. Urval: Tio av respondenterna valdes utifrån ett snöbollsurval och tio stycken valdes ut genom ett målinriktat urval. Deltagarna som valdes hade så liknande ålder och arbetslivserfarenhet som möjligt. Resultat: Resultatet visade att majoriteten av respondenterna var nöjda med de rutiner de hade. Rutinerna gav dem struktur i vardagen samt de visste vad de skulle göra under dagen. Dock var de svenskfödda kvinnorna mer aktiva än vad kvinnorna från forna Jugoslavien var.

Over the last two decades, migration to Chile has increased dramatically. This "new migration" (Martínez 2003) marks a demographic shift away from largely Europeans and Argentineans to the current arrival of migrants from Peru, Bolivia, and Colombia. As in other Latin American nations, previous migratory waves to Chile were often associated with racial improvement via blanquemiento, or whitening, a deliberate move away from bodily, material, and cultural markers of indigeneity. While Chile and these neighboring countries share a common language, history of Spanish colonization, dominant religion, and some cultural traditions, the current arrival of Latin American migrants has prompted emphatic delineation of racial difference. In analyzing current discourses addressing migration, I argue that the new Latin American migratory flow is always understood in the context of historic migrations from Europe. As Latin American migrants settle in Chile, racialization - the practice of making racial distinctions and pairing these distinctions with an accompanying racial hierarchy - profoundly shapes migrant experiences. I argue that migrant racialization emphasizes both the creation of racial others as well as the assertion of a Chilean national sameness. Indeed, this new migratory flow prompts the construction, contestation, and negotiation of Chile's own national racial identity - one that is produced in constant awareness of global racial understandings. My research extends work on migrant racialization by exploring the recurring tension between racial distinction and national self-presentation through three examples: understandings and experiences of migrant domestic labor, migrant use of public space, and the consumption of Peruvian food. Throughout these examples, I chart the ongoing production of migrant visibility and how the discourses, practices, and processes involved illustrate the shifting terrain of Chilean racial understandings.

This thesis examines two proposals, Särskilda åtgärder vid allvarlig fara för den allmänna ordningen och inre säkerheten i landet (2015/16:67) och Tillfälliga begränsningar av möjligheten att få uppehållstillstånd (2015/16:174), in light of the concept of securitization, and analyze the effects the resulting provisions to the law and the government bill may have on displaced people. The theoretical framework used for analysis is primarily the theory of securitization in international relations and secondarily the perspective of human security. The analysis of the proposals shows that the Swedish Government considers the inflow of a high amount of asylum seekers as a threat to national security, and the special measures are in need to ensure public order and national internal security. This points to the fact that asylum seekers it to be considered as securitized. Additionally the proposals confirms that asylum seekers is to be seen as a security issue threatening specific societal structures. Hence the need of id-checks. The proposed legislation concerning limiting residence permits is viewed, both from a majority of the national consultative bodies and the Government itself, as affecting asylum seekers in various negative ways. The conclusion of the analysis is that the combination of legislating identity checks and proposing legislation to limit residence permits indicates a more significant shift in Sweden's migration policy than has been evident in the public sphere. Policies has gradually changed from defending rights and guarding safety for fleeing human beings to primarily focus on protecting the nation and guarding the citizens. Furthermore, this study accentuates a previously obscure phenomenon in Swedish migration policy. A Swedish government has proposed legislation based on protecting the Swedish society from severe threats from people in need of security and protection, which the Swedish parliament has passed as a law.

The original publication is available at http://www.commerce.uct.ac.za/Organisations/Demography/SA_Journal_of_Demography/SAJD/Volume%208/SAJDem_2000_8_1_Bekker.pdf

published_or_final_version / abstract / China Development Studies / Master / Master of Arts

published_or_final_version / abstract / Computer Science / Doctoral / Doctor of Philosophy

No description available.