<p>Sammandrag på engelska.</p>

Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området. Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan. Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras. Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket. Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna. Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor. Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta. Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.

<p>Examensarbetet har gjorts i samarbete med SP, Sveriges tekniska forskningsinstitut. De vill genom denna rapport börja få svar på frågan, om det är lönsamt att odla alger till biodieselframställning under svenska förhållanden, för att sedan möjligen påbörja en forskning inom området.</p><p>Rapporten granskar till en början, via informationssökning, vad som är gjort tidigare och vilka företag och forskare som arbetar inom området idag. Därefter undersöks de steg som algerna genomgår för att bli biodiesel, det vill säga odling, skördning, utvinnande av algolja och slutligen framställningen av biodiesel ifrån algoljan.</p><p>Olika alger, utrustningar och metoder studeras och ekonomiska siffror sammanställs vad gäller produktionen av alg-biodiesel. Slutligen undersöks vilket intresse området har hos olika svenska företag. Problemområden tillsammans med effektiviseringar diskuteras.</p><p>Resultatet är ett flödesschema över en önskemodell för svenska förhållanden. Flödesschemat innehåller de lösningar och metoder som förväntas ha stor potential, dock så fastslås det inte att det skulle vara den enda lösningen. Höjdpunkterna i denna modell är användandet av en mixotrof alg som odlas i slutna bioreaktorer. Algerna ska få en ökad tillförsel av koldioxid ifrån till exempel kraftvärmeverk tillsammans med glycerol, vilket gynnar tillväxten med möjligen upp till tretton gånger. Glycerol är en biprodukt vid biodieselframställning vilket därmed kommer att göra det till ett billigt näringsmedium vid mixotrof växt. Även värme är en restprodukt som tillförs algerna ifrån kraftverket. Denna metod kommer samtidigt fungera som koldioxidrening och kväveoxidrening för kraftvärmeverket.</p><p>Rapporten visar även på att övergött vatten, innehållande fosfor och kväve, kan renas med algerna och detta tillförs med fördel till de slutna bioreaktorerna.</p><p>Skördning av algerna görs genom flotation med löst syre eller genom att störa koldioxidflödet. Både syre och koldioxid kan tillföras ifrån andra steg i flödesschemat. Oljan extraheras fördelaktligen ifrån algerna med hjälp av produkten biodiesel och oljan omvandlas därefter till mer biodiesel genom transesterifiering med hjälp av mikrovågor.</p><p>Resultatet visar också att alg- biomassan kan användas till att framställa en rad olika restprodukter, där djurfoder, föda till tredje världen, bioplast och andra biobränslen är de mest intressanta.</p><p>Rapporten visar på ett stort intresse ifrån olika aktörer inom bland annat flygindustrin, kärnkraftverk, oljebolag och energibolag i Sverige.</p>

The Baltic Sea is one of the world’s most polluted seas. Increased discharge of nutrients due to greater populations of people, together with a slow water exchange, creates great stress on the sea. Too much nutrients leads to increased growth of algae and causes problem in the ecosystem. Even if we reduce nutrient discharge the problem still exist in the ocean. When algae dies and sinks, more nutritional substances is produced called "internal eutrophication". This phenomenon will grow in the future due to a warmer climate and the problem is spreading towards the coastal zone, which is an important site for fish recreation. By removing the abundance of algae, the nutritional and toxic substances are reduced and the algae biomass can be a future resource for biofuel production.

This study examines and analyzes the treatment accorded Alger Hiss by the American press from August 3, 1948, to January 25, 1950. Information sources included the forty-one newspaper articles submitted by Hiss's attorneys in their motion for a change of venue at the second trial, and those sections of books, newspapers, and magazine articles relative to the press's coverage of the case. Six chapters cover the changing press image of Hiss, newspaper articles submitted in evidence, and the relationships of Richard M. Nixon and Whittaker Chambers to the press. The study analyzes historically the differing attitudes toward Hiss and concludes that since the press reflected the nation's fears that its leaders had Communist ties, press coverage of the case lessened Hiss's chances for a fair trial.

Jordens vattendrag blir alltmer förorenade av tungmetaller, vilket är ett miljöproblem. Forskning visar att alger har en påvisad bra effekt gällande biosorption eller absorption av dessa föroreningar. Syftet med examensarbetet var att utvärdera möjligheterna till vidhäftning av alger på textila material. Målet är att i framtiden utveckla en geotextil som kan eliminera tungmetaller från vatten. Valet att odla alger på textil grundas på dess portabilitet, förmåga att täcka stora ytor, kostnadseffek- tiva produktion och det möjliggör en smidig uppsamling av alger från vattnet. Detta projekt är ett samarbete mellan Smart Textiles och Sveriges Tekniska Forsk- ningsinstitut (SP). Arbetet startades med en litteraturstudie inom ämnet för att få en djupare förståelse inför det praktiska arbetet. I projektet undersöktes materialen bomull och polyester i två olika konstruktioner, tvåskafts- och våffelbindning. Algerna som valdes ut var två arter av blågröna mikroalger, C. kessleri och S. communis. Tillväxten på textilierna pågick i 24 dygn och under processens gång utfördes mätningar och iakttagelser. Resultatet visade att både material och textilens konstruktion hade betydelse för algtillväxten. Bomullsmaterialen fick bättre mätvärden än polyestern. C. kessleri odlat på bomull fick högst värden i flest mätningar. Konstruktionen hade bety- delse då våffelbindningen fick bäst algtillväxt, detta visade sig genom högst viktdifferens vid torrviktsmätningarna. Avslutningsvis utfördes ett experiment för att undersöka om den algbeklädda textilen har förmåga att genom biosorption eller absorption ta upp koppar ur en lösning. Textilen som användes var tillverkad av bomull med våffelbindningskon- struktion och odlad med algen C. kessleri. Mätningarna som utfördes gav svårtol- kade resultat gällande algernas upptagningsförmåga. Referensprovet visade sig ha en förmåga att öka mängden koppar i lösningen. En tanke om detta fenomen var att bomullen besprutas hårt med bekämpningsmedel under odlingen, vilket kan inne- hålla koppar. Mätningarna visade också att de textila substraten med alger, döda som levande, hämmade denna kopparökning vilket tyder på algernas förmåga att ta upp koppar. Experimenten bekräftade att algers vidhäftning på textil är möjlig. Försöket tydde även på att alger har en hämmande effekt av kopparökning i lösning. I framtiden bör mer forskning på textiler i kombination av olika sorters alger genomföras, detta för att öka möjligheterna för tillverkning av en vattenrenade geotextil. Att förbättra och förnya olika reningsprocesser är ett måste för ett fortsatt gott leverne på planeten Jorden. / Program: Textilingenjörsutbildningen

Reproduction de : Thèse de doctorat : Le projet architectural et urbain : Paris 8 : 2006. / Titre provenant de l'écran-titre. Bibliogr. f. 547-568. Notes bibliogr. Index.

Th. État--Lettres--Bordeaux 3, 1989. / Contient aussi des extr. de "Africa illustrata" du même auteur, ainsi qu'un choix de documents. Bibliogr. p. 681-739. Index.

I detta examensarbete studerades metanpotentialen för brunalger och rödalger som hämtades vid två olika tillfällen. Förutsättningarna för att tång och alger ska kunna användas som substrat för biogasproduktion samt vilken miljönytta som kan uppnås undersöktes också.  Satsvisa försök har gjorts i laboratoriemiljö genom att ta reda på metanpotentialen för de olika substraten. Biogasproduktion skedde i en syrefri rötningsprocess som innebar ett komplext förlopp där olika mikroorganismer sönderdelade substratet i flera steg för att slutligen bilda biogas samt en rötrest. Ympen som användes i försöket kom från en biogasanläggning och bestod av en blandning av naturgödsel och organiska restprodukter från slakterier och annan industri. Substratblandningar mellan tång och rötrest undersöktes genom satsvis teströtning i 15 flaskor under mesofila förhållanden, 37 °C. Gasmätningar utfördes kontinuerligt under försökets gång. Metanhalter analyserades med en gaskromatograf. Testerna avslutades efter 17 dagar eftersom produktionen för samtliga flaskor då hade upphört. Resultatet visar att samrötning av rödalger som hämtades i oktober med ymp genererade en högre metanpotential än andra substrat. Den högsta metangaspotentialen var 159 l/kg VS. Rödalger som inhämtades i januari genererade lägst metangaspotentialen, cirka 60 l/kg VS. Att samla upp tång och alger från stränder innebär många fördelar. Exempelvis att ta bort lukt, att öka rekreationsvärdet, att förbättra vattenkvaliteten, att minska övergödningen samt att stränderna blir mer badvänliga.  Genom att framställa biogas från tång ökar dessutom produktionen av förnybar energi. Energin från biogas uppvisar mycket hög klimatprestanda och bidrar till en minskning av utsläpp av växthusgas.

I mitt examensarbete vill jag undersöka och utveckla en mer hållbar lösning till dagens förpackningar i plast som numera används och produceras. 1 280 000 ton plastråvara sattes på den svenska marknaden under 2019 och av denna mängd uppgick total plastmängd av plastprodukter till 660 000 ton (Naturvårdsverket, 2022). En betydande andel av denna plast används i förpackingsindustrin (Upphandlingsmyndigheten) där dessegenskaper oftast betraktas som nödvändiga. Emellertid, genom att använda andra material som är mer hållbara, kan det vara möjligt att hitta andra alternativ. För att minska användningen av plastförpackningar har jag designat en kollektion av förpackningar i ett biologiskt nedbrytbartmaterial för oljebaserad hudvård och kosmetika, så som hudolja,fettade krämer och ögonskugga. Genom att tillämpa användningen av ett biologiskt nedbrytbart material kan förbrukningen minska av plastprodukter som tillverkats från fossila bränslen. Detta är särskilt relevant eftersom de flesta förpackningar i dagens samhälle går till förbränning snarare än återvinning (SCB, 2022). För att uppnå detta mål utforskades olika komponenter i form av ett material som kan användas som ett alternativ till traditionella förpackningar i plastmaterial. Mitt designförslag resulterade i förpackningar tillverkade av en grund från alger och äggskal till ett biobaserat och biologiskt nedbrytbart material. Jag hade som utgångspunkt att återskapa äggets material i form av styrka och tålighet som till största del består av kalciumkarbonat. Äggskal är även en restprodukt i Sverige som vi har en tillgång av då svensken i genomsnitt äter ett halvt ägg om dagen, cirka 207 ägg per år. Under påskveckan ökar vår konsumtion av ägg med det dubbla, då konsumerar vi totalt 2000 ton ägg (Från Sverige, 2021). Denna mängd av äggskal resulterar i en resurskälla som jag ser att äggskalen kommer till användning av i form av ett nytt material. För att stärka materialet lades det till ytterligare en komponent som är brunalg. Brunalg är likaså här ett material från naturen som är biologiskt nedbrytbart och har en mer positiv inverkan på miljön. För mig är det viktigt att arbeta med material som produceras i Sverige för att knyta an hela cirkeln av hållbarhet. Alger är även ett klimatsmart och hållbart vattenbruk som förbättrar havsmiljön i och med att alger odlas i havet behöver man varken vattna eller gödsla skörden, utan den sköter sig själv tills det är dags att skörda (GU, 2021).