Thesis (J.C.L.)--Catholic University of America, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 71-76).

Thesis (M.Ed.)--Memorial University of Newfoundland, 2004. / Bibliography: leaves 118-126.

Thesis (J.C.L.)--Catholic University of America, 2004. / Includes bibliographical references (leaves 71-76).

Media-literacy education provides a way for people to assess and critically evaluate media images. Traditional media literacy programs have mitigated the negative effects of idealized media imagery such as reduced self-esteem, eating-disordered attitudes, and low body-satisfaction among women. Although education is moving increasingly to online platforms, the potential of media literacy education delivered online has not been evaluated. Based on social comparison and objectification theories, the purpose of this study was to quantitatively assess the comparative efficacy of online and face-to-face media literacy education programs. A quasi-experimental design using pre- and post-media literacy education program questionnaires was used. A mixed-method analysis of variance evaluated change in self-esteem, eating-disordered attitudes, and body satisfaction among college students. The study was conducted using a sample that included both male and female students from undergraduate classes. The study groups included traditional and online classes. Results for all three variables revealed that the media literacy education program did not have the predicted impact. Significant differences were not found between the online experimental (n = 65), face-to-face experimental (n = 50), and the online control group (n = 44) even though a significant main effect for time was found. The adverse effects of ubiquitous idealized media images remain well-documented; however, the swiftly evolving, increasingly balkanized, present-day media landscape may necessitate both an accommodating theoretical foundation and updated intervention instruments.

No description available.

Denna uppsats granskar fem kommunala 1:1-satsningar, det vill säga projekt att ge en egen dator till varje elev. Syftet med uppsatsen är att jämföra beslutfattarnas visioner med elevernas upplevelser av det faktiska användandet. Utifrån detta är målet att identifiera hur stor vikt bilden av det medialiserade samhället hade vid beslutet av dessa satsningar och eventuellt fortsätter ha i det nuvarande användandet av tekniken. Frågeställningen fokuserar på hur stor roll bilden av det medialiserade samhället spelade i beslutsprocessen. Dessutom har ett par underfrågor formulerats för att tydliggöra arbetet. Uppsatsens teoretiska ramverk grundar sig främst i medialiseringsteorin och media literacy. Dessutom presenteras kommunikativa strategier, top-down och bottom-up samt Maslows behovstrappa för att ytterligare kunna problematisera de empiriska resultaten. Den metod som använts är kvalitativa samtalsintervjuer med både elever och beslutsfattare. Dessa har sedan transkriberats och analyserats utifrån de tidigare nämnda teorierna i tre analysteman; beslut, implementering och användning. Uppsatsen påvisar att det medialiserade samhället skapade ett upplevt måste för skolorna att följa med i teknikutvecklingen vilket underbyggde besluten för de flesta 1:1-satsningar. I och med ett beslut som med tydlighet anspelar på ett top-down-perspektiv skapas en ytlig instruktionsgrund till användarna. Tillgången till bara ett fåtal instruktioner skapade ett behov av att lärare och elever själva bildade sig en uppfattning om hur datorerna skulle användas på bästa sätt. Den nivå av mediekompetens som studien uppvisar indikerar även på att den i vissa fall är överskattad från beslutsfattarhåll. Detta har i sin tur lett till att det förändrade arbetssätt, som var beslutsfattarnas mål, främst syns genom ett utbyte av skrivdon från papper och penna till datorer hos eleverna.

It is difficult to deny the ubiquitous nature of our mediated landscape in the United States. With the plethora of mediated messages come media related risks for children. Training in media literacy is one way to combat these risks. Unfortunately, most American public school media literacy standards are in need of improvement. This project examines how media literacy functions in American K-12 public schools. It not only applies a standard of assessment for media literacy standards, but also provides a synopsis of the range of advanced to poor programs across the country. Then, suggestions for improving lacking programs are revealed in a case study on Texas’ advanced media literacy program.

Den digitala utvecklingen och de digitala verktygen i undervisningen ställer krav på att elever genom undervisningen ges möjlighet till att utveckla kompetenser i att hantera det innehåll de varje dag möter. Syftet med denna studie är därför att, med vetskapen om den ökande digitalisering som sker i svensk skola, undersöka vilka uppfattningar och kunskaper lärare har om media literacy och de två kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6. Utifrån syftet har två frågeställningar formulerats: Hur definierar lärare behovet av att undervisa om media literacy-kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6? Hur arbetar lärare med media literacy-kompetenserna att söka och kritiskt värdera information i svenskundervisningen i årskurs 4–6? Materialet har samlats in genom semistrukturerade intervjuer med fem verksamma svensklärare i årskurs 4–6. Denna studies teoretiska utgångspunkt är pragmatismens teori om lärande. Resultatet i denna studie visar att lärare definierar behovet av att undervisa om kompetenserna att söka och kritiskt värdera information som stort då skolan måste rusta eleverna till att kunna fungera i det framtida, digitala samhälle som väntar dem. Resultatet i denna studie visar också att lärare arbetar både planerat och oplanerat med kompetenserna och att de oplanerade tillfällena kan leda till autentiska situationer som kan möjliggöra för eleverna att lättare koppla skolans innehåll till det verkliga livet. / The digital development and the digital tools in the education requires that the student through education gets opportunities to develop skills so that they can handle the content they meet every day. Therefore the purpose of this study, with the notice of the increased digitalization that happens in the Swedish schools, is to see what comprehension and knowledge teachers have about media literacy and the two competencies to search and critically evaluate information in the Swedish-education in grade 4–6. Based on the purpose two question formulations have been made: How do teachers define the need of teaching about the media literacy competences to search and critically evaluate information in the Swedish-education in grade 4–6? How do teachers work with the media literacy-competences to search and critically evaluate information in the Swedish-education in grade 4–6? The material has been collected through semi structured interviews with five active Swedish-teachers in grade 4–6. The theoretical starting point of the study is the pragmatism theory of learning. The result in this study shows that teachers define the need of teaching about the competences to search and critically evaluate information as big because the school have to prepare the students so that they can function in the future, digital community that they will be a part of. The result in this study also shows that teachers work both planned and unplanned with the skills and that the unplanned situations can lead to authentic situations that can enable the students to easier connect the content in school with their everyday life.

The media impact how people perform their gender, and play an important role in the reproduction of gender binary. Media representations of gender can be described as hegemonic in the sense that, because of their complexity, they contribute to the reproduction of gender norms by otherwise agentic audiences. Media literacy education offers useful strategies for helping audiences question media representations of gender, allowing them to trouble the hegemonic system that keeps inequalities in place. This dissertation answers the question: How do high school students respond to the instruction in a media literacy program informed by gender studies and scholarship on media representations? To answer this question, I used ethnographic methods and the case study approach. My main findings are: (1) Classes that involve analysis of media representations of gender have an agenda-setting effect on students, helping them notice problematic media messages and connect them to social problems and inequalities. (2) Media and gender classes can encourage students to engage in social action, even without the teacher’s prompting. (3) Media and gender classes are not part of a standard curriculum, and teachers choose to include them because they are passionate about gender inequalities. This is why these teachers might lean towards the protectionist approach. (4) Students might embrace teachers’ message about the value of gender equality and diversity, but keep their implicit biases unchecked. Teachers should think of ways to address these biases in the classroom. (5) In order to help students acquire a balanced set of media literacy skills, it is important to work on all competencies of the AACRA model of media literacy education: Access, Analyze, Create, Reflect, and Act. / Media & Communication

Šiame amžiuje nebeužtenka tik gebėti skaityti ir rašyti. Šiandien žmogus privalo orientuotis globaliame ir komercializacijos įtakos persunktame pasaulyje, kuriame reikia gebėjimo kritiškai vertinti ir interpretuoti visuomenėje vykstančius procesus, žiniasklaidoje pateikiamą informaciją. Žiniasklaidos raštingumas (angl. media literacy) – procesas, kurio metu ugdomas gebėjimas kritiškai mąstyti, analizuoti ir vertinti žiniasklaidos siunčiamus pranešimus. Žiniasklaidos raštingumas – jaunų žmonių kritinių ir kūrybinių gebėjimų vystymasis. Nors kitose šalyse žiniasklaidos raštingumo ugdymas vidurinėse mokyklose pradėtas dėstyti dar septintajame dešimtmetyje, tačiau Lietuvoje šis procesas tik dabar pradeda įsitvirtinti ugdymo sistemoje. Šio darbo tyrimo objektas – moksleivių žiniasklaidos raštingumo ugdymas. Darbo tikslas – įvertinti žiniasklaidos raštingumo ugdymo poreikį, patirtį ir galimybes Lietuvoje. Siekiant šio tikslo iškeliami šie uždaviniai: išnagrinėti žiniasklaidos raštingumo sąvokos vartojimo ir apibrėžimo tendencijas mokslinėje literatūroje ir oficialiuose dokumentuose, išanalizuoti proceso atsiradimo ir poreikio aspektus šiuolaikinėje visuomenėje ir situaciją Lietuvoje. Įvertinti programos ekspertų, mokytojų ir žurnalistų nuomonę dėl žiniasklaidos raštingumo programos poreikio ir naudingumo vidurinėse mokyklose bei ištirti programoje dalyvaujančių moksleivių žinias ir įgūdžius, vertinant žiniasklaidoje pateikiamą informaciją. Kad atlikti šiuos uždavinius... [toliau žr. visą tekstą] / In this age it is not enough merely to read or write. These days a person has to orient in the world marked by globalisation and commerce, where in a compentence is needed to critically evaluate and interpret the ongoing society processes and the information proposed by mass media. Media literacy is a process during which an ability of thinking, analizing and evaluating critically the outgoing mass media messages is being developed. Media literacy is a development of young people‘s critical and creative abilities. Even though the education of media literacy was begun to be taught at secondary schools already in the seventies of the previous century, in Lithuania this process has merely begun to be entrenched in the system of education. The object of this research is the education of pupils‘ media literacy. The purpose of the work is to evaluate the need, experience and the opportunities of mass literacy education in Lithuania. The tasks aiming for the purpose are the following: to examine the tendencies of the use and the definition of the concept of media literacy in the scientific literature and official documents; to analyze the aspects of the nascency and the need of the process in modern society as well as to analyze the situation in Lithuania. To evaluate the opinion of the teachers, journalists and experts of the programme on the need and the benefit of the media literacy programme in secondary schools as well as examine the intelligence and skills of the pupils... [to full text]