Diskussioner förs ofta huruvida ett företags redovisning ger en rättvisande bild eller inte. Sedan år 2005 värderas goodwill efter en redovisningsmetod som grundar sig på att tillgångar ska redovisas till verkligt värde, vilket är en förändring från den tidigare metoden där tillgångar skulle värderas efter försiktighetsprincipen. Detta har medfört att företagen ska göra årliga nedskrivningsprövningar istället för planenliga avskrivningar, en förändring som ger företagen ett spelutrymme till att agera utefter egna preferenser. Syftet med denna studie är att beskriva huruvida svenska företag noterade på OMX Stockholm Large Cap år 2013 använder en diskonteringsränta, vid nedskrivningsprövning av goodwill, som skiljer sig från en extern uppskattning. Vidare åsyftas att förklara huruvida företagens känslighet för en goodwillnedskrivning har ett samband med eventuella skillnader. Om denna studie påvisar att skillnader finns, är syftet att förklara huruvida företagen agerar opportunistiskt vid användandet av diskonteringsräntan. Utifrån dessa delsyften är det huvudsakliga syftet att beskriva och förklara huruvida företagen använder det spelutrymme som nedskrivningsprövningarna tillåter och hur detta kan påverka företagens intressenter. Studien har genomförts utifrån en kvantitativ metod, där empirin grundar sig på numeriska siffror. Vidare har beräkningar gjorts för att sedan sammanställa data i tabeller och diagram. Studien tar även ansats från positive accounting research, vilket är en metod som avser att klargöra och förutse aktuell redovisningspraxis. Capital Assets Pricing Model (CAPM) har använts som verktyg för att uppskatta de teoretiska diskonteringsräntorna, som sedan har jämförts mot företagens redovisade diskonteringsräntor. Vidare har goodwillintensitet använts för att studera om det finns ett samband mellan räntor utanför ett intervall om +/- 150 räntepunkter och en ökad känslighet för en nedskrivning. Studiens resultat antyder att en stor majoritet av företagen listade på OMX Stockholm Large Cap år 2013, under åren 2005-2012 haft en diskonteringsränta som skiljer sig från en teoretisk diskonteringsränta. Studien visar vidare på att dessa skillnader har ett samband med en ökad känslighet för en goodwillnedskrivning och att en del av företagen visar tendenser till att agera opportunistiskt. Studien har således uppmärksammat de problem som subjektiviteten i redovisningsstandarderna tillåter vid nedskrivningsprövningarna. Vilket har medfört ett resultat som antyder att företagsledningar använder det spelutrymme som standarderna ger. Då denna studie endast berört OMX Stockholm Large Cap skulle det vara intressant att se hur resultatet från denna studie skiljer sig mot exempelvis Mid Cap och Small Cap. Det skulle vara intressant att se om företagens storlek har någon inverkan på vilken diskonteringsränta dessa väljer. Vidare är det intressant att undersöka om en beräkning av diskonteringsräntor med användande av WACC som modell, skulle föranleda ett annat resultat. Till sist skulle det vara intressant att fortsätta på denna studie. En fortsättning skulle kunna vara att studera andra antaganden företagen ska göra vid en nedskrivningsprövning, t e x tillväxttakten och kassaflödet.

This thesis researches to which extent companies use earnings management in times of CEO turnover, which is a continuing, complex and rather complicated issue. Earnings management was tested on different attribute such as: firm industry, firm size, CEO’s age, and the CEO’s origin (internal or external). The data was gathered through a quantitative study based on public companies’ financial reports. The sample includes 252 firms listed on Nasdaq OMX Stockholm and have been subject of a CEO change at some occasion during 2005-2011. The statistical result from the mixed-model ANOVA tests showed in general significant result of upward earnings management the year of CEO change, but not the following year. While there are many explanations to the findings of how earnings management is used on the Swedish market, the analysis and conclusion elaborate the reason that ought to be the blueprint of reality.

Given the importance of historical dividend policy to firms, I investigate whether dividend payers manipulate earnings through real activities to smooth dividend levels and dividend payout ratios. Using Compustat’s Execucomp database, I find evidence that dividend policy impacts both upward and downward real earnings management. I find that payers manipulate earnings upward through real activities to mitigate the shortfall of pre-managed earnings relative to prior year dividends when pre-managed earnings are lower than dividends paid in the prior year, suggesting that dividend levels are an important earnings benchmark. I document a stronger relationship between changes in pre-managed earnings and real earnings management for payers than for non-payers, suggesting that dividend policies impact real earnings management. Consistent with the importance of dividend policy in real earnings management, I show that dividend payers that follow conservative dividend policies manipulate earnings to a greater extent than dividend payers that do not follow conservative dividend policies.

Idag erbjuder de flesta företag sina anställda en förmånsbestämd tjänstepension. Tjänstepensionen innebär för vissa företag stora kostnader och ska redovisas av företagen. IAS 19 - Ersättning till Anställda är den standard som börsnoterade koncerner i Sverige ska följa. Problematiken med redovisningen uppstår i och med att många antaganden ska göras om pensionsförpliktelsen. Ett antagande som ska göras är en förväntad avkastning på de förvaltningstillgångar som fonderar den förmånsbestämda pensionsplanen. Företagsledningen har en viss frihet i att göra det antagandet, men det ska på längre sikt spegla den faktiska avkastningen. Friheten i antagandet kan bidra till att företagen använder den förväntade avkastningen för earnings management. Uppsatsens syfte är att förklara om företagen använder det utrymme som finns i antaganden om förväntad avkastning på förvaltningstillgångarna för earnings management. Utifrån kännetecken på earnings management, som konstaterats i tidigare forskning, undersöker vi hur företag listade på Nasdaq OMX Stockholm använder den förväntade avkastningen. Vi antog en positivistisk kunskapssyn och studien genomfördes med en kvantitativ metod där vi utgick från informationen i företagens årsredovisningar. De 227 observationerna analyserades utifrån uppställda forskningsfrågor som utvecklats ifrån begrepp hämtade ur teorin. Empirin testades genom olika tillvägagångssätt. Utgångspunkten var uppsatsens undersökningsmodell, men andra undersökningsmetoder användes för att ge djup till analys och slutsats. Efter genomförd analys kan vi konstatera att inga samband hittades mellan de olika kännetecknen för earnings management och antaganden om förväntad avkastning. Trots att volatilitet rådde för den verkliga avkastningen så överensstämde den förväntade och faktiska avkastningen på längre sikt. Det tyder på att företagen följer de punkter som finns i IAS 19.

På senare tid har finansiella skandaler fått ett allt större utrymme i media, vilket skapat en debatt bland allmänheten och näringslivet om revisorns förtroende. Revisionsbranschen utgör en av de viktigaste grundstenarna i samhällsekonomin och ett minskat förtroende för dem är problematiskt. Då förtroende är viktigt, är det nödvändigt att känna till hur revisorer skapar ett förtroende och vad det påverkas av. Uppsatsen avser att beskriva hur revisorer skapar förtroende, vad som påverkar revisorernas förtroende samt att belysa de konsekvenser och risker som finns med minskat förtroende. Studien använder sig av beskrivande metoder, där primärdata består av intervjuer med respondenter och sekundärdata tillhandahölls av vetenskapliga artiklar, böcker, tidningsartiklar och webbsidor. Studien har genomförts med en kvalitativ metod, där verkligheten studerades genom att tillämpa abduktion. Igenom studien kontrolleras det att uppsatsen håller en hög reliabilitet, validitet och objektivitet. Denna empiriska studie visade att revisorns kompetens är centralt för att dess klienter och intressenter ska kunna lita på denne. För att det ska säkerställas att revisorn har de kunskaper som krävs och att det inte finns oseriösa revisorer, är det viktigt att revisorer kvalitetskontrolleras. Författarna har kommit fram till att revisorerna arbetar förhållandevis lika när det gäller kraven och dess ansvar för att skapa förtroende. Detta troligen på grund av att de stora revisionsbyråerna har goda förutsättningar i form av interna system, utbildningar och tillgång till expertis. Förtroendet mellan en revisor och dess klient samt övriga intressenter är relationsbaserat och växer fram med tiden. Förutom kompetens- och kvalitetskontroll bygger revisorers förtroende på att dagens regelverk är bra utformad, revisorers tystnadsplikt och oberoende samt att revisorn har de rätta personliga kvalifikationerna. En konsekvens av ett minskat förtroende för revisorer kan vara att fler bolag kan helt enkelt väljer bort revisionen, vilket även kan komma att påverka hela samhällsekonomin. Slutligen har studien klarlagt att strikt reglering gentemot företagsledningar/internrevisorer och revisorer när det gäller olagliga former av vinstmanipulering inte finns idag. Ett möjligt område för vidare forskning inom ämnet skulle vara att undersöka stora respektive små företags förtroende för revisorer eller att fördjupa sig i om det finns några skillnader i förtroendet för godkända respektive auktoriserade revisorer samt varför. Ett annat tänkbart område är att kontakta några stora respektive små aktiebolag för deras kommentarer och då fördjupa sig i frågan varför revisorer är inblandade i vissa finansiella skandaler. Slutligen skulle ett tänkbart område kunna vara att undersöka massmedias påverkan i revisionens förtroendeskapade process.

This paper studies the quality of mandatory financial forecasts which announced by Taiwan lists and OTC companies ¡]hereinafter called ¡§the companies¡¨¡^. Does outside financial analyst can offer the public users more useful financial forecast than the companies¡H What¡¦s the difference on precision between financial forecasts issued from the companies and outside analysts¡HBesides, this paper also tests if the companies would perform earnings management for meeting the public expectation. The empirical results indicate that for public investors, the mandatory financial forecasts issued by the companies didn¡¦t show better accrual precision than the financial forecast issued by outside analysts. There wasn¡¦t any significant difference on degree of differential between financial forecast prepared by outside analysts and the companies. The risk for using both of the financial forecasts are the same. That means the investors can rely on none of the companies and outside analysts¡¦ forecasts to do investment decision. And the companies performed earning management to meet the consistent expectation of earning arose from market which can avoid the bad result when the actual financial report differ from forecast. In summary, the mandatory financial forecasts in Taiwan can not offer timely useful information to investors. Most of them only increase the preparation cost and control cost. Some of the companies even use them as the tool to collect money from public for personal welfare. We recommend the government authorities to consider the benefit of voluntary financial forecast system in UAS when they are reviewing the mandatory financial forecast system. The voluntary financial forecast system may solve the problems of incomplete predictability of financial forecast and asymmetry of information, finally increase the usefulness of financial forecasts.

This paper tests the relationship between ownership/leadership structures and stock returns for firms listed in Taiwan. A ¡§Governance Index¡¨ is built based on four different aspects of the company¡¦s governance structure: 1.) CEO duality, 2.) Size of the board of directors, 3.) Managements¡¦ shareholdings and 4.) Block shareholders¡¦ holding. This index is used as a proxy measure of the effectiveness of corporate governance mechanism. I show that firms identified by the governance index as under sounding governance outperform those under poor governance. The results indicate that the corporate governance index built in this study is a valid measure in evaluating the effectiveness of corporate governance of firms in Taiwan. I demonstrate one additional application of the governance index constructed in this dissertation by showing that firms (identified by the governance index) with strong corporate governance mechanism effectively constrain the propensity of managers to engage in earnings management and improve the quality of reported earnings. Corporate governance is an effective monitoring device of the quality of financial reporting. Firms with poor governance structure are more likely to avoid reporting small losses by reporting small positive earnings. Furthermore, the magnitude of abnormal accruals is significantly related to governance level. Firms with weak corporate governance structures are more likely to use discretionary accruals to raise reported earnings.

While improving the seasoned equity offerings, companies often manipulate the earnings or window the financial statements to get approval and increase IPO prices, and thus acquiring the funds easier. The main focus for this study is to exam whether the firms listed in Taiwan Stock Exchange manipulate earnings through discretionary accruals before the seasoned equity offerings, and the relationship between pre-issue discretionary accruals and the post-issue earnings, operating performance and long-term stock returns. The sample observed consists of 226 firms listed in Taiwan Stock Exchange conducting seasoned equity offering from 1991 to 1998 and the Modified Jones Model was used to estimate the discretionary accruals basing on the financial statements of the year. The discretionary accruals are the main research variables. The empirical results show that: 1. Firms listed in Taiwan Stock Exchange intend to manipulate the discretionary current accruals before conducting the seasoned equity offerings in order to improve earnings, and the larger pre-issue discretionary accruals, the larger the decline of post-issue earnings. 2. The post-issue total asset returns are clearly negatively correlated to the discretionary current accruals in the year before the seasoned equity offerings, indicating that the adjustment of discretionary accruals will influence the post-issue operating performance. 3. Excluding the possible influences from the industry, the discretionary current accruals present significantly negative effect on the post-issue operating performance. The level of earnings management becomes larger, the post-issue long-term stock return will decline greater.

Based on the Statement of Financial Accounting Standards No.39, the employee bonus plan is treated as an expense item rather than earnings distribution of a firm. The empirical study examines the relationship between complementary measures of expensing employee bonus plan and earnings management. This research hypothesizes that managers will have stronger incentives to manage earnings when the new regulation will start to implement. This research empirically tests the differences in earnings management behaviors between Taiwanese technology firms and Taiwanese nontechnology firms. This research used the Modified Jones model (1995) to measure the discretionary accruals and design a regression model to testify empirical tests. This research also used pair t-test to examining the mean difference tests. The empirical results indicate that there is a significant difference between the dummy variable for industry classification and discretionary accruals. There is a significant positive relationship between discretionary accruals and earnings. There is a significant negative relationship between discretionary accruals and cash flow from operations. There is a significant difference between the discretionary accruals and administrative expenses. There is a strong connection between new regulation and managers¡¦ bonus. In order to protect their self-interests, the results show the changeable of earnings management behaviors.

Financial statement quality can directly affect investor confidence. Financial fraud is most through misstated financial reports, and even fraudulent misstatement may result from financial restatement. Well-functioning mechanisms can improve financial statement quality. In this study, the financial restatements from 2002 to 2008 were investigated to discuss the influences of operating performance, degree of earnings management and corporate governance mechanisms. The results reveal that the worse the operating performance, the more probability the financial restatements. It indicates that increasing earnings can cover up bad operation. It is further found that the financial restatements with worse operating performance will probably increase their restatement amounts. In the aspect of earnings management, the results show that the higher the degree of earnings management by discretionary accruals, the more probability the financial restatements. It is indicative of the manager use discretionary accruals to operate the earnings management in order to cover up their worse financial performance. But the verified result is not outstanding. It is also found that the financial restatements with higher degree of earnings management by discretionary accruals will probably increase their restatement amounts. Finally, the results can not prove whether the corporate governance mechanisms show that the financial restatements probably occur in the companies with CEO duality. Moreover, the results also can not prove whether the larger the board of directors, the higher their restatement amounts.