Syfte: Uppsatsens syfte är att testa den svaga formen av marknadseffektivitet på ett antal aktiemarknader genom teknisk analys i form av system med glidande medelvärden.   Teoretisk referensram: Den teoretiska referensramen utgår ifrån den effektiva marknadshypotesen men omfattar även behavioral finance och teknisk analys.   Metod: Uppsatsen är av förklarande karaktär med ett positivistiskt synsätt och ett deduktivt angreppssätt. Testen av marknadseffektivitetens svaga form sker genom en kvantitativ undersökning av sekundärdata. I undersökningen genomförs en hypotesprövning där en passiv investeringsstrategi jämförs mot aktiva investeringsstrategier byggda på system med glidande medelvärden. Undersökningen omfattar åren 2002-2009 och sker på tio väletablerade aktieindex, i Norden samt på tillväxtmarknader och på etablerade marknader, vilket ger cirka 17 500 observationer.   Empiri: Hypotesprövningen visar att system med glidande medelvärden har kunnat skapa riskjusterad överavkastning samt kunnat förutse framtida kursrörelser på aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong. På aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA har systemen som testats inte kunnat skapa riskjusterad överavkastning och/eller inte kunnat förutse framtida kursrörelser.   Analys: Det finns flera faktorer som påverkat resultaten i olika grad vilket gör att endast indikationer om grad av effektivitet på de olika marknaderna ges i slutsatsen.   Slutsatser: På aktiemarknaderna i Danmark, Norge, Sverige och Hong Kong ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet inte uppnåtts. Medan det på aktiemarknaderna i Finland, Brasilien, Indien, Japan, Tyskland och USA ges indikationer om att kraven för svag marknadseffektivitet varit uppfyllda.

In previous research, aggregation of returns has been found as a way to counteract the risk averse behavior that is the result of investors' myopia. This paper expands the study of aggregation by analyzing its effect on forward looking probabilities. Namely, through the disaggregation of future information, subjects become myopic and trade with varying risk preferences. In an experimental market, subjects trading securities with disaggregated forward looking information are found to 'buy high and sell low', while subjects trading the same securities, but with aggregated information, trade with more consistent risk preferences.

Sverige klassificerades år 2004 som det aktietätaste landet i världen, då hela 77 procent av befolkningen var exponerad mot aktiemarknaden i någon form. År 2012 uppgick innehaven på svenska börsen till 3 715 miljarder kronor. Utvecklingen på aktiemarknaden är därför något som berör merparten av Sveriges befolkning. Investerare har sedan börsens introduktion försökt förutse marknadens utveckling för att finna de vinnande aktierna. Detta har utmynnat i flera olika sätt att analysera marknaden, exempelvis genom teknisk och fundamental analys. En tredje omtalad metod är kalenderanomalier, vilket baseras på kända mönster som tenderar att inträffa under vissa perioder på handelsåret. Detta sätt att prediktera börsens utveckling har väckt författarnas intresse och ligger till grund för studiens genomförande. Studien har undersökt fem av de mest kända kalenderanomalierna; Januarieffekten, Januaribarometern, Turn-of-the-month, Sell-in-May och Holiday Effect. Syftet har varit att utvärdera om dessa anomalier existerar på Stockholmsbörsens tio officiella branschindex, samt om investerare kan utnyttja dem för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. För att utvärdera anomaliernas existens samt investerares möjlighet till överavkastning har författarna skapat 55 syntetiska portföljer. Detta motsvarar en portfölj för varje anomali och bransch, samt för OMXSB. Undersökningsperioden som portföljerna varit aktiva på sträcker sig från 2000-01-03 till 2012-12-31. När portföljerna inte varit aktiva på marknaden har dessa investerats i SSVX 3 mån, vilket har använts som riskfri ränta i studien. Med ett deduktivt angreppssätt och en positivistisk kunskapssyn har författarna genomfört en kvantitativ undersökning på Stockholmsbörsens officiella branschindex. Studiens teoretiska referensram baseras på tre välkända teorier, varav två motsätter sig anomaliers existens medan den tredje bekräftar. De teorier som talar mot kalenderanomaliers existens är Random Walk och Effektiva Marknadshypotesen medan Behavioral Finance är den teori som ställer sig positiv till anomalierna. För att säkerställa studiens statistiska resultat har en regressionsanalys samt ett t-test används. Dessutom har Jensens Alfa legat till grund för att beräkna portföljernas riskjusterade avkastning. Studiens resultat bekräftar att kalenderanomalier existerar på flera av Stockholmsbörsens branschindex samt OMXSB. Starkaste anomalierna är Turn-ofthe-month och Sell-in-May som återfinns på flera av branscherna medan resterande kalenderanomalier endast uppvisat svaga resultat. Intressantast ur en investerares perspektiv är givetvis om resultatet går att använda för att uppnå överavkastning. Totalt är det 16 portföljer som kan användas av investerare för att uppnå högre riskjusterad avkastning än respektive index. Resultatet indikerar därför att den svenska marknaden inte är helt effektiv men att kalenderanomalier inte alltid går att utnyttja.

The post earnings announcement drift is a market anomaly causing a firms cumulative abnormal returns to drift in the direction of an earnings surprise. By measuring quarterly earnings surprises using two measures. The first based upon a times series prediction and the other based upon on analyst forecast errors. This study finds evidence that the drift ex-ists in Sweden and that investor’s systematically underreacts towards positive earnings sur-prises. Further this study shows that the cumulative average abnormal returns is larger for surprises caused by analyst forecast errors. While previous studies have tried to explain the drift by taking on additional risk or illiquidity in the stocks. This study provides evidence supporting that investors limitations in weighting new information causes an underreaction, hence a drift in the stock prices.

None

none

<p>The financial portfolio model often referred to as the Black-Litterman model is analyzed using two approaches; a mathematical and a behavioral finance approach. After a detailed description of its framework, the Black-Litterman model is derived mathematically using a sampling theoretical approach. This approach generates a new interpretation of the model and gives an interpretable formula for the mystical parameter<b> τ</b>, the weight-on-views. Secondly, implications are drawn from research results within behavioral finance. One of the most interesting features of the Black-Litterman model is that the benchmark portfolio, against which the performance of the portfolio manager is evaluated, functions as the point of reference. According to behavioral finance, the actual utility function of the investor is reference-based and investors estimate losses and gains in relation to this benchmark. Implications drawn from research results within behavioral finance indicate and explain why the portfolio output given by the Black-Litterman model appears more intuitive to fund managers than portfolios generated by the Markowitz model. Another feature of the Black-Litterman model is that the user assigns levels of confidence to each asset view in the form of confidence intervals. Research results within behavioral finance have, however, shown that people tend to be badly calibrated when estimating their levels of confidence. Research has shown that people are overconfident in financial decision-making, particularly when stating confidence intervals. This is problematic. For a deeper understanding of the use of the Black-Litterman model it seems that we should turn to those financial fields in which social and organizational context and issues are taken into consideration, to generate better knowledge of the use of the Black-Litterman model.</p>

Syfte: Syftet med denna uppsats är att hitta samband mellan de demografiska faktorerna och en förändring i det privata pensionssparandet år 2015. Teoretisk och empirisk metod: Forskningsstrategin för denna studie har varit av kvantitaiv form, med en hypotetisk deduktiv ansats. En enkätundersökning låg till grund för insamling av empirin i denna forskning. Målgruppen för respondenterna var mellan 20-65 år, då det anses till största del vara dessa som pensionssparar. Enkäten bestod till största del utav frågor med alternativ som respondenterna fick fylla i. Resultat och Slutsats: Resultatet av denna forskning visar hur vissa av demografiska faktorer påverkar personers privata pensionssparande och även hur de agerat efter förändringen av avdragsrätt. De demografiska faktorer som kan påvisas påverka är en persons ålder och inkomst. Det fanns ett positivt samband mellan stigande ålder och summa pensionssparande och stigande inkomst och summa pensionssparande. Åldern och inkomsten sågs även påverka hur individer valde att ändra pensionssparandet efter borttagandet av avdragsrätt. / Purpose: The purpose of this paper is to find connections between demographic factors and a changing of the reduced deductibility year 2015. Theoretical och empirical method: The strategy for this empirical study has been in a quantitative shape with a deductive approach. A survey has been formed to collect the empirical material. The target group for this study has been individuals between 20-65 years old, because these are the people that should be saving for their retirement. The questionnaire was for the most part filled with beforehand given answers that the individual chose the answer that they felt represented themselves. Conclusion: The results of this paper shows how some of the demographic factors has an impact on how an individual acts when they are saving for their retirement and that there is some differences on how they have act after the reduced deductibility. The two factors that have an impact is a person’s age and their level of income. Where people in a higher age and with a higher income will save more for their retirement then others. People with a higher income and a higher age will have change their retirement plan after 2015.

Syfte: Syftet med denna studie är att se hur olika branschindex reagerar till information gällande förändring av reporäntan. Teoretiskt perspektiv: Den teoretiska referensramen som tillämpas i denna studie består av Effektiva marknadshypotesen, Behavioral finance med en underliggande teori Herd behavior samt en del vetenskapliga artiklar som undersöker samma ämne. Metod: Denna studie är i form av en kvantitativ forskning med "event study" som tillämpningsmetod. I studien undersöks fyra olika aktiebranschindex, Finans och Fastighet, Telekom. Teknologi och Energi samt även 8 energi bolag. Empiri: Empirin av studien presenteras i Resultat och Analys avsnittet. Empirin har genererats genom att beräkna den onormala avkastningen av fyra aktie branschindex samt åtta energi bolag. Slutsats: Det fanns ingen tydlig struktur på hur aktiemarknaden reagerade vid annonsering av en reporänteförändring. De undersökta branscherna visade en del variation i resultaten. Det var svårt att tyda om det existerade någon effektivitet på den svenska aktiemarknaden.

Σκοπός της παρούσας Διδακτορικής Διατριβής (ΔΔ), είναι να ελέγξουμε το εύρος των επιδράσεων δύο ευρέως διαδεδομένων ψυχολογικών φαινομένων (γνωστικά σφάλματα), του συντηρητισμού και της αντιπροσώπευσης, στο Χρηματιστήριο του Λονδίνου για την περίοδο από το 1980 έως το 2012. Για να ικανοποιήσουμε τον παραπάνω σκοπό, χρησιμοποιήσαμε τις προσέγγιση των τάσεων και της σταθερότητας στις χρηματοοικονομικές επιδόσεις . Αναλύσαμε αν η σταθερότητα των παρελθουσών επιδόσεων σε συγκεκριμένους χρηματοοικονομικούς δείκτες, έχει προβλεπτική ικανότητα για τις μελλοντικές τιμές των μετοχών, ελέγχοντας τρεις διατυπωμένες υποθέσεις (Hypothesis Tests). Προκειμένου να απαντήσουμε θέματα ευρωστίας και αξιοπιστίας, υπολογίσαμε και συγκρίναμε τις υπερβάλλουσες αποδόσεις (abnormal returns) με διάφορες μεθόδους (single, three and four factors). Επίσης για αξιοποίηση των πολυπαραγοντικών μοντέλων, χρησιμοποιήσαμε μια εναλλακτική μέθοδο υπολογισμού των three and four factor models, που παρουσιάστηκε από τους Gregory et al. (2013) και ελέγχθηκε αποκλειστικά για την αγορά του Λονδίνου. Τα αποτελέσματα είναι μικτά, και υποστηρίζουν το βαθμό επίδρασης των δύο φαινομένων στις αποδόσεις, ανάλογα με την περίοδο εξέτασης και τις μεθόδους υπολογισμού των αποδόσεων. Ειδικότερα, οι υπερβάλλουσες αποδόσεις που παρατηρήθηκαν με τα πολυπαραγοντικά μοντέλα, επιβεβαιώνουν ευρέως την ύπαρξη των υπό εξέταση γνωστικών σφαλμάτων, σε αντίθεση με τα αποτελέσματα που προκύπτουν από το μονοπαραγοντικό μοντέλο. / The aim of this academic research is to examine the potential magnitude of the impact of two well known psychological phenomena, such as representativeness and conservatism, in the London Stock Exchange (LSE) for the period of 1980 to 2012. To fulfil this purpose, the approaches of trend and consistency in the accounting performance are followed. We analyzed whether the stability of past performance in specific financial ratios, has predictive power for future stock prices, by testing three formulated hypotheses (Hypothesis Tests). In order to address questions about robustness and reliability, we calculated and compared the excess returns (abnormal returns) with various methods (single, three and four factors). Also in order to take advantage of the multifactor models, we used an alternative method of calculation for three and four factor models, presented by Gregory et al. (2013) and tested exclusively for the London market. The results are analysed thoroughly and compared in sub periods, namely, before and after the recent financial crisis. The conclusions are mixed, and the findings support the dependence of the two cognitive biases upon the examined period and the abnormal returns calculation method. Specifically, the results of abnormal returns obtained by the multifactor models largely confirm the existence of the psychological phenomena examined, which is in contrast to those of the single factor model, which derives variations depending on the examined biases.