<p>Young children get affected and influenced by people’s thoughts and preconceived ideas about the difference between boys and girls. How they should behave and how they are supposed to play and interact with different toys.</p><p>In the goals for what the school and teachers will achieve it says in the curriculum for preschool that teachers are supposed to counteract the traditional gender roles.</p><p>To get answers to the question at issue, I collected 48 individual plans of development and I have performed four observations. I put all facts together and compared the results.</p><p>The main result in this study shows that the traditional gender roles are being reflected in the children’s plans of development. In this study, it is also shown that the results from three of the observations show a different result than the individual plans of development.</p>

<p>När barnen är ca 4-5 år börjar de kunna könsbestämma andra människor. Pojkar och flickor börjar bli medvetna om vad de leker. Detta märks tydligt i deras lekar. Flickor leker prinsessor medan pojkarna är brandmän. När jag skrev ett arbete i kursen Lek och lärande studerade jag barnens val av leksaker. Jag märkte då att de äldre barnen valde könstypiska leksaker. Flickorna valde dockor medan pojkarna lekte med bilar. Jag har nu valt i detta arbete att forska vidare om barnens lek med betoning på lekmiljön.</p><p>Jag observerade barnen inomhus och utomhus ur ett genusperspektiv. När jag observerade barnen tittade jag på vilket material barnen lekte med och med vilka barnen lekte. Jag intervjuade även pedagogerna på förskolan för att se hur de såg på barnens lek.</p><p>Det jag kom fram till med hjälp av observationerna, var att barnen oftast lekte könsuppdelat och om de lekte könsindelat så lekte de på olika sätt. Pojkarna och flickorna tränade även olika saker i sina lekar. Pojkarna tränade grovmotoriken med tanke på att de sprang, klättrade och utmanade varandra i sina lekar. Flickorna tränade mest finmotoriken i sina lekar då de pysslade, rörde i grytor och gjorde andra lugna aktiviteter.</p><p>Barnen leker med olika kamrater beroende på vilka som är på förskolan just den dagen. Därför lekte pojkar och flickor ibland tillsammans men oftast lekte de könsuppdelat; pojkar för sig och flickor för sig. Pojkarna och flickorna använde alla rummen på förskolan. Detta för att det fanns lekmaterial som lockade båda könen.</p><p>Av intervjuerna fick jag veta att pedagogerna på förskolan inte arbetat utifrån ett genusperspektiv i verksamheten. När de t.ex. skapade lekmiljön utgick de ifrån barnen bästa istället för att försöka locka båda könen. Det visade sig dock att både flickor och pojkar lockades av lekmiljön på förskolan. Jag tycker därför att förskolan uppfyller det som står i likabehandlingsplanen.</p><p>Mitt syfte med arbetet är att undersöka om lekmiljön, på förskolan, inomhus och utomhus påverkar barnens val av lekmaterial och lekkamrat ur ett genusperspektiv.</p> / <p>Abstract</p><p>Literature is telling us that children between five and six years old are more aware of the opposite sex than they were before. Children of this age also tend to know what kind of toys a boy should play with and what toys a girl will prefer. I choose to write about this phenomenon in the pre-school environment and if the children’s surroundings affect their choice for gender specific toys.</p><p>I have observed children between four and five years old in their play environment both inside the pre-school and also in their outdoor environment. My conclusion is that boys and girls most of the time play separate; girls like to play with other girls and boys likes to play with other boys. If boys and girls are playing together, they are playing in different kinds of ways, the girls are more likely to act like the “mother” during the games and the boys play the character of the “father”.</p><p>I have also interviewed the pre-schoolteachers to find out if they had thought about the gender perspective when they created the indoor and outdoor environments. I found out that they had adapted the pre-school environment for both boys and girls together. The children, despite sex, are attracted to the play environment in the pre-schools I have visited, so I think the teachers, although unaware of the gender perspective, have done a good job to create the facilities they have for both boys and girls.</p>

This thesis is composed of three papers in which the research questions are related to the double burden that accrues to Brazilian women. The first and second papers address this issue by looking at expenditure decisions about home production. The first paper examines whether the expenditure decisions about production goods, such as white appliances, relative to entertainment goods, such as TVs, are the outcome of a bargaining process between husbands and wives. The second paper looks at the demand for maid services and for production durable goods, examining the extent to which other household members substitute for maid services and durable goods in home production. The third paper addresses the effects of Brazilian women's double burden on their labor market participation by examining whether the occupational choice of Brazilian women is affected by their gender roles and whether entry into other occupations that are not identified as female occupations has become easier since the introduction of anti-discrimination laws in the labor market. / The first paper combines two Brazilian data sets: a Brazilian household expenditure survey, Pesquisa de Orcamento Familiares (POF), and a Brazilian household survey, Pesquisa Nacional Por Amostra de Domicilios (PNAD). The results of the first paper indicate that the decision about durable goods ownership is the outcome of a bargaining process between husband and wife. The test on the coefficients of the marriage market variable and the indicators of households in which only the wife and households in which only the husband makes expenditure decisions corroborate the expectations about wives' preferences for production goods. / The same data sets as the first paper are used in the second paper. The finding of the second paper indicates that if the marriage market is favorable to women, that is if the ratio of women to men goes from 1.07 to 0.96, the increment in the household probability of owning at least one maid's substitute durable goods is equivalent to 24% the impact of moving a household up one income quintile. Moreover, the results indicate that daughters' time substitutes for wives' time and maid services in home production. Parents may want daughters trained in home production to be able to perform their future role as wives. However, this training comes at a cost to daughters' investment in formal education, narrowing their future career options. / The data used in the third paper come from a Brazilian household survey, Pesquisa Nacional Por Amostra de Domicilios (PNAD). Gender roles are responsible for women to choose female-dominated occupations, married women are 1.14 times more likely to work in female-dominated occupations and having a child six years and older increases on average by 12% the probability that women work in female-dominated occupations instead of gender-integrated occupations in 2001. However, it becomes easier for all types of women to enter into male-dominated and gender-integrated occupations in 2001 compared to 1981.

Within social media and popular culture, new and diverse forms of online identity representation are emerging in virtual spaces. As traditional literacy practices yield to newer literacies, these forms of identity representation require and receive critical scrutiny. Personalized avatars are one such form. They provide a site through which individuals may represent themselves as a constructed product of identity and the discursive practices that contribute to it. / This qualitative study explores the cultural politics of representation with ten teenaged girls who constructed personalized avatars for social networking sites. Its purpose is to investigate the truth effects about representation, girlhood identity and culture, and to analyze the power structures present in the narrative and graphic images of girlhood self-representation. As part of this analysis, personalized avatars are deconstructed as forms of visual language within a broader context of critical media literacy. / The ubiquitous character of social networking places girls and their images under a scrutiny within which they become objects of a regulatory gaze. Drawing from a cultural studies methodology, this study utilizes critical ethnography informed by feminist poststructuralism to examine the politics of this gaze and to articulate the tensions between attempting to be true to lived experience while remaining cognizant of the always partial and ever political nature of representation. This framework challenges normative notions of the self and attempts to expose how power structures within a site of avatar production intersect with girlhood performative desire. / This study finds that normative discourses around gender, ability, class, ethnicity, and beauty govern representation for teenaged girls in online spaces in a manner similar to real life locations. Despite a widely held belief that girls have an expanded capacity to represent themselves through online forums of individual creativity, this study suggests that structures of social media continue to contribute to the power of these regulatory discourses. This study finds that girls report a constant insecurity and questioning around their self-representations and, as such, these findings have implications for critical media education as well as future research related to girlhood identities in new media spaces.

<p><strong>Sammanfattning</strong><p>Syftet var att studera hur idrottslärarstudenter återskapar genus i idrottsundervisningen. För att uppfylla syftet har följande frågeställningar använts: Vilka exempel på upprätthållande av genuskontrakten förekommer under idrottslektionerna? På vilka sätt bryter studenterna mot de i klassen rådande genuskontrakten? Hur förändras genuskontrakten mellan de olika idrottsmomenten?</p><strong><p>Metod</p></strong><p>Under en tre veckors period utfördes åtta löpande observationer med fokus på kritiska händelser. De kritiska händelserna vi fokuserade på var då könsroller upprätthölls och då rådande könsmönster bröts. För att få en djupare förståelse för studenternas handlande och deras tankar kring sin egen bild av genusåterskapande i klassen utförde vi efter sista observationstillfället sex intervjuer av kvalitativ karaktär. De sex studenter som valdes ut för intervju representerade de fyra diskurser, vad gäller genusåterskapande, som vi uppmärksammade under observationerna.</p><strong><p>Resultat</p></strong><p>Resultaten visar att studenterna oftast grupperar sig efter kön under idrottslektionerna, de upprätthåller på detta vis dikotomin. De manliga studenterna är mer aktiva före, under och mellan lektionerna än de kvinnliga och tar även större plats under gymnastiklektionerna samt vågar ta i mer och göra svårare övningar. De kvinnliga studenterna är mer försiktiga och avvaktande under gymnastiken men har mer framträdande roller under danslektionerna. Vissa kvinnliga studenter har brutit mot genuskontrakten genom att vara delaktiga i de manliga studenternas aktiviteter eller vågat utmana sig själva i gymnastiken. På samma sätt har de manliga studenterna brutit när de har suttit ner och umgåtts med de kvinnliga innan lektionerna eller när de har visat rädsla eller omtanke.</p><strong><p>Slutsats</p></strong><p>Lärarstudenterna återskapar genus utifrån fyra olika diskurser. Majoriteten av studenterna befinner sig oftast i någon av de upprätthållande diskurserna, men dessa grupperingar är inte fasta och studenterna träder in och ut ur dem i olika situationer.</p></p><p><p>Syfte</p></p>

Uppsatsen undersöker fem mäns berättelser kring krigsfilmen Saving Private Ryan, med fokus på maskulinitet. Föreställningarna och bilderna kring maskulinitet som kan urskiljas i intervjupersonernas berättelser, knyts till R.W. Connells teoretiska ramverk kring hegemonisk maskulinitet och de hierarkiska relationerna mellan olika maskuliniteter. Vidare resoneras det kring hur berättelserna exemplifierar en syn på mediepublik som aktiva meningsskapare, då intervjupersonerna tar fasta på olika aspekter i filmen samt ger den olika mening och betydelse. Slutligen belyses hur genus- och andra identiteter är något som kontinuerligt skapas i mötet med en mängd olika diskurser varje dag, samt hur själva handlingen att se på krigsfilm i sig kan ses som konstruerande av maskulinitet.

Uppsatsen utgår från syftet att utforska queer femininitet och det sätt som icke-heterosexuella, feministiska tjejer förhåller sig till normativ och queer femininitet. Detta genomförs utifrån samtalsintervjuer, inriktade på hur dessa tjejer upplever samhälleliga och den lesbiska världens normer kring femininitet. Studien har Judith Butlers teorier kring genussubversivitet som utgångspunkt. Materialet tar upp femininitet som begränsande eller subversivt, det hårt reglerade normsystem som återfinns inom den lesbiska världen, butch/femme-fenomenet och bil-den av den icke-heterosexuella tjejen. Slutsatser som kan dras är att normer från den lesbiska världen, den feministiska sfären samt samhällsnormer i stort, alla kraftigt sampåverkar tjejernas förhållningssätt till femininitet. Respondenterna uttrycker att möjligheten till subversivitet hos queer femininitet och femme-positionen tycks finnas i att de, genom att utagera femininitet på icke-normativa ”felaktiga” sätt, kan förskjuta och destabilisera den traditionella inne-börden av femininitet.

Sex – och samlevnadsundervisningen har varit obligatorisk i svenska skolor sedan 1955 och har genom årens gång haft olika syften och utföranden. I den här uppsatsen ligger fokus på hur låg- och mellanstadielärare hanterar frågor kring barns sexualitet och sex- och samlevnadsundervisning. Den teoretiska referensramen innefattar ett socialiseringsperspektiv, genussystemet, heteronormativitet samt ett perspektiv där lärares subjektivitet i undervisningen diskuteras. Resultatet baseras på intervjuer med just låg- och mellanstadielärare där jag i analysen har sökt efter återkommande mönster i svaren. Det är vanligt att lärarna inte har någon eller ytterst lite utbildning för sex- och samlevnadsundervisning och att de inte heller planerar undervisningen särskilt genomgående i lärarlagen. På så vis tenderar undervisningen, inom detta så kallade kunskapsområde, att bli subjektiv där lärarnas egna värderingar och erfarenheter skiner igenom.

Den här studien tar upp jämställdhetsarbete på förskola utifrån en mer queerteoretiskt ansats, för att synliggöra flera interagerande maktordningar runt kön som exempelvis heteronormativitet

Syftet med vår examinationsuppgift är att få inblick i hur barn uppfattar och reflekterar kring könsmönster på film. För att få reda på detta valde vi att använda oss av gruppintervjuer. Sammanlagt har vi intervjuat tolv barn och då med fördelningen fem flickor och sju pojkar, vilket resulterade i tre stycken gruppintervjuer där utfallet blev en flickgrupp och två pojkgrupper. Vi har intervjuat barn i år 3 för att ta del av deras tankar kring manligt/kvinnligt och könsmönster på film. Som grund till intervjuerna har vi visat två filmer för barnen, en med tydligt traditionella könsmönster och en med det motsatta. Dessa filmer ligger som grund för vår intervjustudie, vilken i sin tur ligger som grund för besvarandet av våra forskningsfrågor. Ett av målen att uppnå i grundskolan är att eleven ”har kunskaper om medier och deras roll” (Lpo 94, sid 12). Vi menar att detta mål som elever ska uppnå, även har blivit betydelsefull för oss som blivande lärare att ha kunskap om, då vi med vår bakgrundslitteratur har kommit fram till att medierna har en stor betydelse när det kommer till hur vi uppfattar och tolkar vår omgivning. Vi har där även fått kunskap om att medierna är en av de största källorna för genusmeddelanden som barn utsätts för. Utifrån våra intervjuer har kommit fram till att barnen reflekterar kring mycket av könsmönstren på film. Flickorna gör detta i högre grad och kan ifrågasätta det manliga idealet. Dock är det kvinnliga skönhetsidealet någonting som de själva vill leva upp till. Likaså kunde vi märka att det manliga till stor del är normen för pojkarna. Trots att barnen reflekterade kring könsmönstren ifrågasatte de dem inte, varken i den traditionella eller i den icketraditionella filmen. Vilket vi anser tyder på att våra förutfattade meningar, om att de skulle starkt ifrågasätta den icke-traditionella filmen, inte blev sanning.