No description available.

This thesis focuses on the European Union Emission Trading System (EU ETS) and draws a comparison between the introduction of the aviation industry in 2012 and the maritime industry in 2024 into the EU ETS by analyzing industry resistance as portrayed in newspaper articles. In doing so, the thesis aims to identify whether there has been a shift in organizational resistance, and if so, what the change looks like. Using content analysis, we coded a time frame of three years surrounding each introduction event respectively, processing 134 articles for the aviation industry and 132 articles for the maritime industry. Building on the coding, a quantitative analysis was employed to identify shifts in portrayed patterns. The key result from our findings shows a notable shift in the portrayal of the EU ETS from resistance to compliance. Furthermore, we can see a change in focus on more environmental highlights as well as a relocated focus from critique aimed toward the entire system to a growing focus on its practical implementation. Drawing on institutional theory, we seek to explain the shift through growing legitimacy for climate policies resulting in an increase in the cost of resistance against said systems. Our data indicates that rising resistance costs not only diminish the occurrence of resistance but also significantly boost voiced compliance. From a practical standpoint, our findings suggest the need to include industries in the practical implementation processes to ease the shift towards a sustainable economy.

No description available.

L'analyse statistique des données a été effectuée avec le logiciel R. / Au cours de la dernière décennie, l'Union Européenne a instauré une réglementation environnementale afin de limiter les émissions de Gaz à Effet de Serre sur son territoire. Ceci a contribué à la mise en place d'un marché du carbone européen (EU ETS) où s'échangent des certificats d'émission de CO2 (les EUA et les CER) ainsi que des produits dérivés reliés à ceux-ci. Ce mémoire aura pour objectif d'évaluer et de comparer différents modèles afin de représenter le prix des certificats d'émission et de tarifer les produits dérivés des marchés du carbone. / During the last decade, the European Union has regulated emissions of Greenhouse Gases on its own territory. Consequently, a European Carbon Market (EU ETS) is currently emerging where CO2 emission certificates (EUA and CER) and derivatives are traded on Exchanges. The objectif of this research is to evaluate and compare different models to represent the emission certificates' price and to price derivatives of the carbon markets.

We compare the effectiveness of different climate policies in terms of emissions abatement and costs in the British and German electricity markets. The two countries follow different climate policies, allowing us to compare the effectiveness of a relatively low EU ETS carbon price in Germany with a significantly higher carbon price due to a unilateral top-up tax (the Carbon Price Support) in the UK. We first estimate the emissions offsetting effects of carbon pricing and of subsidized wind and solar feed-in, and then derive the abatement costs of one tonne of CO2 for the different policies. We find that a reasonably high price for emissions is the most cost-effective climate policy, while subsidizing wind is preferable to subsidizing solar power. A carbon price of around EURO 35 is enough in the UK to induce vast short-run fuel switching between coal- and gas-fired power plants, leading to significant emissions abatement at low costs. / Series: Department of Economics Working Paper Series

L'objet de cette thèse est l'analyse des règles de fonctionnement du marché européen du carbone (EU ETS) sur la période 2005-2007. Nous menons une analyse théorique et empirique sur le rôle du stockage et de l'emprunt de quotas, les fondamentaux du prix et les stratégies de gestion des risques, en lien avec l'introduction de quotas échangeables pour couvrir les émissions de CO2 d'environ 10,600 installations en Europe.<br /><br />Un premier Chapitre détaille les effets économiques et environnementaux attendus des mécanismes de stockage et d'emprunt de quotas sur un marché de permis d'émissions négociables. Plus spécifiquement, vis-à-vis des provisions adoptées dans l'EU ETS, nous étudions les effets de la restriction du transfert de quotas stockés ou empruntés entre les Phases I et II sur les changements de prix du CO2. Nous montrons statistiquement que les bas niveaux de prix du CO2 enregistrés jusqu'à la fin de la Phase I sont expliqués par la restriction du transfert de quotas inter-périodes, au-delà des principales explications proposées par les observateurs de marché.<br /><br />Un deuxième Chapitre développe une étude originale des fondamentaux du prix du carbone, introduit depuis le 1er Janvier 2005 en Europe. Nous soulignons le role central joué par l'évènement annuel de conformité 2005 imposé par la Commission Européenne, qui sert de révélateur des positions nettes courtes/longues des installations en quotas par rapport à leurs émissions vérifiées. Le résultat principal de cette étude met en évidence le fait que les fondamentaux du prix du CO2 liés aux marchés des énergies et aux évènements climatiques non-anticipés varient en fonction des évènements institutionnels. Par ailleurs, nous montrons l'influence de la variation de la production industrielle dans trois secteurs couverts par l'EU ETS sur les changements de prix du CO2 en menant une analyse par décomposition, étendue par pays.<br /><br />Un troisième Chapitre s'intéresse aux stratégies de gestion des risques liés à la détention de quotas de CO2. Nous proposons une méthode utilisée sur les marchés d'action pour recouvrer les changements dans l'aversion au risque moyenne des investisseurs. Cette étude indique que, sur la période considérée, l'aversion au risque est plus élevée sur le marché du carbone que sur les marchés d'action, et que le risque est lié à une structure de prix strictements croissants après l'évènement de conformité 2006. En lien avec le Chapitre 1, nous évaluons enfin comment le stockage de quotas peut être utilisé comme un outil de gestion des risques, pour faire face à l'incertitude politique sur un marché de quotas. Nous détaillons une règle optimale de partage des risques, et discutons du principe de mutualisation du risque lié à l'échange de quotas quotas entre agents.<br /><br />Nos travaux témoignent des difficultés rencontrées suite à la création du marché européen du carbone pour atteindre un signal prix cohérent avec des réductions d'émissions effectives par les industriels. Cependant, dans un contexte institutionnel mouvant, ces inefficiences ne semblent pas avoir été reportées vers la période 2008-2012.

<p>Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska</p><p>koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats</p><p>av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie.</p><p>Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i</p><p>Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal</p><p>frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och</p><p>nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några</p><p>likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av</p><p>svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare</p><p>studier. Därefter diskuterades frågeställningarna.</p><p>Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid</p><p>implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller</p><p>tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med</p><p>uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen</p><p>främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och</p><p>myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka</p><p>internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är</p><p>att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus</p><p>ligger på den inhemska marknaden.</p>

Den 1 januari 2005, startades det europeiska handelssystemet med utsläppsrätter. Handelssystemet avser att minska koldioxidutsläppen inom Europa, för att fullfölja åtagandet i Kyotoprotokollet. I Sverige har flera sektorer påverkats av handeln med utsläppsrätter bl.a. energisektorn, som står i fokus för denna studie. Syftet med uppsatsen är att studera hur de större och mindre energibolagen samt de ansvariga myndigheterna i Sverige uppfattar systemet för handel med utsläppsrätter. För att uppfylla syftet formulerades ett antal frågeställningar om hur energibolagen och myndigheterna ser på handelssystemets följande områden, fördelar och nackdelar, implementering, tilldelningsprinciper, förbättringspotential, framtida utveckling, samt om det finns några likheter och skillnader mellan energibolagen. Detta gjordes genom intervjuer med representanter från ett urval av svenska energibolag och ansvariga myndigheter. Resultatet av intervjuerna analyserades och jämfördes med tidigare studier. Därefter diskuterades frågeställningarna. Slutsatserna visar att handelssystemet anses vara ett kostnadseffektivt styrmedel. Vidare visar slutsatserna att vid implementeringen var tidspressen det största problemet för både energibolagen och myndigheterna. Vad gäller tilldelningsprinciper föredrar energibolagen tilldelning baserad på riktmärken, detta bl.a. då de ser problem med uppdatering av de historiska utsläppen. När det gäller handelssystemets förbättringspotential önskar energibolagen främst större harmonisering, längre perioder samt en förenkling av reglerna och kraven. Både energibolagen och myndigheterna framhåller att handelssystemets framtid är väldigt osäker och att det beror mycket på vilka internationella beslut som fattas. En skillnad som har kunnat urskiljas mellan de större och mindre energibolagen är att de större tänker globalt på klimatproblematiken och miljön, i jämförelse med de mindre energibolagen, vars fokus ligger på den inhemska marknaden.

In this research, several improvements to the European Union Emissions Trading System (EU ETS) were analysed. The EU ETS is a market for emission allowances and the European Union's main instrument for reducing greenhouse gas emissions (of which CO2 is the main component). However, the CO2 allowance price in this market has been highly volatile and generally too low to stimulate significant long-term reductions in CO2 emissions. National and system-wide price floors and ceilings were investigated, prompted by the UK’s implementation of a CO2 price floor through a supplementary CO2 tax. The effects of the "backloading" of CO2 allowances and the proposed Market Stability Reserve were also investigated. While the latter measures may increase dynamic efficiency, this research showed that a well-designed price corridor is even more efficient, while still achieving the long-term abatement targets and stabilising prices. Furthermore, different methods for adjusting the CO2 emissions cap in response to changes in renewable energy policies were investigated. Finally, the impact of investors' risk aversion on the functioning of the CO2 market was evaluated. The analyses were conducted with the use of EMLab-Generation, an agent-based model that simulates two interconnected electricity markets with a joint CO2 emissions trading system. In this model, the companies have limited knowledge about the future, which makes it possible to investigate the impact of public policy instruments on long-term investment dynamics. / <p>The Doctoral Degrees issued upon completion of the programme are issued by Comillas Pontifical University, Delft University of Technology and KTH Royal Institute of Technology. The invested degrees are official in Spain, the Netherlands and Sweden, respectively.</p><p>copyright notice:(c) 2015 Richstein, J.C. · Creative Commons Attribution-Non- Commercial-NoDerivatives 4.0 International License</p><p>QC 20151109</p>

This thesis investigates relationships between the European Union Emission Trading Scheme (EU ETS) and energy markets. A special focus is given to fuel switching, the main shortterm abatement measure within the EU ETS. This consists in substituting Combined Cycle Gas Turbines (CCGTs) for hard-coal plants in off-peak power generation. Thereby coal plants run for shorter periods, which allows power producers to reduce their CO2 emissions. In Chapter 1, we outline different approaches explaining relationships between carbon and energy markets. We also review the literature relating to these issues. Next, we further describe the fuel switching process and, in particular, we analyze the influence of energy and environmental efficiency of thermal power plants (coal and gas) on fuel switching. In Chapter 2, we provide a theoretical analysis that shows how differences in the efficiency of CCGTs can rule interactions between gas and carbon prices. The main result shows that the allowance price becomes more sensitive to the gas price when the level of CO2 emissions increases. In Chapter 3, we examine interactions between carbon, coal, gas and electricity prices in an empirical study. Among the main results, we find that there is a significant link between carbon and gas prices in the long-run equilibrium.In Chapter 4, we analyze the cross-market price discovery process between gas and CO2 markets. We identified in previous chapters that there is a robust significant link between gas and CO2 markets. They are linked commodities, and their prices are affected by the same information. In an empirical analysis, we find that the carbon market is the leader in cross-market price discovery process.