This study adds to the earnings guidance debate by investigating whether quarterly guidance is related to two forms of earnings management: (1) benchmark beating and (2) accounting irregularities. Using a post-Regulation Fair Disclosure sample, I find that firms regularly issuing earnings guidance display a discontinuity around zero in their distribution of management forecast errors and a larger discontinuity in their distribution of analyst forecast errors compared to non-guiding firms. Multivariate tests reveal that guiding firms recognize large abnormal accruals to beat their own guidance, but not to beat analyst forecasts, whereas non-guiding firms do recognize large abnormal accruals to beat analyst forecasts. Overall, guiding firms and non-guiding firms use similar levels of abnormal accruals to beat benchmarks. I also find no statistical relation between quarterly guidance and the likelihood of accounting irregularities. In sum, the evidence shows that while guiding firms and non-guiding firms manage earnings to different benchmarks, they are similar in terms of their aggregate earnings management.

In this study, I explore whether managers and firms are penalized when they face pressures to manage earnings, but chose not to do so. I use periods in which an industry-leading firm inflates earnings fraudulently, and in which the public is unaware of the fraud, as a setting where managers at industry peer firms face pressures to manage earnings. Using the Dechow et al. (2011) F-score, I identify two groups of industry peer firms: one group where firms show no evidence of having managed earnings in response to the industry leader’s fraud, and another group where firms do show evidence of having managed earnings in response to the industry leader’s fraud. I hypothesize that managers of firms in the first group face a penalty in terms of personal compensation, and that the firms they lead face an increase in the cost of equity, but not in the cost of debt. I find evidence of a negative association between the decision to refrain from managing earnings and managerial compensation. However, I also observe declining compensation for managers who do manage earnings over the same period. This latter result precludes me from being able to entirely attribute the drop in compensation for the managers of the first group to the decision to refrain from managing earnings. I find that the cost of equity increases in the period of industry-leader fraud for firms that refrain from managing earnings, but the increase is statistically insignificant. The difference in the change in the cost of equity capital for these firms and for those who manage earnings is insignificant. The latter two results preclude me from being able to entirely attribute the increase in the cost of equity for firms in the first group to the decision to refrain from managing earnings. I find no evidence of changes in the cost of debt for firms in either group.

This dissertation consists of three stand-alone essays on fundamental uncertainty, stock return volatility and earnings management. The first study investigates the role of information about firms?? fundamentals contained in analysts?? forecasts (which I label ??non-accounting information??) in understanding stock return volatility. When combined with Ohlson??s (1995) linear information dynamics, the accounting version of the Campbell-Shiller model (Campbell and Shiller 1988a, 1988b; Vuolteenaho 2002) implies that if current non-accounting information is more uncertain, then future stock returns are expected to be more volatile. The empirical evidence supports the theoretical predictions, and the results are valid for measures of both systematic and idiosyncratic volatility. Additional analysis yields some evidence that both favourable and unfavourable news from non-accounting information increases future stock return volatility. Overall, the results highlight the value relevance of information in analysts?? forecasts beyond what is contained in the current financial statements. The second essay extends the theoretical framework of Callen and Segal (2004) and Vuolteenaho (2002) to investigate the association between the uncertainty of accrual information and stock return volatility. The empirical evidence supports the theoretical prediction that the extent of uncertainty in accounting accruals is increasing with the volatility of future stock returns, and the results are valid for measures of both systematic and idiosyncratic volatility. However, when accrual variability is decomposed into fundamental and unexpected portions, I find that the positive relationship between accrual variability and future stock return volatility is dominated by the fundamental component of accrual variability. The findings therefore suggest that the market places little weight on information conveyed by that component of accounting accruals that is most likely to reflect accounting choices, implementation decisions and managerial opportunism. The final essay argues that the presumed articulation among accruals, cash flows and revenues does not capture decisions on expected accruals when large external financing activities are present. The analysis provides evidence that managers?? ??normal?? operating decisions associated with net external financing activities are likely to lead to measurement errors in unexpected accruals that are part of expected accruals, and erroneous conclusions that significant earnings management exists when in fact there is none. This is especially pertinent in cases where the partitioning variable used to identify instances of earnings management is supposed to be uncorrelated with external financing, when in fact it is correlated. The results underscore the importance of additional specification tests being conducted to control for estimation biases in unexpected accruals associated with external financing. I suggest the use of matched-firm approach using industry and external financing matches in order that reliable and warranted inferences are made.

Earnings and book value are commonly used as the basis for firm valuation. However, the reliability of earnings, as indicated by earnings management, may affect its relevance in determining firm value. This thesis investigates the link between earnings management and firm valuation by assessing the impact of earnings management on the value-relevance of earnings and book value.Three different sources of earnings management are investigated: total discretionary accruals, short-term discretionary accruals, and long-term discretionary accruals. Total discretionary accruals are estimated using the Jones model (Jones 1991). New models are developed to estimate short-term and long-term discretionary accruals. These models enable investigation of the differential impact of earnings management via short-term versus earnings management via long-term discretionary accruals. The primary proposition is that earnings management via long-term discretionary accruals has a greater impact on the value-relevance of earnings and book value than earnings management via short-term discretionary accruals.For firm’s whose discretionary accruals indicate earnings management, the value relevance of earnings is expected to be lower than for firms without earnings management. Moreover, in the presence of earnings management, it is expected that there will be a shift from a reliance on earnings to a reliance on book value in the valuation process. This would be reflected in a decrease in the value-relevance of earnings and an increase in the value-relevance of book value.This thesis provides evidence that earnings management plays a role in the valuation process. A major contribution of this study is the development of models to enable the estimation of short-term and long-term discretionary accruals, thereby extending the earnings management literature by addressing the differential effect of short-term versus long-term discretionary accruals. The results clearly demonstrate that low reliability of information reduces its value-relevance. This link between the integrity of accounting information and its usefulness to market participants supports the need for ongoing regulatory activity to improve the integrity of the financial reporting process.

<p>Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder:</p><p>”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?”</p><p>Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna.</p><p>Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från.</p><p>Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006.</p><p>Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap.</p><p>Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.</p>

<p>Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur. Problemformuleringen vi utgår ifrån är: Hur påverkas fastighetsföretagens benägenhet till upp/nedskrivningar av sin finansiella ställning samt konjunkturen? Studien baseras på en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsföretag och inkluderar åren från och med 2005. Med hjälp av en statistisk undersökning analyseras både interna och externa faktorer som kan tänkas påverka företagens upp- och nedskrivningar. Tidigare studier visar till exempel att skuldsättningsgraden och förändring i BNP har en påverkan på företagens upp- och nedskrivningar. Vår studie granskar, förutom skuldsättningsgraden, även om ROE, ROA, rörelsemarginalen, Market/Book-kvoten samt konjunkturen kan ha någon påverkan. De hypoteser vi utgår ifrån är att fastighetsföretag med svag finansiell ställning troligen är extra försiktiga med att göra nedskrivningar när tiderna är sämre. När konjunkturen vänder uppåt är det sannolikt de finansiellt svaga företagen som försöker maximera uppskrivningarna. Analysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Minitab i vilket vi gjorde spridningsdiagram för att visuellt undersöka linjära samband samt regressionsanalyser för att undersöka hur starka dessa eventuella samband är. Det starkaste sambandet hittades mellan konjunkturen och värderingen av förvaltningsfastigheterna. Detta var också det enda sambandet vi med statistisk signifikans kan bekräfta. Måtten på företagens finansiella styrka verkar inte påverka företagens benägenhet att göra upp och nedskrivningar i den mån vi utgick ifrån i våra hypoteser. Studien resulterade inte i några statistiska bevis för att någon form av earnings management förekommer hos fastighetsföretagen vid värdering av fastighetsbeståndet till verkligt värde. Dock kan vi inte heller utesluta att så är fallet.</p>

<p>The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management.</p><p>Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.</p><p> </p>

The following essay investigates emission rights accounting. Presently there are several methods through which emission rights can be accounted for by companies. The rights can for instance be valued at fair value or nominal value and as marketable securities or intangible assets; due to a lack of consensus or clear standards companies use these or other accounting methods to value their rights. This essay investigates whether there is a relationship between the company’s choice of accounting method, the key ratio number of owned emission rights/total assets, the accounting firm used and the yearly result as a sign of earnings management. Through a quantitative study based on questioners and numbers from the annual reports three hypothesis are tested. The results show that no significant results can be found for either hypothesis, indicating that the companies choice of accounting method is not affected by the key ratio, the accounting firm used or earnings management, even though the last hypothesis may have some relevance.

Bara under de senaste åren har en rad ekonomiska skandaler skett på grund av manipulation i bokföringen. Manipulation som i de fall som vi tar upp Enron, Woldcom samt Skandia inte hade varit möjliga att genomföra utan hjälp av revisorer. Enron skandalen som var den första av de tre nämna har bidragit till införandet av Sarbanes-Oxely Act. En lag som bland annat kräver revisorrotation, det vill säga en revisor får inte sitta och skriva under revisionsberättelsen på samma firma mer än 5 år innan det ska ske ett byte. Även EU har efter skandalerna bidragit med en liknande rekommendation som innebär att en rotation bland revisorerna förespråkas vart 7:e år. Utifrån denna rekommendation har uppsatsens problemformulering skapats som lyder: ”Skulle införande av en lag gällande obligatorisk revisorrotation ha någon inverkan på bolag som är noterade på Svenska Large Cap?” Uppsatsens huvudsyfte är att svara på ovanstående problemformulering samt att besvara delsyftet som innebär att se om det finns någon skillnad mellan revisorrotationen mellan de olika branscherna. Teorin har vi delats in i tre olika delar för att underlätta läsandet. Huvudrubrikerna är Revision, Earnings management samt Revisorrotation. De två första teoridelarna är med för att ge läsaren en bättre förståelse om ämnet. Ur den sista teoridelen, revisorrotation utgår empirin och analysen från. Rapporten har utförts med en deduktiv kvantitativ ansats. Där ett stratifierat slumpmässigt urval av företagen i de olika branscherna på Svenska Large Cap genomfördes med syfte att få ett representativt urval. Datainsamlingen bestod i att ta ut de revisorer som skriver under revisionsberättelsen från respektive bolags årsredovisning. Undersökningsperioden var på 10 år och sträckte mellan åren 1997-2006. Empirin har sedan sammanställts i stapeldiagram där var och en av branscherna till en början har analyserats individuellt. I slutet av empirin har det sedan gjorts en sammanfattande jämförelse mellan de olika branscherna samt en sammanställning av Svenska Large Cap. Slutligen resulterade studien i ett konstaterande att införandet av en obligatorisk revisorrotation skulle ha en inverkan på de bolagen som är noterade på Svenska Large Cap.

Vi befinner oss just nu i en lågkonjunktur och detta påverkar det mesta i vårt samhälle. Arbetslösheten stiger och fastighetspriserna sjunker. Företag med stora tillgångar i fastigheter värderade till verkligt värde kan tvingas till resultatsänkande nedskrivningar. Majoriteten av tillgångarna i fastighetsföretag utgörs av förvaltningsfastigheter som alltså kan bli föremål för nedskrivningar. Med hjälp av olika former av earnings management kan företagen minska eller öka effekterna av en låg- respektive högkonjunktur. Problemformuleringen vi utgår ifrån är: Hur påverkas fastighetsföretagens benägenhet till upp/nedskrivningar av sin finansiella ställning samt konjunkturen? Studien baseras på en kvantitativ undersökning av alla svenska börsnoterade fastighetsföretag och inkluderar åren från och med 2005. Med hjälp av en statistisk undersökning analyseras både interna och externa faktorer som kan tänkas påverka företagens upp- och nedskrivningar. Tidigare studier visar till exempel att skuldsättningsgraden och förändring i BNP har en påverkan på företagens upp- och nedskrivningar. Vår studie granskar, förutom skuldsättningsgraden, även om ROE, ROA, rörelsemarginalen, Market/Book-kvoten samt konjunkturen kan ha någon påverkan. De hypoteser vi utgår ifrån är att fastighetsföretag med svag finansiell ställning troligen är extra försiktiga med att göra nedskrivningar när tiderna är sämre. När konjunkturen vänder uppåt är det sannolikt de finansiellt svaga företagen som försöker maximera uppskrivningarna. Analysen genomfördes med hjälp av statistikprogrammet Minitab i vilket vi gjorde spridningsdiagram för att visuellt undersöka linjära samband samt regressionsanalyser för att undersöka hur starka dessa eventuella samband är. Det starkaste sambandet hittades mellan konjunkturen och värderingen av förvaltningsfastigheterna. Detta var också det enda sambandet vi med statistisk signifikans kan bekräfta. Måtten på företagens finansiella styrka verkar inte påverka företagens benägenhet att göra upp och nedskrivningar i den mån vi utgick ifrån i våra hypoteser. Studien resulterade inte i några statistiska bevis för att någon form av earnings management förekommer hos fastighetsföretagen vid värdering av fastighetsbeståndet till verkligt värde. Dock kan vi inte heller utesluta att så är fallet.