Syftet med studien var att undersöka konsekvenserna avseende fallolyckor bland äldre, samt att undersöka vilka preventiva metoder som presenteras i internationell vetenskaplig litteratur. Metod: Studien genomfördes som en systematisk litteraturstudie. Databassökningen gjordes i Blackwell Synergy och ELIN@Dalarna. De vetenskapliga artiklarna som ingick i studien var skrivna på svenska eller engelska samt publicerade mellan åren 1999 och 2007. Artiklarnas vetenskapliga kvalitet bedömdes utifrån granskningsmallar. I resultatet som grundar sig på 20 artiklar framkom det att hos dem som fallit under studieperioden och som föll igen inom en tremånadersperiod var risken att avlida i samband med det andra fallet 95 procent. Vanliga konsekvenser efter ett fall var höftfrakturer och andra kroppsliga skador samt även fysiska funktionsnedsättningar och imobilitet. Resultatet visade även att socialpsykologiska konsekvenser var vanligt förekommande där dominerande känslor var rädsla, ångest, kraft- och orkeslöshet, förlorad eller minskad självständighet, depression samt förlorad självkontroll. Kvinnor föll oftare, var oftare rädda och hade mer ångest, dessutom fick de oftare höftfrakturer och komplikationer i samband med fallet jämfört med männen. Multidisciplinära preventionsprogram minskade fallolyckorna signifikant. Tidig prevention hos riskgrupper var viktigt. Balansträningsprogram som exempelvis Tai Chi Chuan visade sig ha positiv effekt på balansen och minskade risken att falla. Slutsats: Fallolyckor bland äldre är ett växande problem inte bara i Sverige utan i stora delar av världen. Eftersom fallförebyggande åtgärder är ett komplext område med många faktorer som har betydelse för utfallet krävs det ett samarbete mellan många aktörer men framförallt mellan kommun och landsting. Prevention måste struktureras för bästa resultat lämpligen genom att använda en färdigställd lokal preventionsplan. De samhällsekonomiska vinsterna lokalt, regionalt och nationellt skulle bli stora om det preventiva arbetet prioriterades och effektiviserades.

No description available.

The purpose of this study was to quantitatively evaluate the overall effectiveness of eating disorder prevention programs and to investigate potential moderating variables that may influence the magnitude of intervention effects. Meta-analysis was used to conduct a comprehensive and systematic analysis of data across 46 studies. Effect size estimates were grouped into outcome sets based on the following variables: knowledge, general eating pathology, dieting, thin-ideal internalization, body dissatisfaction, negative affect, and self-esteem. Q statistics were used to analyze the distribution of effect size estimates within each outcome set and to explore the systematic influence of moderating variables. Results revealed large effects on the acquisition of knowledge and small net effects on reducing maladaptive eating attitudes and behaviors at posttest and follow-up. These programs were not found to produce significant effects on negative affect, and there were inconsistent effects on self-esteem across studies. Population targeted was the sole moderator that could account for variability in effect size distributions. There was a tendency toward greater benefits for studies targeting participants considered to be at a relatively higher risk for developing an eating disorder. Previous assumptions regarding the insufficiency of "one-shot" interventions and concerns about the iatrogenic effects of including information about eating disorders in an intervention were not supported by the data. These findings challenge negative conclusions drawn in previous review articles regarding the inability of eating disorder prevention programs to demonstrate behavioral improvements. Although these findings have implications for the prevention of eating disorders, it was argued that a clear link between intervention efficacy and a decreased incidence of eating disorders was not demonstrated. Rather, only direct information was offered about the ability to influence eating disorder related knowledge, attitudes, and behaviors. Specific recommendations related to intervention content, reasonable goals/expectations, and outcome criteria were offered for improving research in this area.

Animal disease outbreaks either through deliberate terroristic act or accidental introductions present a serious economic problem. This work concentrates on the economics of choosing strategies to mitigate possible agricultural terrorism and accidental introduction events largely in the animal disease management setting. General economic issues and the economic literature related to agricultural terrorism broadly and animal disease concerns specifically are reviewed. Basic economic aspects, such as the economic consequences of outbreaks, costs and benefits of various mitigation strategies, and stochastic characteristics of the problem are discussed. A conceptual economic model is formulated to depict the animal disease outbreak related decision making process. The key element of this framework is the choice between ex ante versus ex post mitigation strategies. The decision of investing in preventative and/or responsive strategies prior to the occurrence of an event versus relying on response and recovery actions after an outbreak event needs careful consideration. Comparative statics investigations reveal that factors that affect this decision are event probability, and severity, as well as costs, benefits, and effectiveness of various mitigation strategies. A relatively simplified empirical case study is done analyzing the economic tradeoffs between and optimum levels of ex ante detection, as a form of prevention, and ex post slaughter, as a form of response. The setting chosen involves Foot and Mouth Disease management. Empirical investigation is done on the conditions under which it is economically more advantageous to invest in ex ante detection as opposed to relying just on ex post response. Results show that investment in ex ante activities becomes more advantageous as the probability and severity of an agricultural terrorism event increases, response effectiveness decreases, and costs of surveillance decrease. Also spread rate is found to play a key role in determining optimal combination of ex ante and ex post strategies with more done ex ante the faster the disease spread. Finally, an economic framework is posed for future work given availability of a more detailed epidemiologic model. Access to such a model will allow for incorporation of wider spectrum of strategies including numerous possibilities for prevention, detection, response and market recovery facilitation. The framework allows more localized options, multiple possible events and incorporation of risk aversion among other features.

There has been a lack of information and research as to the reasons students did not graduate from high school with a diploma, or GED certificate, or certificate of completion, even though they were given the opportunity to attend an alternative drop-out or credit recovery program. This study identified the reasons why some students failed to complete an alternative education program in a K-12 school district in Texas. Of the 29 former PACE students failing to graduate with either a diploma or GED certificate that participated in this research, a little less than half either quit the program or were administratively dropped because they felt that earning money from their job was more important than graduating from high school. Each of the others had this excuse as well as many other excuses for not graduating. Three inter-locking conclusions were reached by the researcher after interviewing 29 of the students that did not complete the PACE program. The first conclusion was that students did not understand the value of a high school diploma at the time they were attending PACE. The second was that money, even in the form of a minimum wage job, was more important than an education. The final conclusion was that each student did not have a plan for their life beyond the coming evening or weekend. All students that failed to graduate or earn a GED had at least one of these misconceptions, while most had two, and a few had all three.

<p>Trycksår är ett vanligt förekommande problem som medför stort lidande för den som drabbas och bidrar till extra kostnader för samhället. Syftet med studien var att sammanställa vilka förebyggande omvårdnadsåtgärder sjuksköterskor använder sig av och om de är tillräckliga för att motverka trycksår hos sängliggande patienter på sjukhus. Metoden som användes var en litteraturgranskning där artiklar samlats inom ämnet och där fokus lagts på trycksår, omvårdnadsåtgärder och riskfaktorer. Resultatet visade att det är viktigt att sätta in preventiva åtgärder i god tid för att förhindra uppkomsten av trycksår. De omvårdnadsåtgärder som sjuksköterskan använder sig av idag är riskbedömning, tryckavlastning, observation och vård av huden, nutritionsstatus och dokumentation. Slutsatsen av studien visar att det är viktigt att göra en riskbedömning och använda sig av olika hjälpmedel för att förhindra uppkomsten av trycksår. Sjuksköterskan bör bli bättre på att dokumentera i patientjournalen och införskaffa sig ny kunskap.</p>

Thesis--PlanB (M.S.)--University of Wisconsin--Stout, 2003. / Includes bibliographical references.

Thesis (Ph. D.)--University of Cincinnati, 2002. / Title from electronic thesis title page (viewed Apr. 21, 2003). Includes abstract. Includes bibliographical references.

Introduktion/Bakgrund: Obstipationsproblematiken på särskilda boenden är utbredd ochförskrivandet av laxantia är stort. Obstipation kan leda till ett lidande hos den som ärdrabbad. Det är viktigt att sjuksköterskan identifierar och arbetar förebyggande till de somligger i riskzonen. Syfte: Belysa icke- farmakologiska omvårdnadsåtgärder för att förebyggaobstipation hos äldre på särskilt boende. Metod: Arbetet är en litteraturöversikt där trettonvetenskapliga artiklar ingår i resultatet. Artiklarna kvalitetsgranskades, analyserades ochsammanställdes i resultatet. Resultat: Resultatet indelades i tre rubriker: Kost, Fysiskaktivitet och Vårdpersonals kunskap. Olika interventioner resulterade i minskadanvändning av laxantia och ökad kunskap hos vårdpersonal när det gäller att identifiera ochförebygga de som ligger i riskzonen för att utveckla obstipation. Diskussion: Ändringar ikosten i form av fibertillägg gav patienterna en positiv inverkan på deras tarmvanor samt enminskning av användandet av laxantia. Vårdpersonalens kunskap är en färskvara somkontinuerligt bör uppdateras för att kunna bibehålla fortsatt god kvalitet på omvårdnaden.Slutsats: Ökad kunskap om förebyggande omvårdnadsåtgärder hos vårdpersonalen, samtatt de delar med sig av den, kan ge positiva effekter på obstipationsproblematiken påsärskilda boenden.

Specialiteten intensivvård utvecklades på 1950-talet, ända sedan dess har det varit känt att vissa av patinterna utvecklar akut förvirring eller psykiska störningar som senare kom att benämnas IVA syndromet. IVA syndromet orsakas av en process som startar vid insjuknandet/olyckan och beror på ett samspel mellan en psykologisk process, kemisk påverkan och den miljöstress som uppkommer av intensivvårdsmiljön som patienten vårdas i. IVA Syndromet orsakar ökad morbiditet och mortalitet. Syftet med arbetet är att beskriva omvårdnadsproblem och vilka åtgärder sjuksköterskan kan vidta för att förebygga utvecklandet av IVA syndromet. Undersökningen har utförts som en litteraturstudie. Resultatet visar att det finns en mängd olika omvårdnadsproblem relaterat till IVA syndromet. Sjuksköterskan kan med hjälp av kunskap och medvetenhet om problemet vidta en rad åtgärder inom ramen för sin profession för att förhindra och lindra effekterna av IVA syndromet. Resultatet visar att sjuksköterskan måste ha en helhetssyn i omvårdnadsarbetet för att effektivt kunna förebygga utvecklandet av IVA syndromet.