Syftet med denna uppsats är att ta reda på hur olika bildmedier berörs och vilken funktion de fyller i läroböckerna BRUS#02 och Svenska impulser 2 i ämnet svenska för gymnasiet. De frågor jag utgått från är följande: Hur behandlas olika bildmedier, såsom bilder, film, tv-serier och dator-/tv-spel, i läroböckerna?I vilka sammanhang hänvisas det till bildmedier? Vilken funktion fyller bildmedier i läroböckerna? Hur kommenteras läroböckernas bilder i texten? Bildmedier berörs framför allt genom olika uppgifter eller frågor till eleven, som kopplas till den text eller det tema som läroboken behandlar. I sekundärtexten nämns bildmedier i mycket liten grad, vilket innebär att böckerna enbart innehåller mycket lite fakta om bildmedier. Den klart största kategorin är Bildmedier i syfte att knyta an till texten eller temat. Här finner man filmtips eller diskussionsfrågor som kopplas till ett visst textutdrag eller tema. Trots att böckerna innehåller ett stort antal bilder finner man endast ett fåtal uppgifter där eleven uppmanas diskutera eller reflektera kring bilderna. Böckerna innehåller också uppgifter där eleverna ska producera eller använda en bild, bild och text eller bildkollage utifrån en text eller ett tema i boken. Tv- och datorspel har en nästintill obefintlig plats i böckerna. Att man i böckerna kopplar till bildmedier och på så vis försöker hitta ingångar till elevens erfarenheter ser jag som positivt. Emellertid kan man i böckerna se en tendens att bildmedierna enbart blir ett medel för att väcka ett litteraturintresse hos eleverna, i stället för att behandlas som stoff i undervisningen.

This study examined the intentions of a group of individuals who created the sitcom Aliens in America broadcast on the CW Network in 2007-2008 and the ways in which three separate groups (bloggers, TV critics and local television viewers) perceived the show. In doing so I attempted to uncover the pedagogical implications of these intentions and perceptions for visual culture studies. I used a qualitative approach to conduct this study. I gathered interviews the creators of the show gave to media outlets in 2007 and 2008. I also gathered data from three other distinct groups for this study. First, I conducted focus group interviews with 13 individuals who watched and discussed their perceptions of Aliens in America. Second, I surveyed the perceptions of bloggers through a narrative analysis of postings published on the CW network website in 2007-2008. Thirdly, I sampled reviews of the show by TV critics to learn about their perceptions of the show. This study uncovered three key findings. First, the existence of a gap or disconnect between the ways in which the show was intended by its creators and how it was perceived by selected audiences. The second major finding was the unexpected level of engagement with the show exhibited by bloggers and focus group participants and their deep connection with some of the characters. The third finding involved the use of audio cues in some episodes of the series and its possible influence on viewers to react in a certain way to specific situations. These findings have specific implications for visual culture studies. First, the show presents an immense potential for use with seasoned educators during workshops. Second, these findings indicate that the use of audio cues in TV shows is problematic for younger audiences and requires more media literacy to take place in the art education classroom. Third, teacher education programs could use the show to train pre-service teachers and help them relate to the type of television programming their students are engaging with on a daily basis.

Investigating how a media literacy education intervention tool affects women’s self-objectification, self-esteem, and body satisfaction was the first purpose of the study. Secondly, participants’ perceptions of media literacy education interventions and of media imagery were explored. Objectification theory was used as a framework for understanding media imagery effects. One hundred and eighty three participants completed the online study. Participants were mainly recruited from the undergraduate Psychology participant pool at the University of Saskatchewan. The control group (n = 99) viewed a compilation of magazine advertisements and completed measures of self-objectification (i.e., the Self-Objectification Questionnaire), self-esteem (i.e., the Rosenberg Self-Esteem Scale), body satisfaction (i.e., the Body Image States Scale), and media attitudes (i.e., the Media Attitudes Questionnaire). The intervention group (n= 84) received a media literacy education intervention tool (i.e., the Evolution video, by Dove), viewed magazine advertisements, and completed the same measures of self-objectification, self-esteem, body satisfaction, and media attitudes. The intervention group also completed open-ended questions about their perceptions of the intervention. Analyses included independent t-tests, Pearson correlations, descriptive statistics, and thematic analysis. Results indicated no significant differences between the control and intervention conditions for self-esteem, self-objectification, body-satisfaction, and media attitudes. Although significant correlations were found, most were in the direction that did not align with the predictions. A descriptive analysis indicated that women’s perceptions of themselves are negatively affected by media material. The thematic analysis demonstrated that viewing the intervention was both positively and negatively perceived. Results and limitations of the current study are discussed. Implications for practice and future research are also identified

No description available.

Thesis (Ph. D.)--UCLA, 2006. / Vita. Includes bibliographical references (leaves 237-253).

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 286-298). Also available on the Internet.

Thesis (Ph. D.)--University of Missouri-Columbia, 1997. / Typescript. Vita. Includes bibliographical references (leaves 286-298). Also available on the Internet.

Thesis (M.I.T.)--The Evergreen State College, 2010. / Title from title screen (viewed 7/7/2010). Includes bibliographical references (leaves 119-125).

No description available.

Ljungdahl, Hans och Nilsson, Marcus (2007) Mediekompetens i skolan. (Media Literacy in Secondary School Eduation). Skolutveckling och ledarskap 90p, Malmö Högskola. Syftet med detta examensarbete är att undersöka om begreppet media literacy har relevans för skolan och vilket utrymme det ges i undervisningssammanhang i skolan. Vi vill samtidigt öka vår kunskap inom området. För att kunna nå syftet med examensarbetet har vi använt oss av en kvalitativ metod i form av intervjuer. Vi har totalt intervjuat tolv svensklärare på tre gymnasieskolor. Majoriteten av de intervjuade gymnasielärarna tycker att det är viktigt att arbeta med bild och medier inom ramen för svenskämnet. Vissa lärare upplever dock brister när det gäller kompetensen inom detta område. En del lärare saknar också samarbete med kollegor. Vissa lärare ser en problematik i att bild och medieämnen inte finns i så stor utsträckning på den skola de själva jobbar på. De lärare som känner till skolverkets tankar om ett vidgat textbegrepp menar att det finns svårigheter att jobba med detta på grund av alltför öppna och tolkningsbara riktlinjer.