No description available.

This study focuses on how the Sweden Democrats and Social Democrats use different rhetorical styles on Twitter during a three month period before the 2018 election. The purpose of the study is to investigate whether the Sweden Democrats and the Social Democrats' communication on Twitter differs, and whether this can be explained on the basis of conservative and liberal rhetoric. Thus, the study does not intend to answer whether a party is liberal or conservative, but only which way they communicate. The main question of the study has been formulated as follows: Is there a statistical connection between Sweden Democrats' and Social Democrats' different levels of success on social media and the use of a certain rhetorical style on Twitter? The study’s analysis implementation is based on concepts derived from classical rhetorical concepts in combination with qualitative text analysis. With this method we were able to analyse over 850 tweets, and find which rhetorical concept that was most protrusive in each tweet. The results of the analysis have largely confirmed the theory of how liberal and conservative rhetoric use different rhetorical tools; ethos, pathos and logos. While the Sweden Democrats mainly used pathos arguments that pressed on the emotions of anger and fear, rational and logical logos arguments were most prominent among the Social Democrats. An overall conclusion of the study is that Twitter as a social media can be considered as a political arena where rhetorical tools are used to create public opinions. The different rhetorical approaches have likely resulted in different levels of success for both parties.

74 Abstract Logos is the multi-meaning term accompanying philosophy from the earliest authors. In general, the term logos has historically had two main groups of meanings. The first group concerns speech (word, speech, sentence…) and the second group of meanings concerns reason (thought, reason, mind, thinking…). In philosophical-theological thinking the second group passes into the idea of reason transcending man - "divine" or "world reason". The theoretical basis of the duality of both speech and reason was postulated by analytical philosophy. As Humboldt was already convinced, thinking was always associated with language, speech was an organ of creating thoughts. Pneumatological philosopher Ebner says: man is by nature "the Spirit who posseses the word," "there is no reason without the Word," and "reason is speech, logos". Within the philosophy of language Wittgenstein argues: "the boundaries of my language create the boundaries of my world," and "a sentence is an image of reality". Fodor's linguistic works on the inner language of thought ("Mentalese") and especially Chomsky's theory of the existence of a structure for "universal grammar" in the human brain provide preconditions for the search of such a structure. Neuroscientific research confirms these assumptions. Structures specialized for speech...

Syftet med studien är att undersöka huruvida kommunikationsargumenten för reklam och annonsering av produkter skiljer sig åt beroende på om det är en manlig eller kvinnlig influencer. Vidare syftar studien till att analysera försäljningsargument i utvalda inlägg publicerade av influencers. Dessa har sedan jämförts med tidigare forskning aktuell för området.  Denna studie redogör för en innehållsanalys av influencers argument för att kommunicera produktreklam på Instagram. Studien visar att svenska influencers använder känsloargument i hög utsträckning. Det ethos som framförallt framhålls är det egna jaget. Studien visar också att kvinnliga influencers i högre utsträckning än manliga influencers arbetar med att framställa skönhet och elegans, medan manliga influencers i majoriteten av fallen marknadsför produkter som associeras med träning, hälsa och fysisk aktivitet.

Syftet med det här arbetet är att, genom elevintervjuer och klassrumsobservationer, ta reda på vad som kan göra en lärare bra. Vi har intervjuat sex elever om vilka egenskaper som de tycker att en bra lärare ska ha och vilka egenskaper deras bästa lärare har. Därefter har vi observerat två lärare och försökt synliggöra deras egenskaper med retoriska begrepp. Vi har i huvudsak utgått från den klassiska retorikens begreppsapparat då vi analyserat våra intervjuer och observationer. Utöver klassisk retorik har vi studerat litteratur som rör modern retorik samt retorik i en pedagogisk kontext. Resultaten från intervjuerna visar att eleverna lägger mest vikt vid goda ämneskunskaper samt sociala egenskaper. Under observationerna har vi sett att samtliga egenskaper som lärarna tillskrivits går att koppla samman med retoriska begrepp. Även om det naturligtvis inte finns något enhetligt svar på vad som kan göra en lärare bra så visar våra slutsatser vilka retoriska handlingar som kan leda till att en lärare uppfattas som bra. Dessutom breddar retoriken vår kompetens genom att ge oss ett yrkesspråk som vi kan använda för att tala om, förklara och bedöma verbalt och ickeverbalt språk. Vi har också märkt att många av retorikens metoder kan hjälpa oss att uppnå den dialogiska klassrumsmiljö som vår utbildning förespråkar.

No description available.

No description available.

SammanfattningTitel: Länken mellan formella ledares kommunikationsstilar och retorikUndertitel: I en kontext av organisationsförändringFörfattare: Josefin Andersson och Mikaela BrinteHandledare: Jean-Charles LanguilaireNivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15hp, VT 2017Nyckelord: Formella ledare, Kommunikationsstilar, Retorik, Ethos, Pathos, Logos,OrganisationsförändringSyfte: Syftet är att förklara länken mellan formella ledares kommunikationsstilaroch retorik, i en kontext av organisationsförändring.Teoretisk referensram: Studien utgår ifrån ett analysverktyg baserat på befintlig teori om formellaledares kommunikationsstilar vid organisationsförändring samtsammanfattande definitioner av Ethos, Pathos och Logos medutgångspunkt i befintlig forskning inom området organisation ochledarskap.Metod: Kvalitativ data har samlats in med hjälp av en kvalitativ metod medutgångspunkt i studiens analysverktyg. Insamlad data har sedananalyserat på ett kvalitativt sätt för att kunna besvara studiens syfte.Empiri: Empiri har samlats in i form av semistrukturerade intervjuer med sex olikaledare på medelstora företag i Skåne.Slutsats: Efter att ha analyserat insamlad data kunde vi förklara länken mellanformella ledares kommunikationsstilar och retorik vidorganisationsförändring. Vi fann även en för studien nykommunikationsstil. Resultatet illustreras i figur 8. / AbstractTitle: The link between formal leaders’ communication styles and rhetoricSubtitle: In a context of organizational changeAuthors: Josefin Andersson and Mikaela BrinteAdvisor: Jean-Charles LanguilaireLevel: Bachelor thesis in Business Administration, 15 credits, Spring 2017Key words: Formel leaders, Communication style, Rhetoric, Ethos, Pathos, Logos,Organizational changePurpose: The purpose of the study is to explain the link between formal leaders’communication styles and rhetoric, in a context of organizational change.Theoretical framework: The study is based on a theoretical framework created from existingtheory of formal leaders' communication styles in organizational changeas well as the studies own definitions of Ethos, Pathos and Logos based onexisting research in the field of organization and leadership.Method: Qualitative data were collected using a qualitative method based on thestudy's analytical tools. The collected data were then analyzedqualitatively to answer the purpose of the study.Empirical foundation: Empirical data were collected through semi structured interviews with sixdifferent leaders in medium-sized companies in Skåne.Conclusion: After analyzing collected data, we were able to explain the link betweenformal leaders' communication styles and rhetoric in organizationalchange. We also found a, for the study, new communication style. Theresult is illustrated in Figure 8.

El objetivo principal de la tesis gira en torno a la búsqueda de imágenes por similitud y, en concreto, a la evaluación y propuesta de técnicas para la recuperación y clasificación de imágenes de marcas similares. Hasta llegar al desarrollo del sistema presentado para evaluar la similitud de logos se ha realizado un estudio de las técnicas existentes para búsqueda de imágenes similares, implementando y comparando varias técnicas basadas en descriptores tradicionales y características neuronales que se describen en esta tesis. Para ello se ha usado MirBot, una app colaborativa de etiquetado de imágenes que ha permitido aplicar descriptores tradicionales y aproximaciones neuronales, sirviendo de ejemplo para ilustrar el recorrido realizado por las diferentes técnicas existentes y su evolución en el estado del arte. Adicionalmente se ha desarrollado un método de verificación geométrica sobre puntos de interés locales. Por último, se presenta un sistema de búsqueda de similitud de logos. Para ello se ha usado un conjunto de datos de la EUIPO (Oficina de Propiedad Intelectual de la Unión Europea) llamado EUTM (European Union Trademark), que, además de las imágenes, contiene metadatos con información sobre colores, formas, sectores y elementos figurativos. En base a este tipo de datos se propone un método de búsqueda por similitud multi-etiqueta de imagen de marca. Para ello se combinan técnicas de pre-procesamiento con redes neuronales convolucionales especializadas en la detección de características concretas de logotipos. Se han estudiado topologías aplicables a la imagen de marca y su relación con los metadatos de la base de datos utilizada. Para evaluar el sistema, y puesto que la semántica de marcas puede resultar muchas veces subjetiva, se han verificado los resultados mediante encuestas a estudiantes y profesionales del diseño, demostrando que el sistema propuesto mejora los resultados de los sistemas manuales incluso entre personas con conocimientos de diseño gráfico y composición de imágenes. Por tanto, el método propuesto también puede contribuir a mejorar el proceso de etiquetado de imagen, ya que ofrece una propuesta de clasificación con la probabilidad de pertenencia a cada una de las clases. El método propuesto permite obtener un ranking de los logos más similares permitiendo a los usuarios seleccionar las características a considerar en el proceso de búsqueda. Hasta donde sabemos no existen métodos en la literatura que aborden estos dos objetivos, por lo que consideramos que una propuesta de este tipo es de gran interés tanto metodológicamente como de forma práctica para ayudar en múltiples tareas, como pueden ser el etiquetado de logos, la detección de plagios o la búsqueda por similitud de imagen de marca.

No description available.