No description available.

I dagens gymnasieskola finns det programmål som signalerar att det finns en särskild tankebakom varje program. Denna tanke ska genomsyra programmets samtliga kursen för atteleverna ska uppleva sin utbildning som en helhet. Om skolan lyckas skapa denna helhet såökar elevernas motivation och därigenom deras kunskap. Samtliga elever läser ett program,men hur blir det för de elever som läser på ett idrottsgymnasium? Genomsyras derasutbildning förutom av programmålen också av idrott? Vi har undersökt detta genom attobservera och intervjua historielärare som undervisar idrottselever. Vi har identifierat hurlärarna använder infärgning i sin undervisning och varför de gör det. För att kunna analyseralärarnas undervisning, uppfattningar och arbetsmetoder har vi utgått ifrån John Deweysteorier och begreppet psykologisering av stoffet. Utifrån Deweys teorier skapade vi eninfärgningsmodell i syfte att kunna strukturera på vilka olika sätt infärgning kan ske.Resultaten av studien visar att lärarna i begränsad utsträckning infärgar stoffet, men att desker på flera olika sätt. Vi de tillfällen de infärgar stoffet så är det främst i syfte att förtydligastoffet samt för att motivera eleverna genom att göra dem tillfälligt nyfikna eller intresserade.

SammanfattningSyftet med min undersökning är att hjälpa skolan att bli bättre i sitt arbete med elevdemokrati. Genom intervjuer vill jag få fram svar på mina frågeställningar och se vad eleverna tycker om skolans arbete med elevdemokrati och hur de kan påverka sin situation i skolan. Frågeställningarna är: Tycker eleverna att de kan påverka undervisningen i skolan? Hur går eleverna till väga för att påverka utbildningen? Vad anser eleverna att ökad elevdemokrati kan ge för resultat? Metoden som användes i studien var semistrukturerade intervjuer. Det användes för att respondenterna skulle kunna prata friare om ämnet och få mer djup i svaren. Studien innehåller sex intervjuer med elever från samma skola. Utgångspunkten kommer från den humanistiska teorin där anställda uppmanas få inflytande över verksamheten då det leder till högre tillfredsställelse och motivation. Även John Deweys tankar om erfarenheter och utbildning tas upp som teori. Han vill att elever ska vara med att påverka i skolan för att förberedas inför framtiden. Resultatet visar att eleverna är delade i meningen om hur mycket och vad man kan påverka som elev. De känner sig dock trygga med att ta upp eventuella problem till lärare eller rektor. De tror även att ökat inflytande ger högre motivation om det sköts på rätt sätt. Slutsatsen är att graden av inflytande för eleverna beror på vilken lärare som håller i undervisningen. De kanaler eleverna använder för att ta upp problem i skolan är främst handledare och rektor. Elevrådet hamnar i skymundan. I och med ökat elevinflytande tror eleverna att deras motivation ökar inför skolarbetet. Men det vilar ett ansvar på både elever och lärare för att det ska fungera.

I Elevers förhållningssätt till klassrumsregler tar vi upp hur elever i skolår 6 upplever och förhåller sig till klassrumsregler. Syftet är att få en förståelse för elevers förhållningssätt till regler för att kunna underlätta lärarnas samt elevernas arbete i hur regler ska utvecklas och upprätthållas. Undersökningen har utförts med kvalitativa samtalsintervjuer då vi vill lyfta fram elevernas perspektiv kring regler. Resultatet har sedan bearbetats och analyserats genom tidigare forskning samt John Deweys sanningsteori med fokus på intelligent action och learning by doing. Resultatet visade att regler är ett diffust begrepp som innefattas av många olika faktorer som försvårar elevers förhållningssätt till dem. Det framkom även att upplevelsen av regler och förhållningssättet inte behöver vara beroende av varandra. Detta visade sig i resultatet då eleverna till största del hade en god upplevelse av klassrumsreglerna, men bröt mot dem.

Författare: Fredrik Rosdahl Titel: Elevinflytande Nyckelord: Elevinflytande, intervjuer, Lgr-11Syftet med denna undersökning är att undersöka hur eleverna på en skola upplever elevinflytande. Elevinflytande är något som alltid har intresserat mig, att få möjligheten att påverka ens utbildning och arbets-/lärningsmiljö upplever jag som något väldigt viktigt. Under min egen skolgång var det inte förrän i högstadiet och gymnasiet som elevinflytande togs på allvar av skolan. I denna undersökningen kommer jag undersöka hur elevinflytande ser ut och fungerar på en låg- och mellanstadieskola. Undersökningens syfte är att upplysa hur elever upplever att elevinflytande fungerar på deras skola.Jag har tagit del av olika teorier om elevinflytande och hur man som pedagog kan arbeta med elevinflytande i skolan. Teorier så som John Dewey "learning by doing", som betonar vikten av att låta elever vara delaktiga i sin egen utbildning och få prova sig fram för att växa till kompetenta demokratiska medborgare. Min empiri bygger på intervjuer med rektorn, personal samt elever på en skola i västra Skåne samt intervju med en lärare på en skola i norra Skåne. Min empiri bygger också på observationer utav klassråd i olika klasser samt elevrådsmöte.Resultatet av denna studien presenteras i större utsträckning i resultats kapitlet i examensarbetet. Kortfattat, så visar resultatet av denna undersökningen att de medverkande eleverna upplever en stor möjlighet att få påverka sin skola och undervisning via elevinflytande.

Syftet med denna studie är att undersöka F-3 lärares användning av boksamtaloch deras resonemang kring huruvida deras användning av boksamtal kanfrämja utvecklandet av elevernas läsförståelse. Detta är en kvalitativ studie medsemistrukturerade intervjuer av F-3 lärare i mellersta Sverige. Studien utgårifrån John Deweys pragmatiska perspektiv. Resultatet av studien är att F-3lärare anser att boksamtal kan ha en positiv inverkan på elevernasläsförståelseutveckling men även andra kunskaper så som sociala förmågor ochutveckling av ordförrådet. Elever i förskoleklass har i regel mindre kunskap ocherfarenhet av läsförståelse än elever i årskurs 3. Därför tror vi att detta kan varaen bidragande faktor till att endast en del lärare kunnat konstatera framsteg ielevernas läsförståelseutveckling. Slutsatsen blir därför att alla F-3 lärare har2läsförståelseutveckling som syfte i planering av boksamtal oberoende av hurboksamtalen är strukturerade och i vilken utsträckning de sker i.

Syftet med denna studie är att undersöka hur förskollärare främjar flerspråkiga barns språkutveckling i både svenska och modersmål i förskolan. Studien har en kvalitativ forskningsinsats där semistrukturerade intervjuer användes som datainsamling.Studiens resultat visar att förskollärarna använder sig av olika strategier för att främja flerspråkiga barns språkutveckling. Studiens slutsats är att kunskap om hur man kan arbeta för att främja flerspråkiga barns språkutveckling i förskolan är något förskollärare bör ha, för att veta hur de på bästa sätt kan stötta flerspråkiga barn i sin språkutveckling.

Art is present in nearly every aspect of our lives. The concept of art, however, is not easy to define. When discussing the subject of art, one must consider experience, art, and the aesthetic. These three concepts complement each other, but are difficult to distinguish. As a result, meaningful and coherent discussions about art are difficult to achieve. I believe that in order to discuss what good art, meaningful art, fine art, and useful art are, one must first have a clear understanding of what art is. In this thesis I attempt to build a foundation for meaningful discussion about art. I utilize John Dewey's concept of an experience, and Arthur Schopenhauer's subject object distinction in order to define and distinguish between art, experience, and the aesthetic. I explore how these three concepts come together in order to compose the artistic process. Finally, I apply the conclusions to an exploration of the bossa nova movement in order to illustrate the validity of these conclusions.

Despite notable recent developments in epistemology and aesthetics, postmodernism is still largely met with reservations within the philosophical community. Within the art world postmodernism has also spurred controversy. However, while the philosophical community has quarreled about the coherence of theory and objected to the adoption of postmodernism on theoretical grounds, the art world has largely championed postmodern aesthetic theory. The disagreement here has thus not been one of theoretical coherence but rather of practical manifestation. That is: Have we really witnessed a change in art? Do we experience art differently? Clearly these are questions that connect theory with practice, tying philosophy to art. Further, these are questions that can only be answered with reference to some understanding of both modernity and postmodernity. My project will therefore begin by loosely defining modernism and postmodernism. Then, utilizing personal interviews that I have conducted with five award winning folk artists, I will make the case that the popular understanding of aesthetics is neither wholly modem nor wholly postmodern. While the genesis of folk art can be understood as a uniquely postmodern phenomenon in the sense that it has championed the role of community and context in aesthetics, it has simultaneously been commodified and exploited under the distinctly modem idea of 'art for art's sake'. This is a tension which I will suggest is the practical manifestation of the theoretical issues plaguing the philosophical community, and one which I intend to utilize to critique postmodern theory in a more general sense. Therefore, I will begin by establishing a loose definition of modernism as a historically unique set of values. Against this backdrop I will pursue the question, is folk art postmodern? by juxtaposing the interviews that I have conducted with the work of John Dewey and Martin Heidegger. From this question I will argue that folk art provides the occasion to help us distinguish the modem from the postmodern by highlighting both the ways that folk art has clung to specifiable modern ideals and the ways that it has departed from the

No description available.