Crowdfunding är ett fenomen som de senaste åren har blivit ett allt större finansieringsalternativ för entreprenörer. I och med detta kommer denna uppsats med hjälp av intervjuer med anställda på två av de största crowdfundingplattformarna i Sverige samt enkäter med entreprenörer som använt sig av detta fenomen att analysera förtroendebyggandet mellan plattformen och entreprenörer. Uppsatsen ämnar även undersöka om tillvägagångssättet skiljer sig mellan de två största crowdfundingmodellerna i Sverige, aktie- och belöningsbaserad crowdfunding. Med hjälp av etablerade teorier inom förtroendeforskning har uppsatsskribenterna sammanfattat detta i en egen konstruerad modell som tar upp de faktorer som påverkar förtroende. Resultatet visar att förtroendebyggande sker mellan parterna samt att de faktorer som är av störst vikt är, kommunikationskanaler samt institutionellt förtroende. De största skillnaderna mellan aktie- och belöningsbaserade är mängden kommunikation och strukturell försäkran som krävs. Olika kombinationer av faktorer kan användas för att bygga förtroende beroende på plattformens inriktning och de entreprenörer som man riktar sig mot.

Crowdfunding is described as a facilitator for creative entrepreneurs in their gathering of funds for projects. This bachelor’s thesis  aims at finding differences in communication components found between successful and unsuccessful crowdfunding campaigns on one of the most popular platforms, Kickstarter. Through a quantitative content analysis and a rhetorical analysis of literary topoi this study suggests that there are apparent differences in usage of titles, text, visual expressions, rewards and in themes of preparation, humility as well as quality. The findings we present conclude that a campaign with a title consisting of eight words and one punctuation are more likely to succeed than other. Further it is shown that campaigns lacking in visual expressions are running a bigger risk of failure than campaigns using a video and some images. Also a correlation between the amount of rewards and the amount of backers are being shown. The study suggests that texts should include literary topoi deriving to “person”, “item” or “special themes”. A campaign that is moderate and shows signs of preparedness in “Risks & Challenges” are more likely to succeed. Apart from this, the study show a rise in the amount of already developed products being published on Kickstarter.   It should be noted that this study is not a checklist for creating a successful campaign on Kickstarter, it is an indication on what differs between a successful and an unsuccessful campaign. / Crowdfunding beskrivs som ett effektivt sätt för kreativa entrepenörer att finansiera sina projekt eller produkter. En av de större plattformarna för detta är Kickstarter. I denna undersökning studeras skillnader i kommunikativa komponenter för crowdfundingkampanjer på Kickstarter som lyckats, respektive misslyckats, nå sitt mål för finansiering. Utifrån en kvantitativ innehållsanalys och en retorisk analys av topiker menar denna undersökning att sådana skillnader finns och består i utformningen av titeln, texten, användandet av bilder, rewards och mått av förberedelse, ödmjukhet och kvalitét inför kampanjgenomförandet. Studien slår fast att en kampanj med en titel beståendes av ca 8 ord och ett skiljetecken har en högre sannolikhet att lyckas än andra. Vidare konstateras att crowdfundingkampanjer som saknar film och har få bilder löper stor risk att misslyckas. Studien menar att texter bör omfatta topiker rörande “person”, “sak” samt “speciella teman”. En kampanj som uppvisar måttfullhet och förberedelse i avsnittet som behandlar “Risks & Challenges” har en större sannolikhet att lyckas. Studien konstaterar vidare en korrelation mellan antal rewards och antal backers. Avslutningsvis konstateras att förekomsten av redan färdigutvecklade produkters ökar på kickstarter. Studien ska inte avses som en checklista för framgång, men ger goda insikter för vilka kommunikativa komponenter skiljer sig mellan lyckade och misslyckade crowdfundingkampanjer.

Equity crowdfunding is a financing tool argued to be the future of small business financing. Beside financial benefits it is argued to be several non-financial benefits, one being the ability to use the crowdfunders for knowledge. Knowledge transfer has been widely researched, but little has been done to investigate how knowledge is transferred between firms and crowdfunders in an equity crowdfunding context. This study aim to address this research gap by using Szulanski’s (1996) model for the knowledge transfer process and four influencing factors: knowledge, absorptive capacity, motivation and relationship. This study qualitatively investigates five equity crowdfunded firms by conducting semi- structured interviews and reviewing secondary data. The findings indicate that a majority of the firms consider crowdfunders as a potential source of explicit knowledge regarding consumer insights. Knowledge was found to be transferred via social media, email, surveys and social interaction. The crowdfunders need encouragement in order to share knowledge and social interaction was the most effective way to acquire and transfer knowledge. The large number of crowdfunders creates a weak relationship that is difficult to manage, but it does not impede the transfer of explicit knowledge. The desire to use the crowdfunders as a source of knowledge is high yet limited by time and resources as well as experience and ideas for how to best transfer knowledge from the crowdfunders.

Crowdfunding has become an alternative source of funding for small medium enterprises (SMEs) due to inadequate or lack of finance at its start-up. There has been lot of analysis by scholars pertaining the determinants of crowdfunding success and the objective of this theory is to pinpoint the factors of a successful crowdfunding project based on the most analyzed determinants by prior researchers (technology-based projects, social media and entertainment-based projects, other projects (such as food, publishing, arts), visual features (such as pictures, comments, updates, videos,etc), as well as investors contribution. Also, to find out if the analysis of prior researchers are in line with the result of our analysis, we based our study on a sample of 1000 projects inclined on a crowdfunding platform (kickstarter) as at 2019. The econometric models used for the analysis were based on logit model, linear probability model, mean difference test and probit regression model (to serve as a check on robustness). The result of our analysis was indeed in line with prior research (Mollick, 2014; Schwienbacher et al., 2014, etc) except for technology-based projects. The outcome of our analysis depicts that the higher investors contribution, the higher the success of crowdfunding. Nevertheless, technology-based projects are less reliable and are less funded on kickstarter platform; thereby, having a low success rate on crowdfunding platforms. More funds were also made on projects relating to social media and entertainment (M&E) and other projects such as publishing, food,etc. The result of the probit regression shows a correct check on the analysis made even though, there might be slight differences in figures as compared to the result of the logit regression. The result of the probability of success rates of projects based on our four main variables of interest was 75% averagely for both logit and probit regressions performed. Start-ups (SMEs) frequently achieve a higher funding support depending on their projects at hand and this can be absolutely motivated by the presence of a high social media networks (thus, founder's link through Facebook, LinkedIn,Twitter and projects related to entertainment). Hence, from our analysis, the determinants of success of crowdfunding projects included high investors contribution, social media and entertainment projects, as well as, social media networks, project funding goal, project updates, project description and country selection of projects. Also, we found out that, project duration and visual description of projects such as images and videos do not contribute to the funding success of crowdfunding on kickstarter platform. / No

De små och medelstora företagen utgör en stor del av företagen i världen. Sett till hela världen är så mycket som 50 % av människorna anställda i denna kategori av företag. I utvecklingsländerna är siffran närmare 70 % (The World Bank, 2021). Det teoretiska ramverket visar att denna grupp av företag har svårt att hitta finansiering vid uppstart eller nya projekt. Bankerna har, efter finanskriserna, stramat upp utlåningsvillkoren, riskkapitalbolag söker större projekt och affärsänglar vill undvika stora risker. Genom de senaste 10 - 15 årens digitala utveckling har det uppkommit nya möjligheter att hitta finansiering till uppstart eller projekt, där Crowdfunding är ett sätt. Genom crowdfunding kan “vanliga människor” medverka till att olika projekt kan genomföras. En crowdfundingkampanj samlar in mindre belopp från många människor. Insamlingen kan handla om rena donationer, men ofta får ”bidragsgivaren” något i utbyte. I studien undersöks om crowdfunding påverkar kapitalstrukturen hos de bolag som väljer att använda metoden. Detta görs genom statistiska analyser av företagens kortfristiga skulder samt två nyckeltal: soliditet och kassalikviditet. Resultaten jämförs sedan med andra liknande bolag som inte använt sig av crowdfunding. För undersökningen används följande frågeställning: Hur påverkas kapitalstrukturen, sedd genom finansiella nyckeltal och kortfristiga skulder av Crowdfunding som finansieringsmetod i jämförelse med företag, som finansierat sin verksamhet och sina projekt på mer traditionellt sätt? För att undersöka frågeställningen ställdes tre hypoteser upp. Dessa gällde soliditet, kassalikviditet och kortfristiga skulder. Resultatet i undersökningen visade ett säkerställt statistiskt samband gällande att bolag som regelbundet använt sig av finansieringsmetoden hade mer i kortfristiga skulder. Bolagen som använt sig av crowdfunding hade en lägre medelålder, entreprenörerna har kanske fått nya möjligheter att överbrygga det finansiella gapet.

Syfte: Denna studie är av kvalitativ art och syftar till att undersöka varför entreprenörer väljer att använda sig av equity crowdfunding som finansieringsform framför de traditionella finansieringsformer såsom banker och riskkapitalister. Teoretiska ramverket: Pecking Order-teorin, samt tidigare forskning som behandlar finansieringsgapet, traditionella finansieringsformer och equity crowdfunding. Metod: Kvalitativ metod med semi-strukturerade intervjuer. Slutsats: Studiens resultat tyder på att den största anledningen till att företag använder sig av equity crowdfunding är att skaffa sig kapital för att finansiera sina verksamheter samt dra nytta av de fördelar den har att erbjuda för att skapa starkare närvaro i marknaden. Utöver de ekonomiska fördelarna visade sig att företagarna använder equity crowdfunding för marknadsföringssyfte, öka kundkretsen, kunskapsspridning, samarbetspartner, och skydda äganderätten. / Purpose: This study is of a qualitative nature and aims to investigate why entrepreneurs choose to use Equity crowdfunding as a form of financing over traditional financing methods such as banks and venture capitalists. Theoretical framework: Pecking order theory, furthermore previous research that focuson the financing gap, traditional funding forms and equity crowdfunding. Method: Qualitative method with semi-structured interviews. Conclusion: The results of the study indicate that the main reason why companies use equity crowdfunding is to raise capital to finance their operations and take advantage of the advantages it has to offer to create a stronger presence in the market. In addition to the financial benefits, it was found that the entrepreneurs use Equity crowdfunding for marketing purposes, increase the customer base, spread knowledge, partners, and protect ownership rights.

No description available.

Small businesses account for most of all Swedish companies on the market. Difficulties for small businesses to seek capital come from the financial crisis 2008. The global crisis resulted in banks not granting loans to small business as often as before, mainly due to the banks asserting small business as high risks. Small businesses sought therefore alternative financing. The purpose of this study is to obtain a deeper understanding of what the opportunities and limitations that the small companies experience with the usage of crowdfunding as a form of financing and why they choose it over traditional financing options such as bank loans. A case study has been implemented in this paper to study small businesses seeking crowdfunding on the Swedish platform Fundedbyme. The research questions have been studied through a qualitative research with semi-structured interviews. Essential theories that were chosen to analyze this subject was information asymmetry, signaling theory, pecking order theory and previous research. In conclusion the study shows that bank loan was considered as an attractive financing alternative for small businesses because they could get larger sums of capital. Further conclusions were that small businesses chose crowdfunding because they received capital and representatives. However, crowdfunding was regarded as restrictive with unclear legislations and regulations in the crowdfunding market. A combination of crowdfunding and traditional financing form was preferred by most of the companies that was interviewed. / Småföretagen står för majoriteten av alla svenska bolag som finns på marknaden. En förändring på småföretagens finansieringsalternativ har framkommit efter finanskrisen 2008. Den globala krisen gjorde så att banker inte var lika villiga att låna ut till småföretag eftersom de ansågs vara en hög risk. Detta resulterade till att småföretag sökte kapital genom andra finansieringsalternativ som crowdfunding. Syftet med studien är att erhålla en djupgående uppfattning kring möjligheter och begränsningar som småföretagen upplever i samband med crowdfunding som finansieringsform samt vilka skillnader som upplevs av småföretagen mellan crowdfunding respektive banklån som finansieringsalternativ. En fallstudie har framförts i denna uppsats där skribenterna har valt att studera småföretag som söker crowdfunding på den svenska plattformen Fundedbyme. Forskningsfrågorna har besvarats med hjälp av en kvalitativ forskningsansats genom semistrukturerade intervjuer. Studien valde väsentliga teorier för att analysera ämnet. Teorier som valdes var Informationsasymmetri, Signaleringsteori, Pecking order teorin samt tidigare forskning inom ämnet crowdfunding. Studiens slutsatser påvisade att småföretagen ansåg att banklån var ett attraktivt finansieringsalternativ eftersom företagen kunde få in större kapital. Ytterligare slutsatser tyder på att crowdfunding blev vald som finansieringsalternativ för att småföretagen fick både kapital och representanter i företaget. Småföretagen ansåg dock att crowdfunding besitter oklara lagstiftningar och regleringar. Majoritet av småföretagen föredrar en kombination av både crowdfunding och traditionella finansieringsformer.

During recent years, many researchist have tried to analyze the financing gap that arises in small and medium-sized enterprises (SMEs). Due to the difficult situation of financing its operations for start-ups, new market solutions have developed, including the idea of collecting capital through crowdfunding. Crowdfunding is a financing method that involves financing a project using small contributions from a large group of individuals / investors. Instead of the traditional way of raising capital from a smaller group of sophisticated investors, the focus would instead be on a large "audience", where each individual contributed to a smaller amount. Crowdfunding is still a new phenomenon, which means that not as much research has been done in comparison with the more established funding alternatives. The problem for this form of funding mostly occurs in the information gap that exists between the potential investors and entrepreneurs. By discovering which factors that contribute to a successful campaign, investors and crowdfunding platforms can gain more knowledge that increases their chances of successfully closing a campaign. / Under det senaste åren har många forskare försökt analysera finansieringsgapet som uppstår i små och medelstora företag (SME). På grund av den försvårade situationen med finansiering av sin verksamhet för start-ups har nya marknadslösningar uppkommit, bland annat idén om insamling av kapital via crowdfunding. Crowdfunding är en finansieringsmetod som innebär finansiering av ett projekt med hjälp av små bidrag från en stor grupp individer/investerare. Istället för att höja kapital från en mindre grupp sofistikerade investerare som det vanligtvis görs, skulle fokus istället ligga på en stor “publik”, där varje individ bidrog till en mindre summa. Crowdfunding är fortfarande väldigt nytt, vilket gör att det inte bedrivits lika mycket forskning i jämförelse med de mer etablerade finansieringsmodellerna. Problemet för denna finansieringsform ligger mestadels i informationsklyftan som råder mellan de potentiella investerare och entreprenörer. Genom att analysera vilka faktorer som bidrar till en framgångsrik kampanj, kan investerare och crowdfunding plattformar få mer kunskap som ökar deras chanser att stänga en kampanj framgångsrikt.

With the development and proliferation of new social and connective technologies, crowdsourcing is becoming a viable method for conducting many types of work. At the same time, however, these developments are progressing more quickly than the law and raising new legal questions that often do not have definite answers yet. This thesis address some of these legal issues that crowdsourcing raises. In this thesis, we begin by addressing four areas that might lead to legal problems in the near future. First, we look at the labor and employment law issues that might arise from online crowdlabor markets like Amazon Mechanical Turk (www.mturk.com) and oDesk (www.odesk.com). Then we discuss inventorship issues under patent law that services like InnoCentive might experience. Next, we consider how data security laws could be problematic for open innovation projects like the Netflix challenge. Finally, we explore potential intellectual property ownership problems under copyright law. After discussing these topics, this thesis then turns to examine in detail the area of crowdfunding. As the name suggests, crowdfunding refers to process of raising money through crowdsourcing. Until recently, one type of crowdfunding known as crowdfinance was largely illegal under federal securities laws. However, the law in this area is starting to change. In this chapter, we look at four different models for crowdfunding: donation, lending, reward/prepurchase, and equity investment. Following that, we consider how federal securities regulation might apply to crowdfunding, particularly the equity investment model. Finally we conduct a content analysis of three legislative proposals to create a limited exemption for crowdfunding in securities law that the U.S. Congress recently considered. Finally, we assess how crowdsourcing platforms use private contracts to bind their users to certain terms and conditions. This chapter begins with a primer on contract law. Then we examine the enforceability of standardized online agreements. Following that, we review several provisions that are common to nearly all crowdsourcing platforms. Finally, we conduct a content analysis of the specific Terms of Use contracts of several crowdsourcing platforms. / text