Spelling suggestions: "subject:"[een] ADHD"" "subject:"[enn] ADHD""
291 |
Investigation of the Genetic Factors Associated with Attention/deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Reading Disability (RD) and Language AbilityHusain, Sabah 27 November 2013 (has links)
Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) frequently co-occurs with language disorders including reading disabilities (RD) and language impairment (LI). Results from recent genetic studies have implicated Cadherin 13 (CDH13) and Contactin Associated Protein-like 2 (CNTNAP2) as ADHD and LI candidate genes, respectively. Studies have also indicated genomic regions of overlap between ADHD and reading disability (RD), suggesting a shared genetic etiology for both disorders. In the present study, we conducted a family based association analysis to investigate whether CDH13 and CNTNAP2 genes are associated with ADHD, RD and language ability in ADHD and RD samples. Although we found several trends for associations between CDH13, CNTNAP2 and ADHD and language measures, none would remain significant following corrections for multiple tests. However, the study represents the first time CDH13 and CNTNAP2 have been studied for a relationship with language in ADHD/RD samples. Further studies employing larger sample sizes are necessary to confirm our findings.
|
292 |
Investigation of the Genetic Factors Associated with Attention/deficit Hyperactivity Disorder (ADHD), Reading Disability (RD) and Language AbilityHusain, Sabah 27 November 2013 (has links)
Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) frequently co-occurs with language disorders including reading disabilities (RD) and language impairment (LI). Results from recent genetic studies have implicated Cadherin 13 (CDH13) and Contactin Associated Protein-like 2 (CNTNAP2) as ADHD and LI candidate genes, respectively. Studies have also indicated genomic regions of overlap between ADHD and reading disability (RD), suggesting a shared genetic etiology for both disorders. In the present study, we conducted a family based association analysis to investigate whether CDH13 and CNTNAP2 genes are associated with ADHD, RD and language ability in ADHD and RD samples. Although we found several trends for associations between CDH13, CNTNAP2 and ADHD and language measures, none would remain significant following corrections for multiple tests. However, the study represents the first time CDH13 and CNTNAP2 have been studied for a relationship with language in ADHD/RD samples. Further studies employing larger sample sizes are necessary to confirm our findings.
|
293 |
Utvärdering av en DBT-inspirerad gruppbehandling för vuxna med ADHDMählck, Fernanda January 2013 (has links)
No description available.
|
294 |
Att leva med ADHD : En litteraturöversiktKarlsson, Wanda, Olsson, Josefine January 1900 (has links)
ADHD är en vanligt förekommande diagnos som sjuksköterskan stöter på i många olika vårdkontexter. Symtomen som präglar diagnosen kan innebära ett lidande för patienten och samsjuklighet är vanligt i denna patientgrupp. Okunskap om diagnosen hos vårdpersonal kan leda till att personer med ADHD missuppfattas och att vården inte tillgodoser de här patienternas behov. Det finns idag begränsat med forskning som belyser upplevelsen av att leva med ADHD hos vuxna, unga vuxna och ungdomar. Syftet med studien är att utforska patienters upplevelse av att leva med ADHD ur ett livsvärldsperspektiv. Studien är en litteraturöversikt enligt Friberg (2012) där åtta studier valts ut och analyserats. Författarna valde att inkludera studier med både kvalitativ och kvantitativ metod. Resultatet presenteras i fyra huvudteman: En kaotisk vardag, Att vara annorlunda, Följder av symtomen och Hantering av svårigheter i vardagen. I resultatet framkommer det att ADHD medför olika svårigheter i vardagen till följd av symtomen. Det bidrar till ett lidande för personer med ADHD och personerna utvecklar olika strategier för att hantera vardagen. I diskussionen diskuteras hur vårdpersonal på bästa sätt kan vårda patienter med ADHD och lindra deras lidande. Den positiva upplevelsen av att ha ADHD tas upp och det blir tydligt att ett livsvärldsperspektiv bör prägla vårdandet.
|
295 |
Sinnen som aldrig vilar : En kvalitativ intervjustudie om upplevelsen av att få ADHD-diagnos i vuxen ålder och av livet före diagnosen / Senses that never restPlyhm, Jonna, Sayed Hassan, Angela January 2013 (has links)
Syftet med studien var att undersöka hur individer, som fått en ADHD-diagnos i vuxen ålder, idag beskriver sin och omgivningens interaktion under livets gång, i huvudsak med fokus på självbild. Studiens datainsamlingsmetod var semistrukturerade intervjuer. Under bearbetningen av intervjumaterialet skapades ett övergripande tema kallat självbild, omgivning & ADHD. Materialet har även brytits ner i kategorier och underkategorier. Resutatet analyserades med utgångspunkt i George Herbert Mead och Herbert Blumers symboliska interaktionism samt Erving Goffmans teoribildning om Stigma. Resultatet visar att alla informanter sett det som övervägande positivt att få diagnosen ADHD och att alla var öppna med att prata om sin ADHD-diagnos med andra. Resultatet visar även att alla känt sig "dumma" under uppväxten samt att skolmiljön inte varit anpassad för dem. Samtliga beskrev att de som barn varit utfrysta eller mobbade. Alla pratade även om att de under barndomen varit jobbiga, stökiga eller bråkiga. Informanterna beskrev att de hade behövt hjälp tidigare i livet. De beskrev också en förbättrad självkänsla i vuxen ålder i koppling till någonting de åstadkommit i sitt liv. Informanterna pratade även om negativa upplevelser av bemötande från myndigheter. Upplevelserna och bemötandet var på olika vis kopplade till deras ADHD.
|
296 |
Om barn i skolan med ADHD : Pedagogers erfarenheter av att arbeta med barn med ADHDAcar, Patricja, Lundberg, Jonas January 2013 (has links)
Studiens syfte är att se vad olika sorters pedagoger inom skolan skulle kunna berätta och beskriva om vad de har för erfarenhet och om arbetet med elever med diagnosen ADHD, vilka utmaningar som möts och vilka arbetssätt som kan användas. Kvalitativa intervjuer var den metod som användes, och intervjuerna spelades in med mobiltelefon för att inte missa vad pedagogerna från de fyra olika skolorna som intervjuades berättade och beskrev. Som teoretiskt perspektiv valdes behaviorismen som användes som analysverktyg för analysen. Resultatet visar att det inte bara finns ett arbetssätt pedagogerna använder utan av flera olika metoder. Den visar även deras erfarenheter och utmaningar av- och i skolan. Pedagogerna menade också att det finns många utmaningar i mötet med barn med ADHD, då ett barn som har ADHD sällan bara har en renodlad ADHD utan även någon tilläggsdiagnos eller språkstörning. Det man kan säga är att det krävs mer kunskap om ADHD för att vidare hitta lämpliga arbetssätt, att använda sig av rätt verktyg för att vidare kunna nå ut till alla elever och inte enbart de så kallade "normal klassade" barnen.
|
297 |
Living SMART : an Internet course for adults with ADHDMoell, Birger January 2013 (has links)
ADHD affects executive functions and pharmacological treatment is the most common intervention. Medication is ineffective for some and psychosocial interventions are scarcely available. CBT that teaches organizational skills for managing ADHD-symptoms has shown promising results. Smartphones can help individuals perform executive tasks such as planning and organizationand they could beefficacious as a support tool for ADHD patients. The current study is aRCT that compares an online course (n=29) based on previouslyeffective CBT treatments for ADHD to a wait-list control (n=29). Theintervention focused on teaching the use of an online calendar and smartphone apps. The intervention brought significant improvement (p < 0.001) to participants regarding ADHD symptoms and 38% of participants were considered clinically significantly improved. This indicates that online treatments using IT-tools for ADHD is effective and that smartphones can be used as a tool for aiding individuals with impairments in executive functions.
|
298 |
Elever med ADHD : Ur elevers och föräldrars perspektivLazo Almgren, Ana, Carlsson, Sabina January 2014 (has links)
Sammanfattning Denna studie belyser samt problematiserar elever med ADHD's perspektiv på skolan, den tar upp vad ADHD innebär och orsaken till ADHD. Den tar upp hur de olika underkategorierna beskrivs samt vad som kan vara problematiskt för elever med dessa svårigheter inom skolan. Den undersöker även föräldrar till barn med ADHD's perspektiv på deras barns skolsituation. Vi valde att göra två delstudier, den ena riktade sig till eleverna och den andra till föräldrarna. Vi intervjuade fyra stycken elever med ADHD och en förälder till varje barn. Vi utgick från intervjuguider som var uppbyggda från samma grundguide och vi har sedan kunnat urskilja huvudteman från eleverna med ADHD samt deras föräldrars intervjuresultat vilka är, vardagsmiljön, skolarbetet samt stödinsatserna inom skolan. På detta sätt kunde vi belysa svårigheterna ur både ett elev och föräldraperspektiv och sedan jämföra dessa. Studiens metod som är samtalsintervju skapar en grund för en kvalitativ forskningsstudie. Den tidigare forskning som används i studien är en avhandling som tar upp ADHD i skolan samt en avhandling som ger oss perspektiv på föräldrar till barn med ADHD's uppfattning om samt upplevelser av skolan. Studien riktar sig till tre specialpedagogiska perspektiv, det individuellt/medicinska perspektivet, det materiella/strukturella perspektivet och det socialkonstruktivistiska perspektivet samt lyfter även fram begreppen inkludering och integrering. Resultatet visar att eleverna med ADHD samt deras föräldrars upplevelser av skolsituationen är att det individuellt/medicinska perspektivet är det perspektiv som till största del syns, detta från deras beskrivningar av lärarnas förhållningssätt. Vi kan även se att en av elevernas lärare arbetar utifrån det materiella/strukturella samt det socialkonstruktivistiska perspektivet. Under diskussion problematiserar samt diskuterar vi elevernas och föräldrarnas upplevelser och utifrån dessa belyser vi de perspektiv vi kan urskilja i lärarnas arbetssätt samt gör jämförelser mellan eleverna och föräldrarnas resultat. Våra slutsatser av studien är att vi kan se att det behövs mer utbildning samt forskning kring elever med ADHD men även kunskaper om hur de perspektiv som grundar sig i lärarnas undervisningsmetoder har för verkan för elevernas skolsituation och identitetskapande.
|
299 |
"... utgå inte från att dom är på ett visst sätt. Fråga dom rakt ut vad som funkar för dom." : En studie om lärares pedagogiska strategier för elever med ADHDTholin, Ida-Marie, Fransson, Sofia January 2014 (has links)
Syftet med denna studie var att undersöka vilka pedagogiska strategier lärare arbetar med när det kommer till elever med ADHD. Studien grundar sig i en kvalitativ metod i form av intervjuer, där sju högstadielärare intervjuades. Alla intervjuer spelades in, för att sedan transkriberas och analyseras. Tydliga mönster i studien visade på att lärare anpassade sin undervisning i den mån de ansåg vara nödvändig. Beroende på lärare och ämne, såg detta olika ut. I det praktiska ämnet tycktes inte anpassning vara lika viktigt som i det teoretiska ämnet, där individanpassning blev mer tydligt. Det informanterna hade gemensamt var att de såg positiv feedback som en självklar del i undervisningen. Samtliga informanter ansåg även att en god relation till läraren, klassrumsanpassningar och motivation går hand i hand för en trygg och utvecklande skolgång.
|
300 |
80HD : ADHD an explorative researchvan Doremalen, Lisa January 2015 (has links)
ADHD, attention deficit hyperactive disorder was first described as such in the diagnostic and statistical manual of mental disorders, the DSM in 1987. Since then the disorder has had great interest from research but also from society. The amount of ADHD diagnoses has increased every year since the disorder has been established by the American Psychiatric Association and is in recent years the most established mental illness among children and adults. The goal of this paper is to explore how people diagnosed with ADHD subjectively define and experience the abstract object of ADHD. Previous research focuses on mapping the problems and impairments resulting from this “illness”, to gain more insight into the differences between people diagnosed with ADHD, and people who do not possess the described symptoms, often focused on the problems people experience. Social constructionists look upon ADHD as socially constructed; a socially valued dysfunction, a deviant pattern of behaviour was once observed and categorised into what we now call symptoms. The word symptom demonstrates indication or evidence, and the abstract object takes on disease like properties. The object becomes reified, which means as much as become real. The result is that ADHD is seen as the cause of problems, instead of a group of problems that was once labelled ADHD. The informants used for this research seem to have problems with controlling their impulses, which besides negatively influencing executive functioning, causes problems with social interaction. The informants often express feeling misunderstood by their environment, they feel different. They feel discriminated against by the structures of school, work and society as a whole which, they feel, impairs their abilities and missuses their talents. They express to feel at ease when they are fully occupied with something interesting and seem to call for understanding for their inabilities and space to develop their talents.
|
Page generated in 0.0382 seconds