No description available.

This dissertation explores the roots, growth, and significance of vocal music activities in Iowa's rural schools and communities, from roughly 1900 to 1940. Specifically, it analyzes the development of rural school choirs, sponsored by Iowa State Teachers College (ISTC), and the development of extension music outreach, sponsored by Iowa State College (ISC). Functioning as the state's sole state normal school, ISTC had primary responsibility for training the state's teachers, including its rural teachers. Part of ISTC's outreach to rural teachers entailed teaching them how to teach vocal music, a relatively new subject required in Iowa's public schools. From this outreach grew rural children's choirs, comprised of students who passed competency tests and performed for local and state events. Functioning as the state's land-grant institution, ISC conducted extension activities in local communities from fairly early in its history. Eventually, 4-H programming for girls, home demonstration projects for women, and Iowa Farm Bureau Federation (IFBF) activities came to incorporate music study and eventually performance. The highpoint of the musical activities associated with ISC came in 1934-1935, when girls' 4-H clubs and farmwomen's groups studied and then performed the opera, The Bohemian Girl. With calls for the revitalization of rural communities through increased recreational opportunities and the rededication of country schools as community social centers throughout the early decades of the twentieth century, vocal music activities in Iowa's schools and communities came to play a key role in building up and sustaining a sense of community in Iowa's rural neighborhoods. Because both ISTC-supported rural choirs and ISC-supported music outreach grew out of and had an impact on participants' communities, this dissertation provides a sense of the social and economic changes occurring in rural Iowa during the early decades of the twentieth century. This dissertation draws on John Dewey's writings about art in order to delve more deeply into the connection between the fine arts and community.

I offer an interpretation of John Dewey and Reinhold Niebuhr that highlights the role of virtue in the visions of democracy that both writers articulated. Based on this interpretation, I argue that Dewey and Niebuhr both implied that virtue is necessary for democracy to thrive, despite the fact that they spent much of their careers in intellectual conflict with each other. Specifically, I claim that they were both committed to the value of humility and mutuality for democratic society. Humility and mutuality are virtues with profound importance for democracy that logically flow from Dewey's framework of American pragmatism and Niebuhr's Augustinian Christian theology. I argue that their ironic and unnoticed commitment to humility and mutuality as democratic virtues helps us to understand their shared critique of capitalism. For Niebuhr and Dewey, the democratic self stands in contrast with the capitalist self: the moral agent required and rewarded by capitalism is one who is severely deficient in humility and mutuality. I contend that the conception of democratic virtue that Dewey and Niebuhr shared, which informed their common critique of capitalism, led them to revise socially-inherited notions of property ownership, enact political solidarity with the working class, and support the struggles of labor unions. This virtue-ethical interpretation demonstrates that two writers with deeply conflicting worldviews can both hold that democracy and capitalism are irreconcilable at the level of the moral agent.

<p>Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.</p>

<p>Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.</p>

This thesis examines the rhetoric of Louis D. Brandeis in light of pragmatism-specifically, the philosophical pragmatism of William James and John Dewey. While a number of scholars claim that pragmatism has nothing to offer politics, rhetoric, or decision-making, this thesis argues that Brandeis's method of acting politically, speaking publicly, and solving problems exemplifies the pragmatic political style-a style of political operation that is characteristically pragmatic, a direct extension of James and Dewey's philosophy. This thesis illustrates Brandeis's pragmatic political style through an analysis of his rhetoric prior to taking his seat on the United States Supreme Court, his rhetoric while on the Supreme Court, and his rhetoric as one of America's most prominent Zionists. This thesis shows that pragmatism (at least William James and John Dewey's classical American pragmatism-the pragmatism Brandeis exemplifies rhetorically) can be a fruitful part of political operation.

Studiens syfte är att undersöka hur pedagoger i förskolan beskriver sitt arbete med barnen vid utevistelse samt hur pedagogerna ser på utevistelsens betydelse för barns lärande. I studien studeras vilka styrdokument förskolan arbetar med i utevistelsen, hur pedagoger beskriver sina planerade aktiviteter med barn utomhus och hur pedagoger upplever att de kan utveckla utevistelsen. Deweys tankar om hur barn lär sig genom att praktiskt tillämpa kunskaper i utevistelsen beskrivs också.  Intervjuer av fyra pedagogers syn på utevistelse genomfördes. I resultatredovisningen analyseras likheter och skillnader mellan pedagogernas svar. Resultatet visar att de medverkande pedagogernas huvudsyfte med utevistelsen är motorikträning för barnen. Det visar även att verksamheterna inte bara använder utevistelsen för att barnen ska få frisk luft utan för att barnen behöver röra på sin kropp och träna sin motorik på olika sätt. En slutsats som kan dras är att pedagogens förhållningssätt till utevistelse påverkar barnens attityd till att vistas ute då pedagogen är en förebild.

Tematiskt arbete är en ämnesintegrerande arbetsmetod som blir allt vanligare i den svenska skolundervisningen. I denna studie undersöks hur pedagoger och elever arbetar med metoden samt deras syn på densamma. Syftet med denna undersökning är att få en bild av hur pedagoger och elever upplever tematiskt arbete med fokus kring matematiken. Undersökningen har skett genom intervjuer med fyra pedagoger som alla har erfarenhet av tematiskt arbete samt fyra elever från årskurs fyra som nyligen deltagit i ett tematiskt arbete som vi själva genomförde under en treveckorsperiod. Där gavs tillfälle att på nära håll kunna följa arbetet och se dess konsekvenser. Denna studie visar att både pedagoger och elever är positivt inställda till tematiskt arbete som undervisningsmetod. Pedagogerna är dock överens om att det är ett tidskrävande arbete som kräver mycket planering, men fördelarna överväger nackdelarna. Detsamma har konstaterats genom det egna arbetet.

Larsson, Linda (2012) Erfarenhetslärande i skolan: - Belyst genom en kvalitativ fallstudie av en studieresa. Examensarbete på avancerad nivå i pedagogik. Akademin för utbildning och ekonomi. Lärarprogrammet på högskolan i Gävle. Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka erfarenhetsbaserat lärande i skolan. För att göra det har jag valt en skola som har infört en tradition att deras niondeklassare får arbeta fram pengar och åka på en studieresa till Auschwitz i Polen. Denna upplevelse har varit utgångspunkten för min studie. För att kunna genomföra undersökningen har jag genomfört öppna intervjuer. Jag har intervjuat rektorn, två pedagoger en manlig och en kvinnlig samt att jag valt att intervjua sex elever från olika år och klasser jag har även där haft en jämn fördelning mellan flickor och pojkar. Jag har sedan kopplat samman min undersökning med John Deweys teorier om erfarenheter och lärande. Min undersökning visar att samtliga av informanterna är positivt inställda till erfarenhetsbaserat lärande i skolan. I resultatet av undersökningen jämförs de svar jag får av pedagogerna med de svar jag får av eleverna. Det som framkommer är att såväl lärare som elever är väldigt positivt inställda till denna form av undervisning. Båda parter tycker att kunskapen når fram till fler elever samt att den befästs djupare liksom Dewey skrivit om.

This thesis examines the rhetoric of Louis D. Brandeis in light of pragmatism-specifically, the philosophical pragmatism of William James and John Dewey. While a number of scholars claim that pragmatism has nothing to offer politics, rhetoric, or decision-making, this thesis argues that Brandeis's method of acting politically, speaking publicly, and solving problems exemplifies the pragmatic political style-a style of political operation that is characteristically pragmatic, a direct extension of James and Dewey's philosophy. This thesis illustrates Brandeis's pragmatic political style through an analysis of his rhetoric prior to taking his seat on the United States Supreme Court, his rhetoric while on the Supreme Court, and his rhetoric as one of America's most prominent Zionists. This thesis shows that pragmatism (at least William James and John Dewey's classical American pragmatism-the pragmatism Brandeis exemplifies rhetorically) can be a fruitful part of political operation.