Den här uppsatsen och undersökningen är en observationsstudie på en fritidsgård i Östergötland som handlar om hur fritidseldarna på fritidsgården möter och bemöter ungdomarna på gården ur ett intersektionellt perspektiv och teoretisk grund med fokus på genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder. Syftet med undersökningen är att granska verksamheten och fritidsledarnas arbete under kvällstid och på vilka sätt de skapar positiva samt negativa möten med ungdomarna men undersökningen besvarar även vilka föreställningar som fritidseldarna har kring genus, sexualitet, etnicitet, klass och ålder samt hur de här föreställningarna påverkar de möten som uppstår.

Detta är ett arbete vilket syftar till att förstå hur ofrivillig barnlöshet kan betraktas som en sjukdom. Frågeställningen lyder således: ”Hur produceras förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom i mitt material?” De teoretiska verktyg som används i denna analys hämtas från Michel Foucault, Sarah Franklin, Faye D. Ginsburg och Rayna Rapp, Susanne Lundin samt Nikolas Rose. Dessa verktyg visar på hur ofrivilligt barnlösa definieras som en grupp, hur den medicinska teknologin och den kliniska blicken samt dagens biopolitik formar vår förståelse av den mänskliga reproduktionen. Genom en diskursteoretisk förståelse och diskursanalys hämtad från Foucault analyseras texter från regeringen och riksdagen samt från Infertilas Riksförening i Sverige (IRIS). I själva undersökningen visas hur förståelsen av ofrivillig barnlöshet som sjukdom formas i en diskursiv miljö där en humanistisk människosyn, medicinska teknologiska framsteg, naturlighet och genetik sammankopplas och står som grund. Att den ofrivilliga barnlösheten uppfattas som en sjukdom är sålunda avhängigt den specifika syn på människan, teknologin och naturen som är rådande inom reproduktionens diskurs av idag.

Kvinnor socialiseras till att visa känslor, d v s att vara mer känslomässigt öppna än män, men just ilska ses vara okvinnligt. Ilska som är den emotion som är acceptabel att utrycka enligt mansrollen. Detta gör att socialisationen kan skilja sig för pojkar och flickor. Studien undersökte universitet studenters (N = 88) förväntningar av emotionella respons hos barn (pojkar och flickor) i emotionelltladdade, förargande situationer. Flickor förväntades reagera med mer frekvent och intensiv ledsamhet medan pojkar med mer frekvent och intensiv ilska. Utöver detta förväntades att respondenternas kön, samt personlighetsmässiga benägenhet till ilska (Trait-anger) skulle påverka deras förväntningar av emotionella respons hos barnen. Könshypoteserna fick delvis stöd. Resultaten visade att flickor rapporterades vara mer intensivt ledsna (p = 0,05). Gällande pojkars ilska endast tendenser noterades. Manliga respondenter förväntade sig mer intensiv ilska från barnen än kvinnliga (p = 0,02). Trait-anger hypotesen fick delvis stöd: argsinta personer tänkte självcentrerat och förväntade sig mer intensiv (p = 0,05) ilska från barnen i emotionelltladdade, förargande situationer. Resultaten tolkades utifrån tidigare forskning.

No description available.

I denna studie analyseras gymnasiekatalogers bilder som beskriver tre gymnasieprogram (Barn- och fritidsprogrammet, Byggprogrammet och Naturvetenskapsprogrammet) ur ett genusperspektiv. Syftet är att undersöka huruvida bilderna ger uttryck för den könsuppdelade gymnasieskolan genom att visa det kön som är i majoritet på programmet. Resultaten visar att representationen av det kön som är i minoritet är högre på bilderna än den faktiska representationen på programmen i stort. Dock syns en tydlig skillnad i hur tjejer respektive killar porträtteras och i vilken miljö de befinner sig. Budskapet katalogerna sänder ut är att tjejer och killar bör välja, om inte olika program så olika inriktningar. Ett exempel som visar detta är Barn- och fritidsprogrammet där det nästan uteslutande är tjejer som visas med barn medan killar oftare befinner sig i utemiljöer där sport och friskvård är inblandat.

Denna forskningsstudies syfte var att undersöka hur några förskolebarn och pedagoger resonerar kring genus och jämställdhet i barnlitteratur med inriktning på skillnader och likheter mellan pojkar och flickors val av aktiviteter. Studiens syfte var även att få en inblick i några pedagogers arbetssätt med genus i förskoleverksamheten. Som metod har vi läst boken Lia för en dag/Leo för en dag av Carin Wilke för 22 barn, som var indelade i åtta grupper, för att sedan föra ett samtal kring boken med barnen. Syftet med boken är enligt författaren att göra barnen uppmärksamma på de könsbundna skillnader som påverkar dem. Till studien gjordes semistrukturerade intervjuer med två förskolepedagoger. Vi har fått fram ett resultat som visar på att barnen var mer medvetna om genus än vad pedagogerna trodde. Barnen hade redan en syn på vad som kategoriseras som manligt och kvinnligt medan pedagogerna trodde att barnen var för små för att ha hunnit blivit formade av rådande föreställningar i samhället. Pedagogerna arbetade medvetet med genus i sin verksamhet, men inte uttalat så att barnen blev medvetna om att det var genus de arbetade med.

<p> This study examines class and gender representations in Nollywood films through textual analysis of a sample of films retrieved from the website of the largest Nollywood streaming service, irokoTV. The study investigates patterns in class and gender representations in terms of similarities in portrayals, instances of stereotypes, and value assumptions in terms of who has power by answering the following questions: (1) What class stereotypes are portrayed in Nollywood films? (2) What gender stereotypes are portrayed in Nollywood films? (3) What hegemonic ideas of power are portrayed in Nollywood films as a result of class and gender representations? The study uses an exposure approach to select a sample of convenience of the top 5 films most attended to by the audience on iROKOtv and relies on close reading and a distancing technique called the "commutation test" to discuss the meaning of class and gender representations in the films. Findings indicate that even when they appear to subvert dominant ideologies, the films still reinforce long established societal norms about the importance of wealth and female gender stereotypes such as submissiveness in domestic households. The tales are often aspirational but the films lack grand ideological narratives to make them relevant to social transformation. These findings support Stuart Hall's Theory of Ideology which allows for a subversive agenda in media texts while retaining the flexibility needed to critique connections between dominant ideologies and social practices and structures.</p>

<p> This study investigates the relationship between gender identity and flirting styles. Data analysis on a sample (<i>N</i>=227) revealed the existence of a relationship between gender identity and the sincere style and between gender identity and the physical style, but not between gender identity and the playful, polite, and traditional styles. Masculine and Androgynous individuals are more likely than Feminine or Undifferentiated individuals to employ the physical style. Androgynous individuals are more likely to employ the sincere style than masculine or undifferentiated individuals. Feminine individuals are more likely to employ the sincere style than masculine individuals. Further analysis found that there is a relationship between biological sex and the traditional style and between relationship status and the playful style. This study finds that gender identity is a better predictor of flirting style than either biological sex or relationship status, but suggests that it would be more appropriate to consider all three.</p>

<p> Empathy is considered an important aspect of social interactions thus allowing social harmony and understanding however, little is known about what factors influence its development. This study examined how a child's gender, religiosity, and spirituality affect their level of empathy. A total of 79, nine- to 12-year-old students, from two rural school districts, completed questionnaires with parents providing additional information. Results indicate that the children's reported level of spirituality is not related to their reported level of empathy. Their particular religion was also not related to empathy. Additionally, Catholics and other religions were not significantly different from Protestants in terms of reported levels of spirituality. Gender was found to be significantly related to empathy, with females earning higher empathy scores than males. However, gender was not significantly related to spirituality. Although this study did not find factors related to the development of empathy, it is still important to continue research in order to determine what factors are involved. If we can learn what factors positively contribute to the development of empathy, we can support those factors in order to assist all children in becoming more empathic contributors to our society.</p>

<p> Transpersonal genealogy is the experience of feeling pulled toward and guided by deceased ancestors in researching their history, and how such genealogy enriches the psychospiritual development of the researcher. In this autoethnographic study, I explored such experience and enrichment by composing a narrative of my own ancestor's life as an early Mormon in the 19th century juxtaposed against my lived experience as a lesbian in the late 20th and early 21st century. Based on primary sources, historical documents, family lore, and my own felt-sense, I constructed a narrative that explored the lived experience of my fourth great grandmother, Elizabeth "Betsey" Arnold n&eacute;e Bliss. Contemporary sources and my own personal narrative were woven together with Betsey's story. Significant events in both of our lives were compared to demonstrate how my pull to learn more about her life has brought exceptional insight into the events of my own life. Creative expression further deepened my understanding and focus on significant events in both Betsey's and my life. I wrote the first 3 chapters (Introduction, Literature Review, and Research Method), conferred with 2 of Betsey's other descendants: 1 of my cousins who was a bishop in the Mormon Church to corroborate his understanding of the church's history and doctrine, and a second of my Mormon cousins on her transpersonal experiences conducting genealogy. Then through Michael Harner's approach to shamanic journeying, I contacted our shared ancestor regarding the details of her story and how they intertwined with mine. I wove the results of the interviews including the recurring themes of societal and personal neglect, persecution, perseverance, and resilience throughout the narrative comprising the fourth chapter. In the final chapter, I provided a reflection on my experience of the dissertation process including potential applications and transpersonal implications of the results, how I was transformed by the research, and ideas for future study. </p>