The purpose of this study was to investigate the effect of music listening on impulsivity as judged by the Conners' Continuous Performance Test (CPT) II v. 5. College undergraduate students were recruited into one of two groups and were administered a computer task (CPT) to complete in an initial condition, a music condition, and a silence condition. One group of participants had no diagnosed history of ADHD while the other participant group had a history of ADHD. The initial condition served as an opportunity for each participant to take the CPT with the researcher present to allow each participant to ask questions before taking the test alone; each participant was then taken to a separate testing room. As all participants were tested in all three conditions, the remaining two (music and silence) were randomly assigned to control for order effect. The music condition involved taking the CPT alone in the testing room with "In a Mello Tone" by Count Basie playing in the background during the test administration. The piece was manipulated to have a tempo of mm = 124 and looped to last the entirety of the CPT (14 minutes). Each participant was administered the CPT in a silence condition, in which the participant was alone in the testing room without other provided stimuli. The final sample was N = 51 with n = 26 enrolled in the typical group and n = 25 enrolled in the group with attention deficits. A significant main effect difference was found by group: the typical group exhibited lower impulsivity levels as compared to the ADHD group based on Commission mean scores. Additionally, significant main effect differences were found by condition (initial, music, and silence). Both the factors of group and condition appear to be independent as no interaction was found. Implications and suggestions for future research were discussed.

ADHD (Attention-Deficit/Hyperactivity Disorder) är genetisk neuropsykiatriskt funktionshinder som har på senare tid uppmärksammats med ökande antalet diagnoser. Primära ADHD symptom kan behandlas framgångsrikt med medicin, men för att behandla resterande symptom och få stöd med medicinering behövs det kompletterande psykoterapi. Situationer när vuxna med ADHD behöver hjälp uppstår hela tiden och personer med ADHD behöver en coach för att klara av vardagen. Kunskap om att ADHD har bestående symptom i vuxen ålder är ny och det finns behov av att utveckla nya metoder för behandling av vuxna med ADHD. De mest framgångsrika former av rehabilitering av personer med ADHD bedöms vara de med multiprofessionella insatser. Samverkan i rehabilitering uppskattas vara framgångsrikt metod som erbjuder multiprofessionell hjälp till vuxna personer med ADHD. Empiriskt underlag i studien är ett samverkansprojekt mellan en landstig, försäkringskassan, arbetsförmedlingen och kommun. Projektet genomförs i Samordningsförbundets regi och har fokus på ADHD.  Syfte med studien var att beskriva fyra personers upplevelse av sitt deltagande i samverkansprojektet. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer. Resultatet visar att ADHD-Projektet har förbättrar intervjupersonernas tillvaro och välbefinnande genom att erbjuda stödet i hantering av ADHD symptom. Farmakologisk behandling kompletteras med psykosocialt stöd. Projektet har etablerat en arbetsmodell som engagerar alla huvudmän och kan utgöra grund för permanent samverkan och vara förebild för andra Samordningsförbund. Projektet bedöms generera och ackumulera kunskap.

No description available.

Children with ADHD diagnosis often display working memory deficits, as well as reading and mathematical disabilities. Previous studies have demonstrated that computerized working memory training (WMT) is a promising intervention. The present study aimed at exploring the effects of WMT on working memory, scholastic skills and behavioral symptoms in children with ADHD. Thirty-two children, aged 6 to 11, were randomized to WMT or a control condition. WMT consisted of nine tasks taxing working memory with adaptive difficulty level. All children trained in their homes, with their parents acting as supervisors. Children who completed more than 20 days of training in 5-8 weeks (8 in the WMT condition and 13 in the control condition) were considered compliers. Assessments were conducted before and after intervention. Results indicated that WMT lead to significant gains of verbal working memory and arithmetic skills. More research is needed to further investigate the effects of WMT.

Barn med ADHD beskrivs ofta som svårhanterliga, presterar under sin förmåga, har dåliga relationer till jämnåriga och utvecklar ofta dålig självkänsla. Bristande bemötande och rutiner från omgivning och familj ökar risken för problemutveckling. En trygg relation till åtminstone en vuxen, en familj med struktur och sammanhållning samt positiva stödpersoner i närmiljön stärker barnens resurser och ses som skyddsfaktorer. Därför är det viktigt att stödja föräldrar i att skapa den miljön för sina barn. Syftet i föreliggande studie var att belysa socialt stöd till familjer som har skolbarn med ADHD och metoden är en litteraturstudie där artiklar sökts inom flera databaser och artiklars referenslista. 6 artiklar valdes ut till granskning och analys. Resultatet visade tre kategorier som framstod som centrala i det sociala stödet; positiv bekräftelse, problemlösning och stresshantering samt kommunikationsträning. Slutsatsen är att sjuksköterskan skulle kunna vara en del av detta stöd, men att det i dag inte finns mycket vetenskapligt stöd för sjuksköterskan roll. Behov finns av ytterligare studier där sjuksköterskan utför interventionen och där svenska föräldrarnas upplevelse och behov av socialt stöd belyses. Svaren skulle kunna hjälpa till att utforma stödet till dessa familjer så att de kan skapa en hälsofrämjande miljö för sig själva och sina barn.

I den här studien har jag undersökt hur högstadieskolor i Lappland arbetar med elever som har en ADHD-problematik. Studien inkluderar både elever med en ADHD-diagnos och de som har en odiagnostiserad ADHD-liknande problematik. Undersökningen gjordes med hjälp av en enkät som skickades ut till samtliga 31 skolor i Lappland och av vilka 21 svarade. Studien bottnar i ett relationellt perspektiv och inkluderingsprinciper enligt Vygotskijs teorier.   Bland skolorna i Lappland erbjuder man många olika typer av stöd. Alla de olika stödinsatser som gavs som svarsalternativ i enkäten förekom i skolorna och med tanke på denna variation bör det gå att hitta rätt stöd för varje individ. Av dessa stödinsatser är vissa inkluderande där man anpassar miljön och undervisningen i klassrummet för att passa eleverna, medan andra är exkluderande där elever plockas ut och särskiljs med grund av kunskaper och diagnoser.   Det har gjorts flera landsomfattande studier gällande stödinsatser och åtgärdsprogram. Dessa har inbegripit hela mångfalden av elever i behov av stöd och inte bara de med en ADHD-problematik. Trots dessa skillnader är mina resultat mycket lika de tidigare studierna.

Study Objective. To assess the dietary intakes of children with Attention Deficit Hyperactivity Disorder (ADHD); including macro- and micronutrient intake, the percentage of low nutrient density foods in the diet, as well as specific biochemical and anthropometric parameters. Design. Observational study. Setting. Provincial ADHD Program of BC, Children’s’ Hospital, Vancouver, BC. Sample. 44 children aged 6 - 12 years with ADHD, treatment-naïve or stable on medication for 6 months or longer. Main Results. ADHD Children were taller and heavier than population norms, and significantly taller than previously reported in ADHD. Of children aged 6-8 years, 28% were below the Estimate Average Requirement (EAR) for zinc and 61% of children aged 9-12 years were below the EAR for zinc. In addition, 28% of children aged 6-8 years and 39% of children aged 9-12 years were below the EAR for copper. Only 2% of children in the sample were below lab normal cutoffs for ferritin; however, 73% had serum zinc values below lab normal cut-offs and 23% had serum copper below lab normal cutoffs. Overall prevalence of serum zinc below the 2.5 percentile was 23% compared to 2% from National Health and Nutrition Examination Survey II (NHANES) data. Additionally, mean serum copper was significantly lower than NHANES II data. Mean energy intake was comparable to mean Estimated Energy Requirement (EER) based on the age, gender, height, weight and physical activity of subjects. In addition, mean dietary intake of Low Nutrient Density foods was not significantly different from NHANES II data and there was no significant difference in energy intake or the proportion of daily energy from protein, fat, and carbohydrate than what is observed from CCHS data. Medication treatment for ADHD was not associated with altered dietary intake or nutrient status. Conclusion. Results are suggestive of low zinc status in ADHD.

I mitt examensarbete beskriver jag kort Musikterapins historia. Tyngdpunkten i arbetet ligger på att beskriva FMT-metoden, Funktionsinriktad MusikTerapi som är den metod jag arbetat utifrån. Jag beskriver i två fallbeskrivningar hur jag har arbetat med FMT med två personer. Den ena personen har diagnosen ADHD och den andra har diagnosen ADD.   Mitt fokus i arbetet har varit att undersöka på vilket sätt FMT-metoden kan användas, för att bidra till att skapa en struktur för de två personer som fått FMT och om det eventuellt har gett effekt för dessa personer i deras vardag. Min slutsats är att i och med att jag arbetar med funktionerna hos människan så kan metoden bidra till att skapa struktur för de som metoden berör både i deras vardag och i FMT-rummet.

Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) frequently co-occurs with language disorders including reading disabilities (RD) and language impairment (LI). Results from recent genetic studies have implicated Cadherin 13 (CDH13) and Contactin Associated Protein-like 2 (CNTNAP2) as ADHD and LI candidate genes, respectively. Studies have also indicated genomic regions of overlap between ADHD and reading disability (RD), suggesting a shared genetic etiology for both disorders. In the present study, we conducted a family based association analysis to investigate whether CDH13 and CNTNAP2 genes are associated with ADHD, RD and language ability in ADHD and RD samples. Although we found several trends for associations between CDH13, CNTNAP2 and ADHD and language measures, none would remain significant following corrections for multiple tests. However, the study represents the first time CDH13 and CNTNAP2 have been studied for a relationship with language in ADHD/RD samples. Further studies employing larger sample sizes are necessary to confirm our findings.

Attention deficit/hyperactivity disorder (ADHD) frequently co-occurs with language disorders including reading disabilities (RD) and language impairment (LI). Results from recent genetic studies have implicated Cadherin 13 (CDH13) and Contactin Associated Protein-like 2 (CNTNAP2) as ADHD and LI candidate genes, respectively. Studies have also indicated genomic regions of overlap between ADHD and reading disability (RD), suggesting a shared genetic etiology for both disorders. In the present study, we conducted a family based association analysis to investigate whether CDH13 and CNTNAP2 genes are associated with ADHD, RD and language ability in ADHD and RD samples. Although we found several trends for associations between CDH13, CNTNAP2 and ADHD and language measures, none would remain significant following corrections for multiple tests. However, the study represents the first time CDH13 and CNTNAP2 have been studied for a relationship with language in ADHD/RD samples. Further studies employing larger sample sizes are necessary to confirm our findings.