Spelling suggestions: "subject:"[een] ADHD"" "subject:"[enn] ADHD""
331 |
Effects of Pharmacotherapy, Neurodevelopment, Sex and Structural Asymmetry on Regional Intrinsic Homotopic Connectivity in Youths with Attention Deficit Hyperactivity Disorder.Homoud, Zainab 12 1900 (has links)
Functional magnetic resonance imaging studies have long demonstrated a high degree of correlated activity between the left and right hemispheres of the brain. Interregional correlations between the time series of each brain voxel or region and its homotopic pair have recently been identified by methods such as homotopic resting-state functional connectivity (H-RSFC). However, little is known about whether interhemispheric regions in patients with Attention-deficit/hyperactivity disorder (ADHD) are functionally abnormal. The aim of this thesis is to examine the association between H-RSFC and medication status, age, sex, and volumetric asymmetry index (AI). In our approach, region-based activity was obtained using three different methods. To test for associations, two linear mixed-effects models were used. Across results, H-RSFC variation was found in subcortical regions and portions of cortical regions. In addition, changes in functional connectivity were found to be linked with structural asymmetry in two cortical regions. More importantly, shifting in homotopic functional activation was found as a result of medication intake in youths with ADHD. These findings demonstrate the utility of homotopic resting-state functional connectivity for measuring differences among pharmacotherapy intake, gender, neurodevelopment, and structural asymmetry.
|
332 |
Improvement in Parent Stress Through a School-Based Intervention for Middle School Students with ADHDBenson, Kari N., January 2017 (has links)
No description available.
|
333 |
ADHD i skolan : En undersökning om anpassningar i skolverksamheten för elever med ADHDHöjer, Karolina January 2012 (has links)
No description available.
|
334 |
Auswirkungen der Selbstwirksamkeit auf den Effekt eines Theta/Beta Neurofeedbacktrainings bei Kindern mit Aufmerksamkeitsdefizit-/Hyperaktivitätsstörung / Influence of self-efficacy on the effect of a theta/beta neurofeedback training in children with ADHDSchmiedeke, David 29 July 2020 (has links)
No description available.
|
335 |
Investigating the EEG Error-Related Negativity in College Students with ADHD, Anxiety, and DepressionCanini, Mariacristina, Jones, Marissa R, Sawyer, Ben, Ashworth, Ethan, Sellers, Eric W 12 April 2019 (has links)
Error-related Negativity (ERN) is an event-related potential elicited by the commission of errors. It appears as a negative deflection peaking between 50ms and 100ms after an erroneous response. Previous literature demonstrated that individuals who suffer from either anxiety or depression display a higher ERN amplitude compared to a control group. It has also been shown that people with ADHD display a lower ERN amplitude, suggesting that traits of this disorder, such as impulsivity, impair sensitivity to errors. Based on these findings, we investigated which disorder has more weight on the variance in amplitude of the ERN. We recruited thirty-eight students at East Tennessee State University and gathered data on their level of anxiety, depression, and ADHD through completion of three surveys: the Beck Anxiety Inventory, Beck Depression Inventory, and the ADHD self-report scale. Subsequently, participants were asked to perform a modified Flanker task while their EEG neural activity was collected through a 32-channel EEG cap. ERN amplitude for error responses was significantly higher than ERN amplitude for correct responses. In addition, error responses produced a large P300 component of the event-related potential.
|
336 |
Lärares strategier för att anpassa undervisningen till elever med en ADHD diagnos.Horneby, Lovisa, Olofsson, Emilie January 2020 (has links)
I den här studien är syftet att bidra med kunskap om hur lärare kan förbättra sin undervisning och göra undervisningen inkluderande för elever med Attention Deficit Hyperactive Disorder (ADHD). Metoden som används i denna studie är fallstudie och för att samla in data användes observationer och intervjuer. Under observationerna som ägde rum under tre dagar deltog två lärare. De två lärarna blev även avslutningsvis intervjuade. Studien grundar sig i det sociokulturella perspektivet vilket även är studiens teoretiska utgångspunkt. Den insamlade datan analyserades i diagram och en tabell och som analysverktyg av intervjuerna användes inkluderingsbegreppet. Studien resulterade i att det gick att urskilja några strategier exempelvis att tilltala eleven vid namn användes oftare än andra av lärarna. Vissa strategier ansågs bättre lämpade för elever med ADHD exempelvis att ignorera större oönskade beteenden. Resultatet visade även att observationerna och intervjuerna var motsägelsefulla i vissa fall när det handlade om en del strategier. När inkluderingsbegreppet behandlades framkom det att lärarna själva ansåg att det var svårt att säga vad inkludering faktiskt är. Lärarna framhöll även att det är svårt att veta om eleverna med ADHD blir inkluderade i klassrummet.
|
337 |
Aberrant Neural Activity in Cortico-Striatal-Limbic Circuitry Underlies Behavioral Deficits in a Mouse Model of Neurofibromatosis Type 1Drozd, Hayley Paulina 05 1900 (has links)
Indiana University-Purdue University Indianapolis (IUPUI) / Nearly 18% of children are diagnosed with developmental disabilities. Autism
spectrum disorders (ASDs) and attention deficit hyperactivity disorder (ADHD) are
increasingly common developmental disabilities, but neither is well understood. ADHD
and ASD are both prevalent in the genetic disorder Neurofibromatosis type 1 (NF1)
which impairs the Ras-MAPK/ERK pathway through mutation of the neurofibromin gene
(NF1+/−). More broadly, syndromic forms of developmental disorders are often caused by
mutations of proteins in pathways interconnected with Ras including TSC1/2, FMR1, and
SynGAP. Of NF1 patients, around 30-50% are diagnosed with ASDs and more than 60%
with ADHD.
These studies are the first to show that male mice haploinsufficient for the Nf1
gene (Nf1+/−) exhibit deficits in behavioral inhibition in multiple contexts, a key feature
of ADHD. They exhibit hyperactivity and impulsivity in an open field, delay discounting
task, and cliff avoidance reaction test, rescuable through treatment with the clinically
effective ADHD drug, guanfacine (α2A adrenergic receptor agonist). Previous
experiments in our lab identified social deficits including deficits in consolidation of
social memory. Using optogenetics and awake behaving electrode recordings, we
explored the role of the cortico-striatal-limbic circuitry in impulsivity and in social deficits in male Nf1+/− mice. Manipulation of the prefrontal cortex, nucleus accumbens,
or basolateral amygdala through optogenetics rescued social deficits. These studies are
the first to record brain activity in a preclinical model of NF1 during impulsive behavior,
finding broad spectrum changes across slow, delta, theta, and gamma oscillatory
frequencies and decreased synchrony of the prefrontal cortex and nucleus accumbens
during a delay discounting task. Overall, Nf1+/− male mice with deletion of a single NF1
gene recapitulate cognitive phenotypes of NF1 patients and are a useful model system to
identify alterations in neural circuitry associated with ASD and ADHD.
|
338 |
ADHD och samhället : Att positionera sig i den sociala kontextens konstruktionWedin, Caroline January 2021 (has links)
Studien undersöker hur personer diagnostiserade med ADHD positionerar sig i den sociala kontexten utifrån föreställningar kring avvikelse och norm. Genom den poststrukturalistiska diskursteorins linser där Foucaults maktteorier stöttar den analytiska diskussionen problematiseras diagnosens position som meningsskapande verktyg i diskussionen kring normalitet och avvikelser. Empirin består av fem kvalitativa intervjuer där personer diagnostiserade med ADHD delar med sig av sina upplevelser. Resultatet visar hur ADHD artikuleras och aktualiseras för att identifiera, organisera och etikettera människor och således vidmakthålla ordning genom dikotomi.
|
339 |
Lärares arbete med att främja lärande i matematik hos elever med koncentrationssvårigheter och/eller diagnosen ADHDBragd, Ulrika, Karlsson, Helen January 2021 (has links)
Denna studie hade en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer. Vi intervjuade 16 lärare som undervisar i matematik på låg- och mellanstadiet. Syftet var att öka kunskapen om hur lärare i grundskolans tidigare år arbetar med ämnet matematik för att främja lärande hos elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Våra forskningsfrågor handlade om vilka områden eller moment inom matematik som lärare beskriver som särskilt svåra för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. I studien söktes även svar på vilka anpassningar som matematiklärare beskriver att de gör i undervisningen för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har och om lärarna beskriver skillnader i anpassningar beroende på om det är pojkar eller flickor med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD. Slutligen undersökte vi vilka förutsättningar matematiklärare upplever att de har när de utarbetar anpassningar i sin undervisning för att möta de behov som elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD har. Intervjuerna analyserades utifrån begreppen scaffolding och artefakter. Olika specialpedagogiska perspektiv användes för att analysera synen på orsaker till elevernas svårigheter. Områden som lärare beskrev som problematiska för elever med koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD var tabellträning, algoritmer, klockan, textuppgifter och problemlösning. Det framkom att det individuella perspektivet rådde med tanke på hur lärare såg på orsaker till elevernas matematiksvårigheter. Eleven sågs som problembärare. Lärare beskrev att de gjorde många slags anpassningar i sin undervisning på både individ- och gruppnivå. Lärare beskrev att de inte gjorde skillnader i anpassningar utifrån kön men de såg könsskillnader i hur koncentrationssvårigheter/diagnos ADHD tog sig uttryck. Att utforma anpassningar var till stor del ett ensamarbete för lärare. De upplevde dock att de kunde få stöd vid behov.
|
340 |
"Funktionsnedsättning" eller "superkraft"? : Den retoriska konstruktionen av begreppet ADHD i Dagens NyheterRivas, Amanda January 2021 (has links)
No description available.
|
Page generated in 0.052 seconds