No description available.

No description available.

No description available.

Syftet med uppsatsen är att med hjälp av en kvalitativ undersökning undersöka förhållandet mellan kön och identifikation. Diskussionen kommer att utgå från uppsatsens hypotes och frågeställning som är följande: Hur viktigt är det för en genres popularitet att få åskådarna att identifiera sig med karaktärerna i verk som tillhör genren? Kan åskådarnas identifikation med karaktärer i verk som tillhör genren action underlättas av att det finns en stark eller framträdande karaktär av samma kön som åskådaren?   Med hjälp av olika informationskällor, så som teorier, intervjuer och recensioner, kommer diskussioner samt analyser om förhållandet presenteras utifrån olika infallsvinklar. Studien visar att ämnet samt frågeställningen är väldigt komplex och att vidare forskning bör göras för att få ett konkret svar. Analysen har dock visar på tre viktiga aspekter som har stor påverkan på arbetet. Identifikation: Vad identifierar jag med mig? Mitt kön, min ålder, min hudfärg? Representation: Hur representeras de olika karaktärerna i verken? Porträtteras de olika könen på olika sätt och hur påverkar de identifikationsprocessen? Genre: Vad förväntar åskådarna av en genre? Vad händer om förväntningarna inte blir besvarade?

Thesis (Ph.D.)--Boston University / The dissertation covers the period when genre painting reached its height in Nineteenth Century America. In the true sense of its artistic meaning, the genre painter records everyday scenes from life in a non-historical, impersonal manner. This was the time characterized by the rise of the common man; the moment when Jeffersonian principles were furthered by the President of the people, Andrew Jackson. Now many American artists became less interested in formal portraiture and historical anecdote and more concerned in observing and recording, first hand, the everyday nuances of life around them. The greatest emphasis in the dissertation centers around various rural areas in America. William Sidney Mount paints bucolic Long Island farmers and negroes, while George Caleb Bingham depicts in paint and pen the rugged Missouri flatboatmen and frontier politicians. Homespun flavor of New England is found in George Henry Durrie's detailed snow scenes, with small figures lost within nature's expanse. Winslow Homer portrays farm life in Upper New York State, New Hampshire and Massachusetts. Maple sugar camps in Fryeburg, Maine and cranberry harvests in Nantucket comprise Eastmen Johnson's repertoire. Lastly, the romantic and mysterious genre of John Quidor reveals an artistic parallel to the writings of Washington Irving and his Knickerbocker Catskill gentry. The urban scene seemed to warrant to a lesser degree the nostalgic point of view of rural life. "City" painters at this time were fewer in number since city patrons preferred portraiture and historical painting to the recording of urban scenery. Nevertheless, a few genre recorders did emerge and viewed man as a contrived "vehicle" caught in the routine ways of the city. Richard Caton Woodville portrayed Baltimore bourgeois life with its oyster eaters and sailor weddings. In Pittsburgh, David Gilmor Blythe painted in dark tones scenes of horse markets, cobblers' shops and satirized the law courts and clergy. The final chapter of the dissertation discusses a select group of artist-explorers who observed the American Indian in his own environment. These brave men who sometimes ventured alone or accompanied government troops or fur trading companies were social commentators on the plight of America's persecuted aboriginals. George Catlin, the founder of the first Wild West Show, explored and sketched unknown tribes in the Upper Missouri-Mississippi and Southwest regions of our country. Hidden Indian encampments, forced migrations and theatric fur trade rendezvous were depicted by Alfred Jacob Miller; the soldier-painter Seth Eastman recorded candidly the life and habits of Indians in Minnesota and Wisconsin. The dissertation attempts to unite these eleven genre painters into a single volume, whereby the reader may have a clearer view of America's Golden Age of Genre Painting between 1830 and 1880 and compare their iconographical and stylistic similarities and differences. TO substantiate the above material, the dissertation includes aspects of history, politics, sociology and European artistic styles that were influential in forming the temperament, ideals and philosophies of these genre recorders. In conclusion, the author has tried to show how the American genre painter illuminated with reason, humor and frank realism the rugged American spirit upon which our country rests. He portrayed in the most photographic, yet individualistic and selective manner, the true roots of our nation - roots that dig deep into the rich and fertile soil that uncovers the strength, vigor and good-humor that constitute the American way. In a separate volume, the photostat illustrations supplement the text.

<p>Uppsatens syfte är att se vilka generella drag det finns i novellen som genre, samt försöka se om Stig Dagermans ofullbordade roman "En hund begraven" skulle kunna ses som en novell, utifrån de kriterier som här arbetas fram. De generella dragen för en novell som framkommit, har jämförts med Dagermans novell "Överraskningen" för att befästas. "En hund begraven" har jämförts med både novellens generella mönster och "Överraskningen". Resultatet visar på att hypotesen, att "En hund begraven" skulle kunna kategoriseras som en novell, inte stämmer.</p>

<p>Syftet med denna uppsats är att granska ett antal gymnasieelevers genrekompetens och avgöra hur kapabla de är att placera in texter i olika genrer, samt vad som får dem att betrakta en text som tillhörig en specifik genre. Detta görs genom en tvådelad undersökning där en grupp elever ombeds genrebestämma fyra autentiska texter (en saga, ett kåseri, en skräcknovell och en nyhetsartikel) samt motivera sina val, medan ytterligare en grupp elever fritt får beskriva vad de anser som specifikt för dessa fyra genrer. Undersökningens resultat jämförs sedan med litteraturvetenskapens genredefinitioner. Av resultatet framgår att medverkande elever tycks besitta en någorlunda god kunskap i ett antal vanliga genrer. De kan med ganska stor säkerhet placera texterna i rätt genre samt beskriva vad som är specifikt för genren ifråga. Dessa beskrivningar stämmer tämligen väl överens med de som ges inom litteraturvetenskapen, men skiljer sig också på ett fåtal punkter.</p>

<p>The purpose of this study was to examine how the genrebased instruction applied in multicultural classrooms. My observations were carried out in three different classrooms, whit the educators constantly working on language development off the students. Two observations were carried out in Swedish, with a teacher of Swedish as a second language and the Swedish-teacher working with students together. In these two lessons in Swedish, I took away from Pauline Gibbons model, while the third lesson in civics I assumed from Eija Kuyumcu genre model. Both models are based on the Australian research around the genrebased teaching. The students come from different environments and have different linguistic knowledge. A pedagogue work in the classroom is of significant nature of second language learners. The students need support in various ways to achieve a good language development. This can be done in many different ways depending on the context, the students are placed in. The purpose of the observations was to investigate to what extent the teacher uses the genre-based model, which among other things, Gibbons and Kuyumcu shows. Another aspect that I also put emphasis in was the pedagogue’s ways to support students in the classroom. To work from the genre-based model means that the student will learn to write in different areas because all areas have different linguistic characteristics</p>

Undersökningen gjordes i en klass tre med 26 barn och en klasslärare. Syftet med undersökningen var att se hur en lärare som inte arbetade efter en specifik genrepedagogik arbetade med genrer i en klass, då det uttryckligen står i kursplanen att alla elever skall kunna skriva och läsa olika genrer. Uppsatsen är utformad efter tre intervjuer rörande genrer samt observationer kring vad för genre de arbetade med samt i vilken utsträckning de förekom. Resultatet av intervjuerna och observationerna ställdes sedan mot teoriavsnittet och analyserades mot varandra i analysen, för att se om lärarens sätt att arbeta kring genrer stämde överens med det som forskare och teoretiker anser vara gynnande för eleverna. Resultatet av analysen visade att läraren inte ansåg att hon arbetade med genrer utan med texttyper, genrer visades i detta fall vara en synonym till hennes uppfattning av texttyper. Det visade sig även vara så att läraren arbetade mycket med mönster och mallar vilket är ett klart explicit arbetssätt. Med explicit undervisning menas att undervisningen är formstyrd. De menar att eleverna behöver tydliga mönster för att de skall kunna skriva olika genrer samt för att förstå vilken social och kulturell kontext de tillhör. Hon hade även inslag av ett implicit arbetsätt, det vill säga att elever lär sig per automatik hur olika texter skrivs genom att läsa dem. Det implicita undervisningssättet visade sig då hon emellanåt ville fokusera mer på elevernas skriv och läslust än formen på det de producerade.

Uppsatens syfte är att se vilka generella drag det finns i novellen som genre, samt försöka se om Stig Dagermans ofullbordade roman "En hund begraven" skulle kunna ses som en novell, utifrån de kriterier som här arbetas fram. De generella dragen för en novell som framkommit, har jämförts med Dagermans novell "Överraskningen" för att befästas. "En hund begraven" har jämförts med både novellens generella mönster och "Överraskningen". Resultatet visar på att hypotesen, att "En hund begraven" skulle kunna kategoriseras som en novell, inte stämmer.