Bakgrund & frågeställning Sverigedemokraterna bildades1988 av tidigare aktiva inom nazistiska och fascistiska rörelser. Idag är partiet Sveriges tredje största. Partiets bakgrund, växande stöd och senaste framgångar i valet 2014 parallellt med uppmärksammande skandaler väckte nyfikenhet: Hur kommunicerar ett parti med så tydlig historia och en del ofördelaktiga avslöjanden för att bli accepterat? Avgränsning av kommunikationen gjordes till de tre valfilmerna som gjorts inför riksdagsvalen 2010 och 2014. Analysen redogör för hur olika element, retoriska och semiotiska, samverkar för att konstruera ett budskap, både implicit och explicit, för att övertyga. Vidare diskuteras likheter och skillnader i materialet från 2010 och 2014 och vem målgruppen kan tänkas vara, för att se åt vilket håll utvecklingen gått. Teori & metod Teori inom semiotik och retorik används tillsammans med teorier om politisk kommunikation för att besvara frågeställningarna. Filmerna anlayseras med verktyg som logos, ethos, pathos, genus deliberativum, konnotaion, kommutationstest och intertextualitet från fälten. Analys & slutsats Analysen redogör för en mycket pathos-betonad första valfilm 2010, de andra ses som mer ethos- och logos-betonade. I slutsatsen diskuteras att det skett en utveckling av vilka som är "vi" och "dom". Kommunikation har även gått från väldigt explicit till mer implicit. Detta säger dels något om hur bilden av mottagaren förändrats men kan även vara en strategi för att få en mjukare framtoning. Förändringarna visar på en professionalisering av Sverigedemokraternas kommunikation där filmerna från 2014 har två målgrupper: "Jimmie – på riktigt": stärka etablerade relationer och "Låt er inte tystas": vinna över skeptikerna. Nyckelord: Sverigedemokraterna, valfilm, retorik, semiotik, ethos, pathos, logos, Jimmie Åkesson, strategi, argumentation, implicit, explicit.

Thesis (M. Div.)--Columbia Biblical Seminary and School of Missions, 2005. / Abstract. Includes bibliographical references (leaves 131-141).

Thesis (D. Min.)--Perkins School of Theology, Southern Methodist University, 1981. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 133-134).

Thesis (D. Min.)--Perkins School of Theology, Southern Methodist University, 1981. / Abstract and vita. Includes bibliographical references (leaves 133-134).

Thesis (M.F.A.)--Rochester Institute of Technology, 1991. / Typescript. Includes bibliographical references (leaf 14).

Thesis (Master)--İzmir Institute of Technology, İzmir, 2006 / Keywords:Semiotics, logo, brand emotion, apple computers, IBM. Includes bibliographical references (leaves. 111-122).

Thesis (D. Min.)--Logos Evangelical Seminary, 1999. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 224-230).

Thesis (D. Min.)--McCormick Theological Seminary, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 46-47).

Thesis (D. Min.)--Southwestern Baptist Theological Seminary, 2002. / Includes abstract. Portions of appendices in Mandarin Chinese. Includes bibliographical references (leaves 211-226).

Numera lever vi i ett krissamhälle där vi nästan varje dag nås av budskap från olika typer av kriser. När en organisation drabbas av en kris är det viktigt att tänka på vilken kommunikation man använder för att nå ut med sitt budskap. Uppsatsens syfte var att undersöka hur en organisation använder sig av olika försvarsstrategier och retoriska appeller i sin kriskommunikation. Organisationen som valdes ut var flygbolaget Norwegian och deras hantering av den 11 dagar långa flygstrejken under mars 2015. Eftersom att sociala medier numera blivit en viktig del av kriskommunikation har jag valt att använda mig av Facebookinlägg för att jämföra med pressmeddelanden. Uppsatsens hade tre frågeställningar: Kan Norwegians kriskommunikation kopplas till ”Image repair theory” ? Hur använder Norwegian sig av ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation? Hur skiljer sig detta på Facebook och i pressmeddelanden? Resultaten visade att Norwegian använde sig av flera strategier från Image repair theory. Detta gjorde bland annat genom att minska händelsens anstötlighet, bortförklaringar, förnekande och projicering. Den strategi som användes mest var att minska händelsens anstötlighet och den som användes minst var bortförklaring. Resultaten visade också att Norwegian på olika sätt använde sig av retorikens ethos, pathos och logos i sin kriskommunikation. Norwegian försökte bland annat att stärka sitt ethos genom att använda en god ton, visa välvilja samt använda sig av goda handlingar. De försökte också många gånger att väcka känslor genom att visa medlidande och empati. Detta visade sig vara ett sätt för Norwegian att använda sig av pathos i texterna. Norwegian använde sig också av logos där man ofta använde sig av fakta och argument som handlade om strejken. Mängden text varierade på de båda medierna. Facebookinläggen var ofta en kort del från pressmeddelanden och innehöll inte lika mycket information.